Logitech G512 X 75 + G512 X Palm Rest

Det finns tangentbord som försöker se "gaming" ut genom att bada (dränka sig) i alla regnbågens färger tillsammans med aggressiv strömlinjeformad racingdoftande design. Logitech G512 X tillhör definitivt kategorin gamingtangentbord - men gör allt på ett sätt som faktiskt fungerar. Det är färgglatt, ljusstarkt och väldigt mycket "gaming" utan att för den delen kännas billigt eller barnsligt.

Det här tangentbordet försöker inte direkt gömma att det är byggt för gaming. Logitech har vridit upp RGB-belysningen ordentligt och G512 X är både färgglatt och ljusstarkt på ett sätt som verkligen drar blickarna till sig. Normalt brukar den typen av design kännas rätt plastig och överdriven, men här fungerar det faktiskt för mig. Det är något med kombinationen av den kantiga designen, ljuset och de tydliga linjerna som gör att jag blir genuint glad av att titta på det när det står på skrivbordet. Och för den som inte vill ha hela regnbågen exploderande framför sig går det såklart att tona ner eller stänga av RGB-funktionerna helt via G Hub.

Specmässigt handlar det om 75%-modellen av Logitech G512 X, ett kabelanslutet gamingtangentbord med doubleshot PBT-keycaps, LIGHTSYNC RGB, 8000 Hz polling rate, hot swap-stöd för utvalda tangenter och stöd för både mekaniska och analoga brytare. Formatet gör att tangentbordet tar betydligt mindre plats på skrivbordet utan att kännas för kompakt eller trångt. Jag trodde först att jag skulle sakna det större formatet, men 75%-layouten känns snabbt naturlig och gör att skrivbordet känns betydligt renare. Det finns dedikerade mediereglage, USB-C och nordisk layout med ÅÄÖ. Svenska priser ligger i skrivande stund runt 2200-2500 kronor beroende på modell och brytare, medan handledsstödet kostar omkring 300-500 kronor separat.

Det första som verkligen fick mig att fastna för tangentbordet var dock inte designen utan ljudet. G512 X har ett mjukt, dovt "thock" när man skriver som gör det genuint trevligt att sitta och hamra text på i flera timmar. Det handlar inte bara om ljudbilden heller utan även själva känslan mot fingertopparna. Det finns en mjukhet och tyngd här som gör att tangentbordet känns betydligt mer premium än många andra gamingbrädor i samma segment.
I spel känns tangentbordet snabbt och responsivt utan att bli överkänsligt, och det fungerar lika bra till hektiska shooters som till långsamma strategispel eller sena skrivsessioner. Det är ett sånt där tangentbord som ganska snabbt slutar kännas som "testutrustning" och istället bara blir något man vill fortsätta använda.

Logitech har dessutom lyckats göra mjukvaran riktigt bra. G Hub är ofta ett smärre irritationsmoment hos många tillverkare men här fungerar det faktiskt överraskande smidigt. RGB-inställningar, profiler, makron och analoga funktioner är enkla att förstå och ännu enklare att justera. Att det dessutom finns fysiska reglage direkt på tangentbordet för både volym och RGB-ljusstyrka är en sån där liten detalj som snabbt blir svår att leva utan när man vant sig.
Själva tangentbordet är dessutom smart konstruerat. Verktygen för att dra loss keycaps och brytare sitter gömda i tangentbordets utfällbara fötter på undersidan, medan extra brytare och små gummiringar förvaras i ett dolt fack längst upp på chassit. Det är snyggt integrerat och känns nästan lite överdrivet genomtänkt på det där härliga tekniknördiga sättet.

Den stora grejen här är annars möjligheten att kombinera vanliga mekaniska brytare med analoga magnetiska brytare på utvalda tangenter. I teorin låter det fantastiskt - exempelvis att kunna smyga långsamt genom att trycka lätt på WASD och sedan springa när tangenten bottnar. Problemet är bara att skillnaden i praktiken känns ganska liten. Jag märker helt enkelt inte tillräckligt stor skillnad för att det ska kännas revolutionerande. De medföljande gummiringarna gör däremot att man tydligare känner olika aktiveringsnivåer och där blir upplevelsen faktiskt mer intressant.

Det stöder inte trådlös anslutning - något som definitivt hade varit önskvärt när man har ambitionen att hålla skrivbordet rent från sladdar. Men designfilosofin med svinsnabb respons rimmar antagligen inte helt och hållet med det oundvikliga mikro-lagget som det innebär. Jag hade dock gärna sett det som alternativ för oss som inte har E-sportmästar-ambitioner.

Handledsstödet känns också ganska unikt jämfört med de mjuka kuddvarianter man ofta ser till andra tangentbord. Det här är istället en hård, tung konstruktion i genomskinlig akryl vars främsta uppgift egentligen känns som att förstärka RGB-ljuset från tangentbordets ljusramp. Ergonomin kommer nästan i andra hand. Ljuset sprider sig genom materialet på ett rätt läckert sätt och tillsammans med tangentbordet ser det nästan lite absurt "cyberpunkigt" ut på skrivbordet. Samtidigt gör det också att priset känns ännu svårare att motivera när handledsstödet säljs separat istället för att följa med direkt i lådan.

G512 X känns som ett tangentbord för folk som både spelar mycket och faktiskt skriver mycket. Ett tangentbord som lyckas vara lekfullt utan att kännas tramsigt och avancerat utan att bli krångligt. De analoga brytarna känns mer som en kul bonus än en revolution, men resten av paketet är så genomtänkt att det knappt spelar någon roll. Det är helt enkelt ett tangentbord som gör mig lite glad varje gång RGB-ljuset vaknar till på skrivbordet.