Frankrike har godkänt sin budget för 2026 efter månader av politisk låsning som hotade både inhemsk stabilitet och marknadsförtroende. Premiärminister Sébastien Lecornu åberopade särskilda konstitutionella bestämmelser för att anta budgeten utan fullständig parlamentarisk omröstning, och navigerade en rad misstroendeförklaringar längs vägen. Regeringen överlevde de två sista omröstningarna på måndagskvällen och säkrade därmed sin omedelbara överlevnad.
Budgetavtalet kom efter förhandlingar med Socialistpartiet, som gick med på att inte motsätta sig regeringen i utbyte mot eftergifter, inklusive en upphävning av föreslagna pensionsreformer som skulle ha höjt pensionsåldern från 62 till 64. Lecornu beskrev budgeten som ett "genombrott" och lyfte fram en ökning av försvarsutgifterna på 6,5 miljarder euro samt insatser för att minska det nationella underskottet till 5 % av BNP, ner från 5,4 % år 2025.
Politisk instabilitet har präglat Frankrike sedan ett nyval i juni 2024 resulterade i ett parlament utan majoritet. Efterföljande regeringar, inklusive de ledda av Michel Barnier och François Bayrou, misslyckades med att anta budgetar, vilket lämnade Lecornus administration att styra landet genom långvarig osäkerhet. Budgetantagandet erbjuder dock bara en tillfällig lättnad, eftersom regeringen fortfarande är skör och begränsad i sin förmåga att genomföra bredare inhemska reformer.
Med kommunalval som närmar sig nästa månad och presidentvalet 2027 i horisonten har fokus skiftat till landets politiska framtid. President Emmanuel Macron, som inte har en tredje mandatperiod, fokuserar på utrikespolitik och europeiska strategiska frågor, medan högerextremismen fortsätter att brottas med rättsliga utmaningar som kan påverka dess roll i kommande val...
