Det började med att jorden drabbades av en istid mot slutet av 1800-talet. Och mänskligheten försökte komma på olika sätt överleva denna katastrof. Tack vare stora kolslukande kraftverk kunde människorna bygga en sista stad och fördröja undergången av vår art. Det har nu gått 30 år sedan jorden frös till is och som ny borgmästare vilar mänsklighetens öde i dina händer. Det kom lite som en chock när jag insåg att den stora staden du ansvarar över är den vi byggde i ettan. Som borgmästare är det din uppgift att se till så att den överlever och fortsätter att frodas. Det är svårt att inte uppskatta hur sömlöst ettans berättelse vävs in i sin uppföljare.
Nästan alla spelmässiga inslag i Frostpunk 2 är designade med en stor stad i åtanke, ett exempel på det är distrikten. Du bygger nu väldigt sällan enskilda byggnader utan skapar områden. Det påminner lite om hur det ser ut i Cities: Skylines och i Sim City 4. Inget kommer däremot gratis utan allt har en kostnad. Det blir din uppgift som borgmästare att balansera invånarnas behov, med vad du har tillgång till. Invånarna behöver bränsle för att få värme, de behöver hus att bo i och mat så att de kan äta. Och din tillgång till arbetare är inte oändlig. Därför måste du prioritera vad arbetarna ska göra och när. Jag upptäckte tidigt att detta tvingade mig att hela tiden planera för framtiden.
Även om byggandet tar lite mindre plats än i föregångaren är det minst lika viktigt i denna uppföljare. Du behöver alltid se till så att invånarna är varma, har mat och någonstans att bo. Om du misslyckas kommer stadens olika fraktioner att påminna dig om dina misslyckanden. För att hålla dessa grupper nöjda måste du stifta lagar, förhandla och se till så att alla accepterar ditt ledarskap. De kan lätt slita staden i stycken om du inte ger dig in i det politiska maktspelet. Grupperna är väldigt olika och vill oftast ha saker i gengäld för sitt stöd. Att klubba igenom en ny lag kan innebära att du måste prioritera att forska fram en teknisk lösning för en specifik grupp. Vilket kanske är till din nackdel då kostnaden för forskningen behövdes till något annat.
Nästan varje teknologi i det stora teknologiträdet erbjuder varianter av samma uppfinning. Fraktionerna har oftast en egen variant av teknologin du forskar på. Därför måste du också fundera på vilken variant är bäst att välja sett från behov och politiskt stöd. Det är enkelt att se vilken grupp som gillar vilket förslag, därför måste du välja med omsorg. Idén du stöttar kan nämligen få konsekvenser längre fram i kampanjen. För det märks att människorna är närvarande i alla dina beslut på gott och ont. Staden du ska rusta upp är inte bara en själlös plats där du är gud, utan dina beslut har kännbara konsekvenser på invånarnas framtid. Det här är något jag verkligen gillar med titeln.
Dina val påverkar inte bara vilka grupper och politiska partier som växer fram, utan också vem som ska leva eller dö. Beslut om lagar, utforskning på kampanjkartan och händelser i staden kan vara avgörande för hur många som behåller livet. När du kommer till denna punkt i kampanjen är Frostpunk 2 som allra bäst. För när staden håller på att slitas isär av interna konflikter, du har fler uppgifter än du kan lösa och råvarorna börjar sina. Då är du också som mest engagerad i upplevelsen. Beroende på svårighetsgrad sker detta olika fort. Jag upplevde att de tre första svårighetsgraderna erbjöd en bra balans utan att göra kampanjen för enkel. De två svåraste inställningarna är till för dig som är väldigt erfaren med tvåan och ettan. På dessa inställningar får du inte göra mer än enstaka misstag, innan staden kollapsar. Av alla funktioner titeln erbjuder var det byggandet jag gillade mest.
Jag blev snabbt förtjust i en ny funktion som kallas för kolonier. De påminner om staden du byggde i föregångaren. Dessa mindre samhällen är till för att skapa handelsvägar mellan olika råvaror och din huvudstad. De hjälper dig att se till så att mänskligheten överlever ännu en dag i kylan. I mitt tycke är det en naturlig utveckling av konceptet. Även om du expanderar din stora stad kommer den att behöva mer resurser än du kan tillgodose den med i närområdet. Då måste du bege dig ut på expeditioner och upprätta kolonier. Allt detta sker utan att överrumpla dig med saker att göra. Och det är smidigt och fritt från lagg att zooma ut och in mellan kolonier, kampanjkartan och din huvudstad.
Tekniskt sett är det väldigt bra. Texturer och effekter ser fantastiska ut. Jag gillar också hur välgjord snön är och att kameran fryser till is runt kanterna. En mindre kritik är att användargränssnittet kan vara lite plottrigt ibland. När du ska göra många saker på en gång kan det bli för många ikoner på rutan samtidigt. Jag uppmärksammade också att det är lite trögt att flytta runt kameran på högre inställningar. På ljudsidan låter allt spektakulärt, isen knastrar, röstskådespelet imponerar och musiken är bra. Små detaljer som att klockor ringer och en röst deklarerar att lagar har stiftats hjälper till att blåsa liv i världen. Min kritik på ljudfronten är att många karaktärer i världen saknar röstskådespel. Det är synd med tanke på hur bra det är i mellansekvenserna.
Om du gillade Frostpunk tror jag att du kommer att gilla Frostpunk 2. Det är en större och mer storslagen uppföljare. Jag gillar också att människorna har fått en starkare närvaro i narrativet, det bidrar till att staden är mer organisk och levande. Det finns få indieprojekt som förmedlar en berättelse om mänsklighet och överlevnad lika bra som detta. Det är också en berättelse om att vara människa och att inte alltid förstå varandra. När min första genomspelning slutade med en katastrof tänkte jag på Babels torn. I sin jakt på att bli mästare över jorden började alla hata varandra. Drömmen slets i stycken inifrån och hela experimentet slutade med stadens kollaps. Jag lärde mig av detta och försökte värma upp mänskligheten igen. Det är något jag tycker att du också ska göra, för detta är värt din tid.