Lust for Darkness

Fans av erotiska skräckspel har verkligen kunnat gotta sig i spel den senaste tiden. Lust for Darkness följer i samma brinnande fotspår som nysläppta Agony där båda spelen mest handlar om våldsamma teman blandade med erotik och demoner. Vissa gillar, andra fnyser åt blotta tanken. Agony blev inte något toppenspel direkt och det lyckades inte riktigt trollbinda sin publik, trots kraftigt användande av blod och tuttar. Kan Movie Games spel erbjuda en djupare och framförallt bättre upplevelse?

Lust for Darkness utspelas i två olika dimensioner - en version av vår värld och en helveteslik brinnande värld proppad med smaskigt våld. Inspirationen kommer helt klart från den gamla kungfarbron Lovecraft samt Zdzisław Beksiński och vi misstänker skarpt även att Giger har nämnts en eller två gånger under utvecklingen. Du spelar som Jonathan, en ganska anonym herre som tidigt får ett brev som blir inledningen till en förvånansvärt linjär berättelse som tar oss till helvetet och tillbaka, på relativt kort tid.

I brevet stod det att Jonathan skulle infinna sig vid en herrgård och eftersom han tydligen inte kan bestämma över sitt liv själv så är det där vi hamnar. Det pågår maskerad och målet är att smyga sig fram. Här framkommer det direkt att själva speldesignen är ganska undermålig. Om en fiende ser dig (vilket de kommer göra för de är extremt alerta) tar spelet slut. Direkt. Finito. Bara att börja om. Efter vad som känns som en evighet av gissande på vilka vägar som är korrekta är dock utmaningen bemästrad och nu vips så är alla nakna. Det enda de har på sig är sina masker över ansiktet och sedan startar en orgie av samlag. Alla ligger - överallt. Det sammanfattar Lust for Darkness ganska väl.

När vi utforskar herrgården är det tillsammans med Jonathans tankar, tyvärr är varken röstskådespelet eller manuset särskilt bra vilket gör det svårt att få några som helst band till karaktären. Han är helt enkelt rätt... alldaglig och tråkig. De andra karaktärerna vi stöter på imponerar inte heller och möjligheten att ens bli måttligt intresserad av vad som försiggår i Lust for Darkness är låg. Om det inte räcker med nakna kroppar för dig, såklart.

Det hade varit lättare att bortse från ovanstående saker om själva spelvärlden hade varit intressant. Det är den inte. Visst finns det en del saker att integrera med, som lådor och statyer, och det finns information att hämta för den som vill men ingenting är särskilt intressant. Istället för att få nysta i ett mörkt och naket äventyr blir vi sondmatade med någon annans Lovecraft-dröm och det är exakt lika kul som det låter. Inte kul alls, alltså.

Det finns den del pussel att lösa, både i själva herrgården och den andra demoniska dimensionen men dessa är, precis som resten av spelet, kraftigt underutvecklade och blir i slutändan mest små farthinder för den superlinjära berättelsen.

Den enda riktiga behållningen med Lust for Darkness är den grafiska stilen. Vissa scener är brutalt läckra (erotiska, blodiga och köttiga) och atmosfären är snortät, rakt igenom. Spelet är en fröjd att vila ögonen på och även om nakenheten och våldet säkerligen inte kommer passa alla.

Tyvärr blir Lust of Darkness en ytlig soppa av bortkastade spelmoment, tråkiga karaktärer och en berättelse som knappt existerar. Konceptet är det inga som helst fel på, den grafiska designen är klockren men det räcker inte hela vägen (eller ens halva för den delen). Fler pussel, bättre spelmekaniker och en intressant berättelse är ganska viktiga punkter i ett linjärt spel av den här typen. I Lust for Darkness får du mycket av nakenheten, men det räcker tyvärr inte.