Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands /
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
förhandstittar
Castlevania: Lords of Shadow 2

Castlevania: Lords of Shadow 2

Det drar ihop sig för den andra och avslutande delen i Konamis nytolkning av Castlevania. Vi har testat uppföljaren till spelet som bevisade att vampyrslagsmål i tre dimensioner faktiskt fungerar...

  • Text: Gillen McAllister, GR EU (Översättning: Oskar Nyström)

Nytolkningen av Konamis kultklassiska serie led av ett gäng tydliga brister, men urtjusig design i kombination med robust spelmekanik räckte för att tysta den del av publiken som påstått att Castlevania och tre dimensioner är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. En uppföljare riskerar förstås att leverera mer av samma vara, vilket sätter ännu större press på Konami att leverera den här gången, men även om farhågorna till viss del passar in på Castlevania: Lords of Shadow 2, vågar vi påstå att förändringarna är tillräckligt genomgående för att locka.

Där originalet visade att studion är kapabel att återskapa det uppdelade ban-konceptet från de tidiga titlarna i serien har uppföljaren snarare dragit inspiration från Symphony of the Night-eran. Som resultat känns Lords of Shadow 2 gigantiskt, och en familjär känsla av att det är viktigt att minnas detaljer i banutformningen gör sig påmind. Man flirtar även med gamla trogna fans genom att återanvända ett av de mest klassiska citaten från dialogen ur Symphony of the Night, vilket cementerar känslan ytterligare.

Castlevania: Lords of Shadow 2
Spelvärlden är riktigt stor den här gången, men inte helt öppen.

Precis som i det första spelet är spelupplevelsen förstås i grunden unik, och även om man tidigt får ta del av flera versioner av samma slott (i olika tidseror) så står Castlevania: Lords of Shadow 2 stadigt på egna ben. Särskilda områden på kartan går bara att nå genom att hoppa fram och tillbaka genom tid och rum, en superkraft som du får tillgång till redan tidigt i spelet.

Det vore felaktigt att kalla spelvärlden för öppen, för även om det kan kännas just så när hela stadsdistrikt är byggda över greve Draculas slottsfundament utspelar sig majoriteten av spelet i mängder av korridorer som svänger av till höger och vänster, och förstås upp och ned och allt däremellan. Här och där stöter du även på gigantiska, gotiska salar fyllda av hemligheter och sidouppdrag vilket lyfter känslan av att vara med om något stort ännu mer.

Miljöbaserade pussel samsas med våldsamma strider i vanlig ordning. I ena stunden slåss du för ditt liv samtidigt som du kämpar med att låsa upp dörrar, i nästa räddar du en fånge genom att dirigera en gigantisk plattform genom ett stort rum. Miljöerna är oftare än sällan fyllda med iögonfallande detaljer såsom våldsamt kräkande lava i en gigantisk grotta eller finurligt konstruerade maskiner mitt i ett rum fyllt av plattformar, något som fick mig att ägna ett par minuter av speltiden åt att gå vilse och fundera på vart jag ska ta vägen. Detta trots att en karta finns till hands.

Castlevania: Lords of Shadow 2
Blixtar och dunder samt magiska under hör till vanligheterna i Castlevania. Så även den här gången.

Inte helt oväntat inleds Lords of Shadow 2 med en löjligt episk scen. Den involverar klättring på en titan varpå mina krafter tas ifrån mig och jag inleder jakten med att få tillbaka dem. Rollspelsaspekten är därmed intakt och uppgraderingar köps med erfarenhetspoäng som valuta. Du kan också fördjupa dig inom varje enskild attack och utveckla den ytterligare.

En aspekt som inte imponerar riktigt lika mycket är kameran vilken på förhand lovordats av utvecklingslaget själva. Det har pratats om automatiska kameravinklar och att spelaren aldrig ska behöva byta kameravinkel manuellt. Dessvärre fungerar det fortfarande inte riktigt fläckfritt, och mitt flyt i strider stördes när jag råkade hamna lite för nära väggar.

Att Dracula förlorar sina krafter ger honom förstås goda anledningar till att utforska sitt hem, men i praktiken innebär det att tempot sänks nästan överdrivet mycket efter den bombastiska inledningssekvensen. Man undrar nästan om studion refererar - eller till och med parodierar - Metal Gear Solid i ett gäng tidiga stealth-sekvenser.

Castlevania: Lords of Shadow 2
Faktumet att Castlevania: Lords of Shadow 2 släpps till förra generationens konsoler sätter förstås käppar i hjulen för grafiken som, trots tjusig design, har svårt att stå upp emot modern konkurrens.

Jag får spela en handfull sådana när Dracula vaknar upp i modern tid och tvingas förvandla sig till en råtta för att inte bli upptäckt av vakter som ser ut att ha hämtats direkt ur Quake II innan jag fjärrstyr vetenskapsmän för att ta mig in i förbjudna områden. Kanske tänker utvecklingslaget att det här är ett bättre sätt att skapa en känsla av maktlöshet utan att för den sakens skull tvinga på spelaren trista strider bara för sakens skull, kanske finns det mer att se ur inledningen som inte är färdigt att visas upp ännu.

Berättelsen om Belmont mot Dracula sammanfattas genom en filmsekvens som framkallar en våldsam lust att spontanapplådera, men jag låter bli. I föregångaren tvingades Gabriel Belmont söka upp "the lords of shadow" för att försöka återuppliva sin älskade, en process i vilken han förbannade sin själ, brottades med Satan själv och transformerades till karaktären vi skulle komma att känna som Konamis moderna Dracula. När jag nu åter stiftar bekantskap med Belmont överväldigas jag av hur oempatisk framställningen av honom är. I en tidig (spelbar) sekvens dödar och konsumerar jag en hel familj, och det är bara början.

Sagan är därmed en övertygande sådan. Likaså stridssystemet, designen och ljudet, vilket gör att jag törs lita på att Castlevania: Lords of Shadow 2 kommer att flyga relativt högt när det lanseras redan nästa månad. Framförallt är jag nyfiken på att se exakt hur mycket Mercury Steam och Konami vågat ta ut svängarna nu när de redan har bevisat att Castlevania i tre dimensioner faktiskt fungerar.

Castlevania: Lords of Shadow 2
Castlevania: Lords of Shadow 2