Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Sekiro: Shadows Die Twice

Sekiro: Shadows Die Twice

Tio år efter lanseringen av Demon's Souls är From Software klara med ett nytt spel med ny inramning. Vi åkte till London för att provspela och träna kendo...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Att hävda att From Software har gjort ett intryck på spelkulturen under de senaste tio åren måste vara själva definitionen av en underdrift. Med titlar som Demon's Souls, tre Dark Souls-spel och Playstation-exklusiva Bloodborne har den japanska utvecklaren nästan skapat sin egen spelgenre av lättare sadomasochistiska utmaningsbomber. För utomstående verkar det konstigt att spelare runt om i världen längtar efter att kasta sig in i spel där orden "Du dog!" är något positivt, men belöningarna som fås genom att memorera fiendens rörelsemönster och de tuffa bossfighterna är en dopamin-dos andra spel bara kan drömma om att leverera. Bara det faktum att vi har termen "Souls-liknande" om spel där höga svårighetsgrader är en central del, såsom Cuphead, Dead Cells och till viss del förra årets äventyr God of War, visar precis vilken kulturell påverkan From Software har haft på spelbranschen under de senaste tio åren.

Med ett så gott rykte att leva upp, borde det inte komma som en överraskning att förväntningarna på bolagets senaste spel, Sekiro: Shadows Die Twice, är exceptionellt höga. Bloodborne visade oss att From Software inte behöver luta sig mot Souls-associationerna för att skapa lockande spel med och nu när studion har flyttat från Souls-serien är det spännande att se vilken riktning som nu väntar i framtiden.

<Bild>

Den första och mest uppenbara skillnaden mellan Sekiro och dess föregångare är inramningen. Borta är mörkret inspirerat av den europeiska medeltiden från Souls-spelen. Den här gången går resan till Japan och Sengoku-perioden på 1500-talet. Den här eran var en tid av konstant konflikt mellan de lokala feodala herrarna och deras samurajkrigare, och det fanns mycket lite som påminde om en central och enande statsmakt (detta kom först kring sekelskiftet efter nästan trehundra år av lokal feodal krigföring). Det här är en tid i japansk historia där krigsherrar, soldater och lokala bönder ständigt stod i konflikt med varandra och samtidigt en historisk period som är perfekt för att blanda in delar av de mer mytiska och mystiska aspekterna av japansk folklore och kultur som ninjas, andar samt demoner (en kombination som fungerade bra i Nioh för två år sedan).

Detta är en annons:

Med denna bakgrund för Sekiro är föga överraskande japansk kampsport och kampteknik något som Software och Activision vill fokusera på. Det är också anledningen till att jag för första gången har spelat en förhandsvisning av ett spel i London som också innehöll en 75-minuters introduktionskurs i Kendo, den japanska kampsporten där utövare använder träsvärd (bokuto) för att slå varandra enligt specifika kriterier. Kendons grundprinciper härrör från gamla samurajstridstekniker, och bushido som samurajens filosofiska riktning, betyder direkt översatt "vägen för krigare" - vilket är en central del av kampsporten.
<Bild>
Kendons viktigaste grundprincip är att få motståndaren ur balans genom att använda sina egna rörelser mot honom och därmed bryta hans eller hennes hållning. Det här är också en kärnan i Sekiro, där kampen är centrerad kring principen att bryta fiendens attityd med hjälp av ett svärd och en protesarm (!) innan dödsstöten delas ut. Spelmekanikens fokus på timing, undvikande och parering känns mycket mer unik, raffinerad och passande för inramningen jämfört med vad vi tidigare sett i Souls-serien eller dess andliga efterföljare.

Efter att ha lärt Kendons grundelement är det imponerande att se hur man i Sekiro faktiskt har en del realism i det sätt på vilket fiender hanteras, allt kryddat med en solid dos blod, slafs och våld av det mer fantasifulla slaget. Spelare som vill ha mer realism borde kanske vänta på Playstation 4-exklusiva Ghost of Tsushima, som bör släppas inom en inte alltför avlägsen framtid. Att det är 18 års åldersgräns på detta är nämligen inte svårt att förstå.
<Newpage>
Känsliga själar bör också tänka sig två gånger innan de dyker in i Sekiro, för det här är otvetydigt ett spel där du kommer att möta extrema utmaningar. Med andra ord kommer du att dö. Ofta. Mycket. Sekiro är obevekligt av naturen, och en eller två träffar från fienden är ibland allt som behövs för att skicka dig i graven. Spelet ger dig icke desto mindre en hjälpande hand, eftersom man har möjlighet att återupplivas en gång när man dör. Döden kommer ofta och brutalt i Sekiro, och Activision-representanten berättar för mig att varje gång man dör, kommer man också att förlora hälften av de intjänade erfarenhetspoängen (även om det finns en mekanik i spelet där gudarna och Buddha kan finna nåd till dig så du får behålla poängen). Efter att ha dött kommer du att vakna igen i ett tempel som fungerar som spelets utgångspunkt, men genom att förlora erfarenhetspoäng kommer det ta mer tid att uppgradera nödvändiga färdigheter och utrustning som gör det lättare för dig att ta dig framåt i spelet. Allt detta trots det känns aldrig som att jag dog för att spelet var orättvist designat, utan för att jag behövde mer träning och erfarenhet.
<Bild>
Den en timme jag fick prova spelet tog mig genom öppningssekvensen där jag fick lära mig grundmekaniken innan jag fick lite mer öppet utforskande. Detta gav en inblick i spelets historia, men första timmen av ett spel ger ändå begränsat med information, speciellt när man pratar om ett spel där jag dör oftare än jag vill erkänna. Under den kaotiska Sengoku-perioden följer vi berättelsen om Shinobi-krigaren Wolf, vars uppdrag är att tjäna sin unga mästare Kuro, som även är gudomlig tronarvinge. Efter ett misslyckat försök att frita Kuro från fångenskap i kamp mot motståndarnas bästa officerare är inte bara slaget förlorat, utan även Wolfs vänstra arm.

När Wolf senare vaknar upp befinner han sig i ett tempel, där en mystisk och ensam skulptör har huggit ut en ny arm i trä. Med hjälp av templets bisarra personligheter såsom som skulptören, men även en läkare och en odödlig samuraj som uppmanar dig att testa nya stridstekniker på honom (han har inget bättre för sig, säger han), beger sig Wolf ut för att befria Kuro från fångenskap. Spelets öppningssekvens ger associationer till den klassiska manga-serien Lone Wolf and Cub, och Activision förklarar att spelet är en berättelse om trohet och mognad, vilket ger en känsla av att utvecklarna blivit inspirerade av förra årets God of War.

Spelets rörelser kan ibland känna sig lite långsamma och tröga, speciellt när jag bara går med protagonisten, men lyckligtvis har man en krok som kan kastas för att slunga sig upp i träd, på hustak och över klippor. När du kombinerar detta med armprotesens många tillgängliga uppgraderingar, möjligheten att smyga sig på fiender och avlyssna konversationer, känns det ändå som att spelkontrollen och rörelserna hos Sekiro har potential. Vissa kvalitetsförbättringar finns fortfarande utrymme för dock, till exempel för att göra spelet lite mer lättillgängligt. En karta eller indikator på var du ska gå härnäst skulle göra mycket för att jag ska slippa gå vilse i spelet (något som hände oftare under min tid med spelet än jag egentligen vill erkänna), men eftersom Activision betonade att testversionen inte är den slutgiltiga versionen är detta fortfarande möjligt.

Detta är en annons:
Sekiro: Shadows Die Twice
Stridssystemet baseras på verkliga japanska kamptekniker.

Med mindre än tre veckor kvar till lanseringen, är jag nu säker på att Souls-fansen kommer njuta av att få utforska Wolfs historia i Sengoku-erans Japan, som så vackert införlivats i äventyret. Utmaningarna är tuffa och tuffa, men också givande, precis som man förväntar sig av genren. Den stora frågan är om de av oss som tycker genren är lite tuff ibland, kommer att uppleva spelet som för svårt, obevekligt och skrämmande att fullt ut njuta av det. Svaret på det är naturligtvis högst individuellt, men lyckligtvis behöver vi inte vänta längre än den 22 mars för att få besked.

Sekiro: Shadows Die TwiceSekiro: Shadows Die TwiceSekiro: Shadows Die Twice

Relaterade texter

Sekiro: Shadows Die TwiceScore

Sekiro: Shadows Die Twice

RECENSION. Skrivet av Kim Orremark

Kim Orremark har dött fler än två gånger (mycket fler) under sin vecka med Sekiro: Shadows Die Twice och berättat om det i en gigantisk recension...



Loading next content