Kingdom Under Fire: The Crusaders

Svärd mot svärd, orcher, ringbrynjor, desperata order och stora fältslag. Det originella Kingdom Under Fire: The Crusaders är spelet som låter dig ta del av episka slag samt vara med i hela ledet från att utrusta dina underordnade till att bestämma taktik och även hålla i svärdet när det verkligen gäller. Spelet är en uppföljare till det tre år gamla PC-strategispelet Kingdom Under Fire: A War of Heroes - men med PC-formatet bytt mot Xbox, strategi-genren utbytt mot action och musen/tangentbordet utbytt mot handkontroll.

Kingdom Under Fire: The Crusaders består i princip av tre olika moment, som alla tre är lika viktiga för att nå framgång. Dels är det underhåll av trupper. Mellan varje strid får man nämligen möjlighet att ställa in alla möjliga parametrar, kompensera för sådant som gick ont i striden och se till att förutsättningarna för nästa strid är optimala. Man får rekrytera män, se till att de är bra utrustade, lära dem rätt färdigheter samt hålla koll på att officerarna man jobbar med har rätt utbildning. Dessutom kan man spendera tid på barer för att tjuvlyssna på vad mannarna säger om sina befäl, få diverse tips eller bara höra lite skvaller om det mesta.

Det andra momentet är realtidsstrategi. Innan varje strid hålls en rejäl briefing där varje slag gås igenom. Det känns nästan som att studera ett spel amerikansk fotboll med alla pilar och liknande som indikerar var långbågar, svärdskämpar och riddare ska befinna sig. Under själva striden bläddrar man genom de trupper man förfogar över med L/R-knapparna. Därefter gäller det att se till att respektive trupp står på rätt ställen, inte slåss i motljus och utför de eventuella uppdrag de har blivit ålagda att göra. Det sistnämnda kan handla om allt från att röja fällor till att öppna slussar för att dränka fienden. Dessvärre lider realtidsstrategin av några allvarliga brister i speldesignen. Inlärningskurvan är onödigt hög, vad man ska göra känns ofta oklart, kontrollerna är röriga och möjligheten att improvisera minimal.

Allra viktigast och klart mest underhållande är dock actiondelen. Som spelare styr man en huvudofficer på människornas eller svartfolket sida och har en rad spektakulära attacker till sitt förfogande. Att utvecklarna har spenderat fikarasterna med att spela Koeis Dynasty Warriors känns uppenbart. Vilt huggande med vapen, hundratals fiender på skärmen, skurar av pilar från långbågar och mäktiga specialattacker ger en underbar känsla av kaoset i ett medeltida slag. Kontrollerna är dessutom intuitiva och man lär sig hela tiden nya förmågor.

Utvecklarna vill gärna kalla spelet för en lyckad symbios av fräsch action och realtidsstrategi. Tanken är naturligtvis god, men nu har de skapat ett helskönt och blytungt actionspel med en virrig strategidel som faktiskt inte tillför något alls. Hela tiden är man dessutom styrd i det man ska göra och möjligheterna till improvisation under uppdragen är minimal. Lyckligtvis stödjer spelet Xbox Live, där det får ett stort mervärde i och med att man då får skräddarsy sina egna spel.

Jag gillar hur utvecklarna med fingertoppskänsla skapat arméer, monster och miljöer som verkligen andas klassisk fantasy. Klassiska otyg från Tolkiens berättelser och annan folklore blandas med riddare i glänsande rustningar, fulla av detaljer. Den allmänna designen är helt ljuvlig och spelets officerare har en perfekt romantiserad bild av hur man vill att det ska se ut. Bäst är krigaren Gerald som har en fruktansvärt krallig rustning och hela tiden nonchalant tuggar på ett halmstrå. Det ger den där perfekta machokänslan som ett fantasyäventyr så väl behöver.

Även tekniskt imponerar spelet och ofta slåss hundratals fiender framför imponerande slott eller i täta skogar, hela tiden utan att någonsin göra avkall på den stabila skärmuppdateringen. Och det är inte lite effekter som lastas på grafikmotorn. Ofta flyger fabeldjur i luften, redo att när som helst svepa ned och ställa till med stor skada, borgar brinner i bakgrunden, trupper rör sig överallt, tätt gräs och mängder av glänsande vapen svingas. Allt detta ackompanjeras av tung rockmusik med inslag av folkmusik, vilket ger den där perfekta adrenalinkicken man rimligtvis bör få av att delta i ett viktigt och stort krig.

Förutom Dynasty Warriors saknas vettiga alternativ i genren och Kingdom Under Fire: The Crusaders går dessutom att spela via Xbox Live. När spelet är som bäst förmedlar det nästan känslan av att vara William Wallace under de stora slagen från Braveheart. När det är som sämst känns det som ett otydligt strategispel med för små möjligheter att bedriva striderna som man vill. Gillar du slagsmål med tillhyggen eller älskar fantasy så köp, men var beredd på att spelet har några onödiga skönhetsfläckar.