Svenska
Gamereactor
förhandstittar
The Witcher 3: Wild Hunt

The Witcher 3: Wild Hunt

Glimmar det polska guldet lika livligt som innan eller rasar den vilda jakten i upptrampade fotspår? Johannes tog planet till Polen för ett första smakprov

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

På förhand är det svårt att föreställa sig hur tankeväckande ett besök i den polska huvudstaden kan vara. Den karga betongdjungeln, de ståtliga monumenten och den lilla, lilla bit av Warszawas ghetto som idag återstår talar om ett land med en ärorik men dyster historia. Av den anledningen kanske det inte är så konstigt att polska CD Projekt utvecklar en av världens kargaste, mest jordnära och ambitiösaste rollspelsserier här, med den avslutande delen, The Witcher 3: Wild Hunt, snart redo för släppet den 19 maj.

Jag anländer till deras huvudkontor tillsammans med andra ivriga skribenter för att ta del av spelets tre första timmar och det blir snabbt uppenbart att Temeria är en lika kylig plats som staden det skapas i. Nu när Geralt, seriens vithårige hjälte med spelhistoriens raspigaste röst, närmar sig slutet på den saga som ursprungligen avhandlades i Andrzej Sapkowskis böcker börjar minnen om hans förlorade kärlek Yennefer och deras gemensamma adoptivdotter Ciri återvända till honom. Jag slår mig ner vid ett Playstation 4, greppar kontrollen och får en snabb introduktion till de båda så fort spelet startas, följt av en inlärningssekvens som är ett klart steg upp mot föregångarens motsvarighet. Här får jag även känna på striderna som känns både snabbare och mer följsamma än tidigare.

The Witcher 3: Wild Hunt
CD Projekt har en minst sagt diger skara karaktärer att plocka från böckerna. De säger sig ha gjort allt i deras makt för att efterlikna de personligheter som gestaltas i ursprungsmaterialet.

- Våra speldesigners har jobbat otroligt hårt med att göra striderna mer responsiva än de i The Witcher 2: Assassins of Kings. Som exempel har de lagt till nya avslutningsanimationer som inte längre avbryter flytet i striderna, vilket var ett problemen i föregångaren. Dessutom har de lagt till variationer av Geralts signs som låses upp i takt med hans utveckling. Nu kan Geralt antingen använda eldmagin Ignis som en explosiv våg eller stadig ström av eld beroende på situation. Samtliga av spelets fem Signs kommer ha sådana variationer på ett eller annat sätt, berättar huvudansvarige uppdragsdesigner Mateusz Tomaszkiewicz.

Detta är en annons:

Efter dramatiska hallucinationer där man inte direkt räds att spilla lite mänskligt innanmäte visar sig dessvärre hela sekvensen ha varit en dröm, såklart. För vad vore väl en historia utan en mysig inledning, något för vår protagonist att sträva efter? Egentligen är Geralt ute i vildmarken, sökandes efter Yennefer. Ciri, å andra sidan, nämns i princip inget mer under återstoden av speltiden, men som tidigare känt kommer hon i det färdiga spelet agera seriens första spelbara karaktär utöver Geralt.

I enlighet med hur hon framställs i böckerna kommer hennes förmågor skilja sig en hel del från Geralts, främst på grund av att hon inte är helt färdig med den mutation som krävs för att bli en witcher, varför hon exempelvis inte kan använda magierna. Kontrollen av henne kommer dock att ske i särskilda story-uppdrag som inte låter henne strosa fritt över den, för Geralt, helt öppna världskartan. Exakt hur stor kan den tänkas bli? Det verkar inte ens utvecklarna själva veta. Den ena säger 25 gånger större än föregångaren, den andra säger 35. Men att världen blir enorm, den saken är säker.

The Witcher 3: Wild HuntThe Witcher 3: Wild Hunt
Under rundturen genom studions lokaler fick vi chansen att se utvecklarnas karaktärseditor. Över 2000 unika ansikten har utformats vilka tilldelas statister på måfå med variationer i detaljer såsom klädstilar, färgscheman och frisyrer.

Lyckligtvis har både riddjur och båtar lagts till för att enklare kunna täcka dessa enorma ytor. Roach, Geralts trofaste sto, hör till den förstnämnda kategorin som blir tillgänglig redan efter ett tiotal minuter. Jag kommer på mig själv med att utforska kartan med henne i närmare en halvtimme innan jag inser att jag kanske borde fortsätta jaga efter den där mordiska gripen som terroriserar byn White Orchard, eller försöka lista ut varför en Noonwraith hemsöker en stackars bondes vattenbrunn. Det hela låter till en början oroväckande traditionellt och fantasy-klyschigt, även i mina öron, men allt ramas in på ett otroligt effektfullt och vuxet sätt.

Detta är en annons:

På tal om vuxna ämnen. Hur står det egentligen till med spelets romanser? En hel del uppståndelse föddes kring det första spelets väldigt ocensurerade hantering av sex. Geralt framställdes som ett djur. Både på slagfältet och i sänghalmen. Detsamma hände i tvåan där Triss Merigold och Ves var de två enda egentliga romansen i den mening att det fanns substans och djup i deras och Geralts relation, medan de flesta andra relationer inte handlade om särskilt mycket mer än sex. I The Witcher 3: Wild Hunt blir det mer av den varan, men tydligen i form av vänsterprassel nu när den buttra herren är på jakt efter sin svurna kärlek, Yennefer.

The Witcher 3: Wild Hunt
Världen har fyllts till bredden av nya monster. Vi vet dessvärre inte det exakta antalet, men utvecklarna försäkrar oss om att det blir betydligt fler än i The Witcher 2: Assassin of Kings.

- I Witcher 3 har vi försökt att förbättra romanserna så att du har fler än en karaktär att lära känna lite djupare. Vi har tagit till vara på att alla dessa romanser har sina egna berättelser och har förlängt dem så att spelare som verkligen vill investera sig har möjlighet till det. Men, bordeller finns fortfarande kvar för den som vill ägna sig åt sådant, berättar en av utvecklarna till min genanta frågeställning.

Trots utvecklarnas löften om att allt faktiskt innehåll redan är färdigt märks dessvärre att en hel del städning behövs innan spelet kan skeppas. Inte så konstigt med tanke på allt innehåll som inkluderats och en fullt godtagbar anledning till varför spelet försenats från februari till maj, trots löften om att inga fler förseningar skulle ske. Utvecklarna är själva medvetna om det och nämner till och med att flera patchar förmodligen kommer att behövas innan de kvarvarande buggarna tagits om hand.

På något sätt är det ändå skönt att höra dem själva säga det. De ser sina egna brister och är förvånansvärt transparenta med varför saker och ting inte riktigt gått som planerat. Uppenbara problem såsom Roachs ovana att titt som tätt bugga fast i polygoner till att spelvärldens invånare kånkar runt med osynliga potatislådor på sant kroppsbyggarmanér är sådant som förhoppningsvis åtgärdas innan det är dags för släpp, men då får vi även ha i åtanke att de partier som vi fått prova förmodligen är spelets hittills mest stabila. Därför är det ändå lite oroväckande att vår testversion kraschade hela fyra gånger under loppet av tre timmar.

The Witcher 3: Wild HuntThe Witcher 3: Wild Hunt
Något som fick de flesta att höja på ögonbrynen under vår rundtur var de animationsverktyg som använts för alla karaktärers anleten. Varje liten muskel i digitala avatarernas ansikten gav intrycket att kunna ändras. Och ja, även inne i spelet var karaktärernas minspel övertygande.

Den Playstation 4-version jag fick prova var helt klart en fröjd för ögat, men skärmuppdateringen är stundtals ruskigt ojämn och dippar ofta under acceptabla nivåer. Under ett väldigt isolerat antal partier kändes det nästan som att ha rest tillbaka till 90-talet när 3D-grafik börjat få fotfäste och bilduppdateringshastighet på 15 bilder per sekund var godtagbart. Som sagt, det hände väldigt sällan, men tillräckligt ofta för att få en av utvecklarna att stega fram till mig och skaka lätt på huvudet i en nervös försäkran om att det bara är testversionen som är dåligt optimerad och att det kommer att åtgärdas till släppet. Strax därefter händer detsamma min bordsgranne som spelar på en Xbox One. Utvecklaren upprepar ursäkten även för honom.

Den version som naturligtvis fungerade bäst av de tre var PC-versionen. Varje dator hade utrustats med komponenter av det vassare slaget och ett ensamt exemplar av Nvidias toppgrafikkort GTX 980, vilket förklarar varför den versionen tycktes rulla i förhållandevis stabila 60 bilder per sekund gentemot konsolversionernas 30.

The Witcher 3: Wild Hunt
Menysystemet har omarbetats rejält och är nu tydligt anpassat för att användas med handkontroll. Några tangentbord fanns inte tillgängliga under vår spelsession. Hur väl det fungerar som kontrollmetod återstår alltså att se.

Mot slutet bjöds även på en liten överraskning i form av ett uppdrag som utspelas flera timmar in i äventyret på ögruppen Skellige. Det välsvarvade röstskådespelet, överlag välskrivna dialoger och allsköns politiska intriger får här sträcka på benen rejält tillsammans med spelets nya, Hearthstone-liknande kortspel Gwent. Utan att gå in alltför mycket på djupet om Gwents regler handlar det i grunden om att du som spelare agerar general, medan dina kort är infanterisoldater som kan placeras tre separata nivåer mot fienden, allt beroende på attacktyp. Ett simpelt koncept som hade gjort sig särskilt bra på mobila plattformar, även om utvecklarna är väldigt hemlighetsfulla när de får frågan om det kan tänkas hända eller inte.

The Witcher 3: Wild HuntThe Witcher 3: Wild Hunt

Jag hade med lätthet kunnat sitta kvar ännu längre med kontrollen i händerna, trollbunden av den atmosfäriska och makalöst vackra, men något buggiga värld jag vistats i under de senaste tre timmarna. CD Projekt är transparenta med hur de jobbar och visar tydligt att de tror på sin produkt, trots att den nu hemsöks av styggheter i form av tekniska brister. Denna skara polacker kan sin sak, och mitt första möte med The Witcher 3: Wild Hunt talar om ett äventyr som bokstavligen slår sina föregångare på fingrarna trots dess nuvarande problem.

Relaterade texter

The Witcher 3: Wild Hunt (Switch)Score

The Witcher 3: Wild Hunt (Switch)

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Att CD Projekt Red fått grafiktunga The Witcher 3 att flyta på en Nintendo Switch är såklart en smärre bedrift i sig, men är det verkligen roligt i bantat skick?

1
Geralts röstskådespelare tycker till om AI

Geralts röstskådespelare tycker till om AI

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Henry Cavill må vara mest förknippad med Geralt of Rivia nuförtiden, men fram till Netflix-serien ägdes karaktären helt och hållet av Doug Cockle, mannen som gjort rösten...



Loading next content