JBL Soundgear

Ja du... Vad i hela helsike är det JBL nu hittat på, tänker jag. I samma sekund får jag nys om att amerikanska storkonkurrenten Bose gjort en exakt likadan nack-högtalare och naturligtvis frågar jag mig vem som är tänkt köpa denna styggelse till ljudprodukt? Vem vill ha en svart plast-kobra runt nacken som lirar musik rätt upp halsen? Jag vill det då rakt inte, inte efter min mycket pinsamma testvecka i alla fall. Men samtidigt går det inte komma från att JBL Soundgear faktiskt låter rätt bra.

Den visades för första gången på CES 2017 och är nu alltså släppt till det skyhöga priset 2599 kronor. Soundgear är naturligtvis en bluetooth-högtalare formad som en krage och innanför tygstrumpan som omger den sitter fyra stycken små 31-millimeter-element som gör sitt yttersta för att förmedla den nya Kindo-skivan med så mycket pondus och sväng som det bara går ur mikro-element som dessa och med tanke på hur nära örsnibbarna (beroende på lång/kort nacke du har) Soundgear sitter, är ljudet faktiskt riktigt imponerande. JBL har precis som Bose, Audeze och Klipsch (jänkarna gillar bas) under åren satsat på en mustigt varm, rund och bastung karaktär som passar mig och min musiksmak alldeles utmärkt. Jag föredrar alltid sväng och punch framför mätmässig korrekthet och JBL har på slutet skämt bort mig med bland annat Boombox, som jag anser vara den bästa bluetooth-högtalare du kan köpa för under 10 000 kronor.

När vi först mottog JBL Soundgear använde jag den istället för hörlurar, vilket snabbt blev tramsigt. Jag gick bland annat på Ica med den på nacken (poppandes förrförra skivan från Alice in Chains) och fick så pass många läskigt frågande blickar från förbipasserande pensionärer att jag lika gärna hade kunnat vara naken, eller en pippigul elefant. Det var först efter ett par dagar när jag passade på att koppla in Soundgear via aux till redaktionens Onkyo-försteg (i testrummet) och spelade Resident Evil 7 (PSVR) med den som jag kände att jag kunde uppskatta designen, åtminstone mer än tidigare. För Soundgear är bättre på spel än vad den är på musik och den finns en klarhet i ljudet och en rymd i det faktum att det handlar om högtalare och inte slutna hörlurar, som passar ganska bra till framförallt ett VR-headset.

Och det är där jag hamnar, i slutändan. Jag anser att denna märkliga uppfinning är högst medioker som musikhögtalare och ingenting som någonsin skulle kunna ersätta ens en billigare hörlur för egen del men som ljudleverantör under VR-sessioner fungerar den faktiskt riktigt väl. Den erbjuder en ljudrymd som en hörlur aldrig kan rå på och det innebär en starkare och mer intensiv virtual reality-upplevelse, åtminstone för egen del. Jag har som sagt spelat Resident Evil 7 samt Gran Turismo Sport i PSVR med denna grunka runt nacken och även om det saknas lite bas, är det en spännande pryl som jag hoppas att JBL fortsätter att förbättra/utveckla.