Hunter: The Reckoning Redeemer

Jag ska börja med att säga att jag inte var speciellt förtjust i det första Hunter-spelet. Stel spelmekanik och tråkigt upplägg fick mig att somna framför TV:n. Uppföljaren; Redeemer är enligt mig varken bättre eller sämre, bara mer av samma grumliga soppa och jag har återigen somnat med handkontrollen i händerna. Rent spelmässigt snackar vi om en gammeldags hack'n'slash-fest där horder av köttätande monster kastas mot dig medan du frekvent smiskar avtryckarknappen. Hunter: The Reckoning Redeemer påminner mycket om det snart 20 år gamla Gauntlet och precis som den gamla klassikern är spelet ämnat att spelas av fyra stycken spelare samtidigt.

Hunter: The Reckoning Redeemer innehåller en handling men tro mig, det är inget du vill läsa om. Äventyret utspelar sig 15 år efter det första och vi återser många gamla ansikten då skräcken återigen kommer till staden Ashcroft. Den sömniga handlingen berättas genom en rad riktigt dåliga mellansekvenser och även om spelet lägger fokus på slafsigt strykkutdelande snarare än stiligt berättande är Redeemer ett väldigt blekt presenterat actionspel.

Du väljer mellan fem olika karaktärer som utrustats med antingen ett svärd, en yxa eller något annat medeltida handvapen samt ett gevär eller en pistol. Varje karaktär har även en samling magiska förmågor kallade "edges" som du kan aktivera vid fritt vald tidpunkt. De olika karaktärerna är givetvis olika när det kkommer till storlek, snabbhet, styrke och stryktålighet... precis som det ska vara i ett beat'em up av den här typen. karaktärsutbudet är bra och personligheterna är väldesignade och typiska för ett spel av den här typen. Här återfinns bland annat den stora, långsamma och urstarka Avenger, den snabba och sexiga knivkvinnan Martyr och den mystiske prästen Judge.

Att styra dessa olika kämpar fungerar likt det föregående spelet inte helt felfritt även om det kunnat varit värre. Spelkontrollen är väldigt traditionell och bara ett fåtal knappar används. Man slår (eller skjuter) genom att att använda den högra, analoga avtryckaren och även om det finns några olika kombinationer att lära sig känns det som om utvecklarna High Voltage borde implementerat betydligt fler kombinationer och valmöjlighheter i uppföljaren. Det går exempelvis inte att påbörja en ny attack eller förflytta sig i en annan riktning när man vält inlett en attack vilket gör att man oftar vevar i luften snarare än att slå monstren som befinner sig bakom en. Det går helller inte att själv rotera spelkameran vilket bidrar till en hel del frustration.

Den visuella biten är ganska bra även om både animationen och spelets kamera skulle behöva helrenoveras. Modelleringen är snyggt utförd och hör finns massor av läckert högupplösta texturer att titta på. Även effektarbetet håller ganska hög klass, speciellt eld och explosioner.
Som jag nämnde tidigare är Hunter: The Reckoning Redeemer ämnat att spelas tillsammans med tre kompisar. Att avnjuta High Voltages zombieslakt på egen hand är värdelöst då den stela spelmekaniken och det tråkiga upplägget innebär en smått extrem avsaknad av variation. Med tre vänner är dock Redeemer ett helt okej actionspel som roar för stunden.