Heusinkveld Magshift (MK2)

"Hey... Don't touch!" Ford M-Sport-föraren och före detta WRC-världsmästaren Ott Tänak röt till när jag lite försiktigt greppade växelspaken i hans WRC Puma och ryckte till några gånger. Jag fick inte röra vare sig handbroms, ratt eller växelspak och blev snabbt informerad om just det. I grunden är det ju såklart inget knepigt i att en ljusgrå, TV-spelsfixerad gammal gubbapa inte ska sitta i en specialbyggd, stillastående tävlingsbil för fem miljoner kronor och rycka i växelspaken. Men jag kunde heller inte hålla mig. Varför? Jag ville verkligen bara känna hur "klicket" i den sekventiella lådan kändes. Hårt lång färdvägen var till växeln klev i, hur trög den var, hur högljutt själva klicket var när nästa växeln lades i och hur spaken i sig skulle kännas i handen. Jag ville bara känna.

För här på Gamereactor har fokuset inuti vårt dedikerade simracingrum i omgångar legat på att hitta den perfekta sekventiella lådan som ger helt rätt känsla av att man ror i växlar i en riktig rallykärra. Fanatecs Clubsport-låda ratades och ersattes av Heusinkvelds första sekventiella modell som sen ersattes av Aiologs låda som sen ersattes av VMN som sen ersattes av Meca Shifter som sen ersattes av MME Simsport Shifter som sen ersattes av Simagic Q1 som sen ersattes av Oktane Designs sekventiella låda som sen ersattes av en Moza Racing SGP Shifter. Där har vi stått, i ett antal månader nu.

Heusinkveld släppte ju som vi redan vet Magshift under fjolåret och vi recenserade ju den. Jag bad om att få låna ett recensionsexemplar direkt från tillverkaren men fick inget svar, trots tre skickade mail. Trots att vi har en fullt fungerande relation med Heusinkveld och deras PR-avdelning och trots att vi recenserat deras Sprint-pedaler, deras Ultimate-pedaler, deras Ultimate Plus-pedaler samt handbromsen. Men-men... Smällar man får ta, såklart. Jag betalade 6700 kronor för Magshift ur egen ficka (inklusive skatt, frakt, tull) och blev direkt hysteriskt besviken när den inte fungerande som det var tänkt. Magneten och dess funktion var felande på min spak vilket gjorde att den fastnade i växlingsläget, ofta, något som gjorde att jag delade ut ett lågt betyg. Heusinkveld hade i min värld misslyckats ganska ordentligt med en av simracingsfärens mest haussade växellådor.

Men! Skam den som ger sig. Sven Heusinkveld & Co klev tillbaka till arbetsbordet och efter att ha plockat bort spaken från deras egen webbshop rättade de till misstaget innan de meddelade en frågande simracingpublik att de nu fixat problematiken med hur växeln på regelbunden basis låste sig i ett av de två lägena som här finnes. Kort efter detta damp det in ett mail från dem, till oss, med en förfrågan om vi skulle kunna tänka oss att kika på den nya (uppdaterade) versionen. Sure! Svarade jag. Jag har noll problem med att skriva om en recension på en produkt om det visar sig att tillverkaren i sig erkänner fel, fixar det och sen tar nya tag. Som här. Och visst är det förbättrad, Magshift. Nu fungerar som det först var tänkt.

När jag ryckte i Tänaks växelspak blev det direkt uppenbart att det känns en smula magnetiskt att växla en av dagens WRC-bilar. Det initiala motståndet är inte särskilt stort men när det släpper är spaken superenkel att dra in i läge för att antingen växla upp eller ned. Det kändes dessutom enklare med mindre motstånd att växla ned kontra att växla upp, något som med enkelhet går att ställa in på den uppdaterade Magshift. Eller ja, nä. Nu ska jag inte vara för generös med komplimangerna här i mina slutsatser. Särskilt "enkelt" kanske det inte är med tanke på att ställskruvarna på sidan om Magshift är det enda minuset jag kan hitta här utöver designen som jag fortfarande anser vara fulare än nödvändigt. Det är tre skruvar på varsin sida om själva lådan och dessa ställer alltså det övergripande motståndet, motståndet för "upshifts" (separat) samt "downshifts", för den som nu vill ha olika mycket motstånd - där.

Detta är såklart strålande för den som verkligen vill efterlikna en riktig bil och kunna hitta en så pass verklig känsla i sin simrigg som möjligt. Fler tillverkare borde erbjuda samma inställningsmöjligheter. Problemet med Magshift är bara att stämskruvarna på sidorna sitter inbakade och är halvjobbiga att nå, särskilt med tanke på att skruvskallarna är så grunda att de medföljande nycklarna inte riktigt när tillräckligt långt in i själva skruven för att undvika att slinta och därmed runda skallen i sig. Hade Heusinkveld satt skruvarna på utsidan istället, väl synliga och valt en traditionell M5-insex-skalle hade detta gått undvika helt och det hade absolut varit att föredra.

Minus detta rätt minimala problem (när man väl ställt in den, är den nu såklart inställd) har jag noll klagomål på Magshift (MK2) som numer är en alldeles lysande sekventiell låda. Det där initiala "bettet" från magneten och längden på slaget till "upshift" eller "downshift" är perfekt avvägt och ger en klockren bilkänsla som ligger otroligt nära verklighetens WRC-kärror, enligt mina ringa erfarenheter. Jag gillar monteringssläden som medföljer som möjliggör något snedställd växlingsställning (klockrent!), jag uppskattar handtaget (norpat direkt från deras handbroms) som alltid varit lika rejält som snyggt och bekvämt och jag uppskattar att det inkluderats tre stycken tryckknappar här som du kan programmera som du själv önskar.

Nog är Magshift (MK2) lite för dyr alltid men den är också alldeles strålande och jämfört med många andra lådor på marknaden ger den en mer rejäl och mer verklig växlingskänsla som mer känns som om man ror runt i lådan på en riktig tävlingskärra snarare än att "klicka" i växlar i ett TV-spel.