Frankrike förbereder en betydande ökning av försvarsutgifterna, där president Emmanuel Macron stöder ytterligare 36 miljarder euro till 2030 för att stärka landets militära kapacitet och kärnvapenavskräckning.
Förslaget, som beskrivs i en uppdaterad militär planeringslag, skulle höja försvarsutgifterna till 2,5 % av BNP, vilket speglar växande säkerhetsbekymmer kopplade till konflikter i Ukraina och Mellanöstern, samt tvivel om långsiktigt stöd från USA under Donald Trump.
Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin beskrev åtgärden som ett svar på en "djup och brutal förändring" i global geopolitik, där Frankrike strävar efter att anpassa sig till vad man ser som en mer instabil och konfliktbenägen värld.
En nyckelkomponent i planen är utvidgningen av Frankrikes kärnvapenarsenal, med ökade stridsspetsar och fortsatt investeringar i avskräckning, som redan utgör omkring 13 % av försvarsbudgeten. Paris upprätthåller världens fjärde största kärnvapenlager och undersöker också sätt att utvidga sitt kärnvapenparaply till europeiska partners.
Utöver kärnvapenkapaciteter inkluderar planen stora ökningar av finansieringen för konventionella styrkor. Miljarder kommer att avsättas för att fylla på artilleri, luftförsvarssystem och långdistansmissiler, medan nya investeringar kommer att rikta sig mot drönarkrigföring, robotik och nästa generations missilsystem.
Frankrike siktar också på att minska sitt beroende av amerikanskt militärt stöd genom att utveckla självständiga kapaciteter, inklusive ett tidigt varningssystem för att upptäcka missiluppskjutningar, potentiellt stödd av ett europeiskt satellitnätverk till 2035.
