Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Startsidan
förhandstittar
Darksiders II

Darksiders II

Fyra apokalyptiska ryttare, fyra spel. Kalkylationen som Vigil Games presenterar är inte svår att hänga med i. Vi reste till Holland för att titta närmare på en riktigt lovande uppföljare...

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Att plötsligt återvända till världen som är Darksiders är inledningsvis en märklig upplevelse. För lite mer än två år sedan reste vi i sällskap av ryttaren War, en karaktär som enligt mig gav spelet en extra dimension och förde tankarna till klassiska actionäventyr som The Legend of Zelda med sina karaktäristiska särdrag, men den här gången ska vi alltså spela rollen som Wars bror, Death. För att den nya huvudkaraktären ska kännas unik har man gått hela vägen och implementerat helt ny spelmekanik och grafisk stil.

Min spelsession tar plats i ett gigantiskt gjuteri fyllt av flödande lava. Jag är inte längre på jorden utan snarare i underjorden, vilket ju å andra sidan lämpar sig fint till karaktären jag trots allt spelar. Nämnas bör att det här inte alls är spelets första bana. För dig som spelar det färdiga spelet kommer det att ta ungefär sex timmar att nå det glödheta gjuteriet. Väl där gäller det att leta reda på tre delar av ett hjärta för att locka fram en gigantisk boss som givetvis måste lära sig vart skåpet ska stå.

Döden själv är inte lika gigantisk. Faktum är att huvudkaraktären känns betydligt mindre och svagare den här gången, men han kommer samtidigt levererad i ett kvickt och nätt paket vilket ju också har sina fördelar. Det är tydligt att Vigil Games har unnat sig själva en rejäl tankeställare kring vem Death egentligen är och hur hans fysiska och mentala utformning bör påverkas därefter. Något som lett till att Darksiders II stundtals påminner om Prince of Persia.

Darksiders II
Säg hej till Death! Han kommer att spela huvudrollen den här gången och är både smidigare och snabbare än sin brorsa War. Däremot kan han inte blockera utan måste förlita sig på tidigare nämnda smidighet för att ta sig undan kniviga situationer.

Death kan springa längs med väggar och skicka iväg projektioner - eller förlängningar av honom själv, om du så vill - för att nå platser som annars hade varit oåtkomliga. Sägas ska att Ubisoft och gänget bakom Prince of Persia verkar ha lyckats bättre med sitt senaste spel i serien än vad Vigil Games gör med Darksiders II, såhär på förhand. Death halkar till sin död lite för ofta på grund av undermåligt utförd kollisionsfysik, och därtill är det inte alltid helt lätt att urskilja vart det är tänkt att han ska landa efter en serie akrobatiska rörelser.

En skälig förklaring till mitt pinsamma gymnastiserande skulle också kunna vara det faktum att jag saknar erfarenheten från tidigare nämnda sex timmar som skulle ha lett mig fram till den här banan, så ta den här specifika kritiken med en nypa salt så länge. Vigil Games har relativt gott om tid på sig att skriva om de där sista siffrorna i koden innan spelet ska stå i butikshyllorna i slutet av juni.

Problemen med den nya spelmekaniken är knappast fundamentala. Vissa passager på banan är så fantastiskt mjukt utförda att jag inte kan låta bli att le från öra till öra och höja på ögonbrynen samtidigt, och samma glädje infinner sig gång på gång när ett mysterium eller pussel löses på vilket en ny passage öppnas framför mig. Det var de här ögonblicken som gjorde Darksiders så speciellt och det är förstås skönt att se att man tagit tillvara på det bästa från grundspelet.

Darksiders II
Aningen grovhuggne Karn är både snäll och vacker och ses här hålla upp en dörr av storlek "större".

Under stora delar av banan får jag hjälp av en artificiell partner vid namn Karn. Han är stor, grov och har inte samma akrobatiska möjligheter som Death men är heller aldrig ett irriationsmoment. Karn agerar snarare överraskande smart i strider med flera fiender åt gången och hjälper dessutom till genom att kasta upp Death till platser som annars skulle vara omöjliga att nå.

För att monstermalandet ska kännas lite mer intressant och beroendeframkallande ger varje vunnen strid erfarenhetspoäng som går att spendera i två talangträd. Dina val där kommer att forma såväl karaktären Death som din egen spelupplevelse. Detta i kombination med samlandet av bråte och prylar som går att använda i strider knyter tydliga band till rollspelsgenren, om än med en knut som inte är helt omöjlig att lossa lite på för den som föredrar att hugga utan närmare eftertanke.

En ryttare är ingen ryttare utan sin häst och även om jag inte får rida på denne under demon får jag åtminstone se den i slutet av tidigare nämna bosstrid. Vigil Games utlovade stora bossar den här gången och på den punkten gör man åtminstone inte mig besviken. Stenjätten framför mig är verkligen gigantisk i ordets fulla bemärkelse. Själva striden är däremot aningen sömnig.

Darksiders II
Även om spelmekaniken inte alltid känns helt unik gäller raka motsatsen för det rent estetiska.

Utmaningen här låg i att hitta den svaga punkten (överraskning, någon?). På grund av dess storlek och de konstant regnande attackerna var det inte helt lätt att urskilja de gula, pulserande finnarna på hans arm. När dessa hade upptäckts krävdes ingen närmare eftertanke innan fas ett var avklarad.

Det som slutligen imponerade mest på mig var utforskandet av spelvärlden i stort. Allt från ekande grottsystem till biroller och fiender var färgat med grova, serietidningsartade drag och lämnade ett unikt estetiskt intryck som vid första anblick kanske hör hemma någon annanstans än i ett spel vars huvudkaraktär är en apokalyptisk dödsriddare.

Vad som däremot väckte oro var hur frekvent och abrupt tempot avbröts av korkade anledningar. Valde Vigil Games helt enkelt fel bana att visa upp? Var det dumt att placera noviser hela sex timmar in i spelet? Kommer det att finnas tillräckligt mycket tid till att korrigera missarna? Med tiden kommer svaren. Jag ser fram emot att testa Darksiders II från början nästa gång.

Darksiders II
Darksiders II
Darksiders II
Darksiders II
Darksiders II
Darksiders II
Darksiders II
Darksiders II
Darksiders II

Relaterade texter

Darksiders IIScore

Darksiders II

RECENSION. Skrivet av Viktor Eriksson

Vigil Games är tillbaka med uppföljaren till förrförra årets stora överraskning, Darksiders. War är satt åt sidan och den här gången är det självaste Döden som tar över huvudrollen

THQ återuppstår som THQ Nordic

THQ återuppstår som THQ Nordic

NYHET. Skrivet av Oliver Thulin

Kommer ni ihåg att THQ gick i konkurs och fick sälja av sina varumärken? Spelserier som Darksiders och MX vs ATV, såväl som företaget i sig blev uppköpt av Nordic Games....



Loading next content