Deus Ex: Mankind Divided

"Du bestämmer hur du vill spela det här spelet". Hur många gånger har vi inte hört den trötta klyschan i PR-sammanhang under de senaste åren? Det är standard i dessa tider att en utvecklare vill ge spelaren så mycket kontroll som möjligt över hur hon/han väljer att klara av ett uppdrag i ett spel. Bland annat ska vi välja vilken av de 20 möjliga ingångarna vi ska ta för att komma in i det tungt övervakade fortet eller kanske vilket av 30 möjliga sätt som vår fiende ska få möta sin skapare på. På det så ska vi välja om vi vill smyga runt i skydd av mörkret och inte döda en endaste själ eller braka in med full kraft och döda allt inom synhåll. Val i spel är dock en bra sak.

Det ger oss som spelare chansen att uttrycka vår speciella spelstil. Men det måste medges att en del spel missförstår poängen med att ge oss olika val. Ett spel av medioker kaliber exempelvis tillåter bara spelaren att spela spelet på olika sätt. Ett spel av god kvalité däremot erbjuder en naturlig skiftning mellan olika spelstilar halvvägs genom en nivå. Så om din plan går i kras och du måste tvinga dig själv till att byta taktik så gör du det med ett leende istället för att ilsket trycka på omstartsknappen. Deus Ex: Mankind Divided förstår den här balansgången och det är däri dess styrka ligger.

Human Revolution var så klart ett fantastisk spel, men att det hade sin beskärda del på problem är vi villiga att skriva under på. Utvecklarna sa till oss att vi kunde spela exakt hur vi ville men det var tydligt att smygandets konst var den förväntade spelstilen. Faktum att spelet gav dig mer XP om du klarade av en nivå utan att döda någon alls förklarade det rätt tydligt för oss. Om du sedan lägger till att de gjorde smygmöjligheterna totalt meningslösa då det vankades bossfajt så greppar du att Human Revolution var ett spel som inte visste exakt vart det skulle placera sig själv. Detta resulterade i sin tur att vi tryckte på omstart så fort en fiende upptäckte oss och varje gång det var dags för en boss växte frustrationen inom oss. Det är därför det inte enbart räcker med att erbjuda möjligheten att nyttja olika spelstilar. Istället måste alla valen vi gör i spelet vara likvärdigt fria så vi som spelare inte känner att det finns ett "rätt" sätt att spela spelet på.

Det första som slår oss, när vi får sätta oss ned med demoversionen av spelet, är hur tillfredsställande det känns att avfyra våra vapen. Övergången från första- till tredjeperson när du går in bakom skydd känns fullt naturlig och våra vapen har en härligt tyngdkänsla över sig, något som saknades i Human Revolution. När du avfyrar ditt vapen så kan du verkligen känna hur salvan träffar fienderna och hur det gör ordentlig skada på dem istället för att de absorberar upp alla kulor till den punkten att de dör. Deus Ex är alltså inte längre endast ett utmärkt smygspel utan det är numera också en ljuvlig actionfest som utan problem skulle kunna ställas jämte både Uncharted- och Tomb Raider-serien. Nu behöver vi inte längre trycka aggressivt på omstart när planen går i kras. När vi blir upptäckte denna vända så byter vi bara vapen och tackar alla gudarna i skyn för att vi får tillfället att blåsa bort varenda liten fiende från skärmen.

Det är alltså uppenbart att Edios Montreal faktiskt lyssnat på fansens kritik gällande Human Revolution, men tyvärr så har de inte förbättrat alla aspekter i och med Mankind Divided. Det ytterst irriterande hackning-minispelet gör tråkigt nog ett återtåg och även fast det är uppgraderat så känns det exakt lika förvirrande i Mankind Divided som det gjorde i Human Revolution. När det var nytt krävdes det otaliga Youtube-videor för att greppa exakt hur minispelet funkade. Och om du måste gå till en tredje part för att ens förstå spelmekaniken så är det rätt givet att minispelet ifråga inte är alltför väldesignat. Det är rätt underligt att en utvecklare, som så ivrigt vill förbättra sitt tidigare spel, fortfarande håller ett fast grepp kring ett minispel som mer eller mindre endast förvirrar spelaren. Tråkigt nog så spelar hackandet fortfarande en stor roll även i Mankind Divided så det är lika bra att du letar på de där förklarande Youtube-klippen än en gång.

Men allt är inte svart. Glädjande nog har Edios Montreal valt att inkludera en egenskap som låter dig hacka fiendeteknologi på avstånd. Med denna "fjärrhackning" kan du stänga av övervakningskameror och vandrande fiendetorn i 30 sekunder. Att fjärrhacka är en klart mycket smidigare process än det vanliga tillvägagångssättet, men om du misslyckas med ditt hackningsförsök så kommer maskinen förstå att du försökt göra olagligt intrång och genast bli misstänksam. Det må förvisso vara en väldig risk att ta men det flyter på och känns så oerhört naturligt att du kommer fråga dig själv hur du klarade dig utan fjärrhackning i Human Revolution.

Men Mankind Divided handlar inte enbart om att fixa det som inte funkade i Human Revolutions. Det handlar även om att fortsätta bygga på det som verkligen fungerade också. Adam Jensen är nu mer maskin än man och samtidigt som du kan oroa dig över hur mycket mänsklighet det egentligen finns kvar i honom, så ger de nya delarna av karln mer utrymme för nya egenskaper/förstärkningar. Dessa nya egenskaper gör Mankind Divided till en ännu större lekpark än Deus Ex någonsin varit tidigare. Det nya tillägget Icarus Dash öppnar inte bara upp möjligheten att ta sig till höjder som tidigare varit onåbara i Human Revolution, utan det fungerar även alldeles ypperligt som en offensiv attack. Tänk dig blink-egenskapen i Dishonored, fast med möjligheten att krascha rakt in i en motståndare och se denne flyga iväg likt ett löv i vinden.

Det stridsorienterade Nanosvärdet är också en välkommen nyhet och det tillåter dig att skjuta ett svärd rakt ut från din arm för att sedan spetsa upp fiender prydligt på väggen. Om du nu inte vill döda någon så borde du istället för Nanosvärdet satsa på Tesla, som istället för ett svärd skickar ut elektricitet på fienden som sedan neutraliserar honom tyst och säkert. Eller så kanske P.E.P.S, som skickar ut en tryckvåg som slänger omkull allt i sin väg, är något som passar dig bättre. Dessa nya egenskaper till Jensen är dock inte exklusivt tysta eller högljudda. Nanosvärdet kanske funkar bäst med en högljudd, stridsfylld spelstil men vi lyckades faktiskt använda egenskapen i smygande syfte vid ett par tillfällen. Bland annat då vi skickade ut det efter en krypskytt som låg ensam och spejande på ett tak eller när vi drämde det rakt genom personen som satt ensam och vilade sig i ett rum. Egenskaperna dikterar alltså inte hur du ska spela utan de ger dig bara chansen till otaligt många möjligheter.

Överraskningarna kommer inte endast när det handlar om att experimentera med alla dessa egenskaper. De dyker även upp när Edios Montreal leker med spelarnas förväntningar. Exempelvis så börjar demoversionen i Dubais öken där ett tutorial-avsnitt ska lära oss att hantera spelkontrollen. Sakteligen rör vi oss mot vårt mål, men vi hinner endast ta fem små steg innan vår befälhavare skriker till att en sandstorm är på ingång och att vi måste skynda oss. Luttrade som vi är så bryr vi oss inte nämnvärt om den här typen av falska stressmoment, något som nu för tiden blivit vardag i spelindustrin. För oss finns det inga tvivel om att sandstormen kommer att träffa oss, oavsett om vi skyndar på eller tar det varligt.

Det är vad vi tror i varje fall. Efter att ha kört nivån ett par gånger så bestämmer vi oss för att kuta rakt genom den för att se om spelet tillåter en speedrun av det slaget. När vi kommer till slutet av banan måste vi än en gång stålsätta oss för en eldvapenstrid likt förra gången, men döm vår förvåning när det denna vändan inte är någon sandstorm som virvlar runt och förblindar oss. Vi får en chans att helt tänka om både vår strategi och taktik och vi älskar det. Det må vara en liten detalj i det stora hela, men det är en detalj som gör oss sanslöst sugna på att ge oss i kast med hela spelet. Att det dessutom kommer att finnas ett "New Game+"-läge i spelet, som kommer att erbjuda oss liknande överraskningar, gör oss inte mindre sugna precis.

Deus Ex är ingen årlig serie, likt Assassin's Creed, och det är något vi ska vara tacksamma över. Edios Montreal har spenderat sin dyra tid försiktigt och effektivt, de har lyssnat på sina fans och medgett att de gjort spelmässiga misstag tidigare. När vi talade med dem så var de inte rädda att erkänna att de gjorde en del felsteg i och med Human Revolution, och att de med Mankind Divided vill ställa allt till rätta. Det var tyvärr inte möjligt för oss under vår genomspelning att pröva på en av de nya bossfajterna, vilket var en av de svagare punkterna i Human Revolution.

Men efter att ha spelat demon och talat med utvecklarna så känner vi oss rätt säkra på att även bossarna kommer att vara utmärkta i Mankind Divided, och att du kommer kunna använda den spelstil som passar just dig för att ta dig an dem. Adam Jensen har återvänt och det är upp till dig att bestämma om han skall vara en mekaniserad mördare eller en godhjärtad humanist som låter alla leva. "Du bestämmer hur du vill spela det här spelet". Det är sällan vi vågar tro på den här frasen, men när Edios Montreal säger den så vågar vi tro att det är en sanning.