Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
förhandstittar
Super Smash Bros Ultimate

Super Smash Bros Ultimate

Vi har kollat in Nintendos vrålfeta crossover Super Smash Bros Ultimate inför lanseringen om mindre än en månad. Ser det ut att vara värt dina surt förvärvade pengar?

  • Text: Juan A. Fonseca, GR ES (översättning: Jonas Mäki)

Facebook
TwitterReddit

Det har sagts en hel del om Super Smash Bros Ultimate där somliga betraktar det som en deluxe-utgåva av Wii U-spelet, medan andra (kanske mer rättvist) ser det som den överlägset mest påkostade crossovern i spelhistorien - och rent av som en kärleksförklaring till hela spelvärlden. Nu har vi på Gamereactor fått chansen att provspela en i princip färdig version och är därför redo att berätta hur lovande det egentligen känns.

Det ska sägas direkt, efter att under loppet av flera timmar ha fått gräva i dessa massiva innehåll, att detta spel är ett absolut monster. Utöver det mest uppenbara (den enorma ensemblen av karaktärer) så är det svårt att inte bli imponerad över mängden banor som finns att spela, all musik som finns med i spelet och det faktum att Smash Ultimnate-skaparna fått för sig att alla figurer måste hänga ihop storymässigt - och faktiskt lyckats med detta genom att låna rollspelselement och inslag från Fire Emblem-serien.

Super Smash Bros Ultimate
Det finns att göra även för den som spelar ensam.

Storyläget World of Light lär av många betraktas som den andliga uppföljaren till Subspace Emissary i Super Smash Bros Brawl. Jag kastades in i rollen som Kirby som kämpar för att förena alla karaktärer för att slåss mot Galeem, och mitt första intryck är att spelvärlden tycks vara direkt massiv. Här finns massor av banor, som alla i praktiken är strider som på ett eller annat sätt hyllar en karaktär eller en spelserie. Dina möjligheter att vinna handlar inte bara om fingerfärdighet med handkontrollen, utan även om att nyttja de finurliga Spirits (som representeras av alla möjliga spelfigurer) på bästa sätt.

De motståndare du möter är inte heller de vanliga figurerna utan varianter på dem. Det kan exempelvis vara Metal Sonic som är en metalkotte med jetpack, en Guardian från The Legend of Zelda: Breath of the Wild som här består av en jättelik laserskjutande R.O.B. eller Ness och hans farsa (som kan förvandla sig till en osynlig orm - vilket är kul för alla som är bekanta med den serien). Dessutom kan banorna ändras under slagsmålen och skänka ytterligare variation. Blandningen av rollspelande och Smash Bros är oväntat djup, tänkte jag för mig själv innan jag gick vidare med annat.

Super Smash Bros Ultimate
Du kommer stöta på betydligt fler figurer från Nintendo (och gästfigurernas) digra universum än de som ryms i karaktärslistan.

World of Light är inte det enda spelläget som lämpar sig väl för den som helst kör själv, även Spirits Board, som vid en första anblick liknar Challenge Mode, är väldigt underhållande. Här trängs också massor av kämpar där varje fight har ett unikt mål som löst baseras på spelserien figuren du kämpar mot. Jag har slagits mot figurer ur Castlevania-serien, från Mario & Luigi, från Paper Mario, från EarthBound/Mother, från Elite Beat Agents (!) och mot tämligen okända spelserier som Famicom Tantei Club. Jag hann till och med möta stackars Waluigi! Och alla är perfekt återskapade och beter sig som jag hade tänkt mig att de skulle göra.

Super Smash Bros UltimateSuper Smash Bros Ultimate
Presentationen är absolut ljuvlig helt genomgående.

Kom ihåg nu att vi här inte snackar om 3D-modeller, utan om klistermärken satta på redan existerande kämpar. Det är just detta som gör spelläget så underhållande och oförutsägbart, och de Spirits du låst upp i World of Light går att använda här med (och vice versa). Svårighetsgraden är dock hög i Challenge Mode så om du möter Legend-figurer får du vara beredd på att behöva nyttja alla fördelar som finns i form av bonusföremål och liknande.

Båda dessa Spirit-baserade singleplayerlägen är överraskande välfyllda så till den milda grad att det kanske faktiskt är något så ovanligt som ett fightingspel värt att skaffa även om du främst tänkt lira ensam. Med tanke på att Switch ju dessutom är bärbar och inte alltid går att koppla upp, känns det dessutom väldigt passande att det finns att göra ändå, utanför multiplayerbiten.

Super Smash Bros UltimateSuper Smash Bros Ultimate
Smash Bros har nog aldrig varit bättre än såhär. Recensionen blir spännande.

Classic Mode och Versus är de mest klassiska spellägena och båda är tillbaka i Super Smash Bros Ultimate. Alla karaktärer har sin egen unika resa att göra i förstnämnda spelläget, och de är snyggt anpassade efter figuren du spelar som. Duck Hunt är till exempel fokuserad på jakt där Zappern ofta syns till och motståndarna består av djur som igelkott, räv, varg, björn och så vidare. Mot slutet kommer ännu bättre jaktreferenser, men jag vill såklart inte sabba nöjet för er med spoilers. Andra roliga varianter är Mario som har tema kärlek i sina strider medan Wolf tar sig an andra rivaler som gjort comeback i serien efter en tids frånvaro.

Något jag reagerade på när jag spelade detta under E3 i somras var hur mycket tyngre karaktärerna då kändes samt att hastigheten kontra tidigare delar var ändrad. Nu känns det som att Sora och Bandai Namco har finjusterat detta så det spelmekaniskt påminner mer om hur jag minns Wii U-spelet. Spelkontrollen är fortfarande otroligt bra och Ken är rolig att spela med, där det dock visar sig vara andra nykomlingen Incineroar jag gillar bäst.

Jag har såklart inte hunnit jämföra hur spelet fungerar på olika TV-apparater och bärbart eller med Gamecube-handkontroll kontra Joy-Con samt Pro Controller, och det får bli något vi berättar mer om i vår kommande recension. Men hittills lovar detta väldigt, väldigt gott och det finns all anledning att längta efter premiären den 7 december.

Super Smash Bros Ultimate
Gott om kulörta strykpåsar medverkar, närmare bestämt alla som någonsin varit med och ett gäng till utöver detta.