Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Gamereactor Sverige
förhandstittar
Need for Speed: The Run

Need for Speed: The Run

Jonas "Sladd" Elfving tog sig till ett Need for Speed: The Run-event och analayserade storyläget, quick time events och förrädiska höstbanor

Need for Speed-serien är inne på sitt artonde spel, berättar Black Box för mig inför en testkörning av spelet en inte-så-vacker dag i Stockholm. Att man vill förnya spelupplevelsen är därför inte så konstigt. I Need for Speed: The Run är story en stor del av upplevelsen, även om bilar och vansinnig kappkörning förstås står i centrum. Storyn kretsar kring Jackson "Jack" Rourke, som måste ta sig från USA:s västra kust till den östra, från San Francisco till New York. I potten finns tio procent av ansenlig mängd miljoner dollar, något som Jacks kollega lockar med. Bilar är dock inget problem. Det har Jack själv. Många.

I den första delen av kampanjen måste Jack fort som fasen ta sig från San Francisco. Det blir verkligen en rivstart för enspelarläget när jag susar genom San Franciscos karaktäristiska branta backar. Snuten ärhack i häl, gatorna förvandlas snart till ett kaos och i mina lurar hör jag min kollegas röst som stressat förklarar mina bästa vägval. Polisen sätter upp vägspärrar på Golden Gate-bron, hinder jag i 200 knyck skiter högaktligen i.

Need for Speed: The Run
"Inga hastighetsgränser, regler eller allierade. Det är bara dina bilkörar-skills som räknas." Så beskrivs Need for Speed: The Run och återigen siktar man alltså på en coolare inramning.

Efter detta följer några uppdrag som lär mig grunderna i Need for Speed: The Run, banor förlagda i Yosemite Park. Jag är snart i Las Vegas och miljöerna har nu bytts ut mot klippor och öken. Jag startar ett uppdrag där jag måste "ta igen tid", vilket i praktiken innebär att jag måste nå ett gäng checkpoints som ger mig en "time extend" på 45 sekunder som låter mig fortsätta. Det är relativt svårt redan i denna tidiga punkt av spelet, så jag får skärpa till mig och försöka sätta varenda kurva.

Till slut når Jack Las Vegas, och här får jag en smak av en av de mer kontroversiella delarna i The Run, quick time event-inslagen. När Las Vegas-polisen tagit hand om mig utanför ett kasino får jag en chans att bryta mig fri, vilket görs genom ivrigt hamrande på fyrkant. Därefter tar en vild tjuv- och polis-jakt vid med, visserligen sköna kameravinklar och bra musik, men också med viss bekräftelse på den skepsis jag haft när de här inslagen utannonserades. Jag längtar helt enkelt efter racingen igen.

En vulgärt röd Camaro ZL1 blir mitt fordon of choice i den första Challenge-banan, den snöiga Double Black Diamond i bangruppen Winter Blast. Jag ser mina motspelares bästa tider i The Runs "Speed Wall" innan jag börjar och jag noterar topptiderna. Fyra medaljer beroende på hur snabbt man klarar banan finns att inkassera och jag siktar förstås på den som är bättre än guld.

Need for Speed: The Run
Polisbilar blir det gott om i The Run och du får kämpa mot såväl deras vägspärrar som deras vildsinta rammande.

Eller att ta mig i mål överhuvudtaget. Det visar sig att snöovädret, de många motspelarna och hastigheterna gör att jag hamnar sist och behöver spela om banan några gånger. En del av banan döps snabbt till "Att jag aldrig lär mig-kurvan", men det går ändå överlag successivt bättre. Tricket är att utmana motståndet vid precis rätt tillfälle, att flåsa igång turbon med bra timing och att inte underskatta det halkiga väglaget.

Så kommer jag till den bana som kommer att sluka mest av min tid under multiplayertestet och, som jag efter efterfrågningar får reda på, är den som folk tillbringat mest tid med. Banan heter Porsche Attack och går att hitta under Rural Track Attack. Detta är en genommysig höstbana, där röda och gula löv kantar de smala landsvägarna. Detta är en time attack-bana där bara Porschar får användas och jag väljer en röd 918 RSR som mitt åk.

Här ska 14 checkpoints nås inom en viss tid och för varje port får man 30 extra sekunder att spela med. Banan är proppad av hårnålskurvor och då vägarna som sagt är smala gäller det verkligen att ha tungan rätt i mun om man inte vill glida med bakpartiet rakt in i diaboliskt planterade lönnar. Till en början suger jag och bromsar in alldeles för sent innan kurvorna, vilket gör att mina fem resets - spellägets extraliv - går åt fort. Jag ger mig dock fan på att klara banan och efter nästa omspelning går det betydligt bättre. Jag försöker att bromsa så lite som möjligt och i stället bara lätta på gasen i tid innan kurvorna, och sedan kompensera fartbristen genom ett vältajmat tryck på A, vilket aktiverar turbon.

Need for Speed: The Run
Nattbanor känns... sådär, måste vi erkänna. Att ratta omkring i ett soligt San Francisco är mycket trivsammare.

Snart är alla portar ägda och jag belönas med en bronsmedalj. Lusten att sikta på ädlare valörer infinner sig ganska omedelbart, men jag måste gå vidare till nästa lopp. Det blir banan Traffic Jam i samma grupp som sist, Rural Track Attack. Samma princip gäller här, hinn till (denna gång fem) portar i tid, men i stället för illvillig vegetation är det andra bilar som stör min framfart. Här väljer jag Petters bil Nissan GTR och börjar trängas med betydligt slöare bilar som har mage att vistas på samma motorväg som jag. Här dominerar bensinmackar, långtradarfik och en enstaka fabrik sceneriet. Fartkänslan är riktigt god, mycket beroende på de många andra rörliga objekten förutom jag i bild, men förmodligen även på grund av GTR:ens respektingivande acceleration. Jag kör inte bilmodellen ifråga varje dag till manikyristen som vissa andra, men det känns ändå autentiskt och varje bil har definitivt sin egen personlighet.

Dags för banan The Gap, som jag hittar i Plains Interstate-avdelningen. Aston Martin V12 Vantage ska ta mig till seger här, tänker jag, och målet är helt enkelt att komma först. Här får jag se mer av Amerikas bergigare natur och om jag inte har helt fel - jag ser nämligen ingen beskrivning - befinner jag mig någonstans kring Klippiga Bergen. Detta blir en hård kamp där jag till slut slutar som tvåa, otroooligt nära en förstaplats. Under loppet belönas jag med XP för sladdar, fula omkörningar och om jag har en bra tid.

Sammanfattningsvis kan Need for Speed: The Run bli lite hur som helst. Jag har enormt kul när jag pressar tider i multiplayer, medan storydelen på förhand känns ojämn. Om detta blir en lyckad roadtrip får vi snart reda på.

Need for Speed: The Run
Need for Speed: The Run
Need for Speed: The Run
Need for Speed: The Run