Mario och hans vänner och fiender är tillbaka för att göra upp om pokalerna i Kartmästerskapen. Efter populära upplagor på Super Nintendo, Nintendo 64 och Game Boy Advance är det kubens tur att berikas med den numera klassiska spelserien. Det mesta är sig likt. Det är fortfarande Mario Kart det handlar om, även om många detaljer förändrats.
Precis som vanligt så är grand prix-läget med sina tre nivåer det huvudsakliga spelläget. Du kan spela ensam, mot varandra eller i lag, upp till 16 personer med hjälp av LAN-läget. Du kan även jaga tider i time trial eller kämpa mot kompisar i tre "battlediscipliner". Dessa består av den klassiska ballongfajten, kull med en shine från Super Mario Sunshine och en dödsmatch med bomber. Det finns fyra arenor och dessa är underhållande förutom den bana som ser ut som en Gamecube som tyvärr är platt och tråkig. Det känns mest som en gimmick.
Antalet spelbara karaktärer har dubblats till 16 av det enkla skälet att det numera är två karaktärer per fordon. Det finns också några hemliga karaktärer att låsa upp. Fordonen förresten, jag kan nämligen inte kalla dem go-karts för här handlar det om allt från barnvagnar till Warios Cadillac. En figur som sköter föremålen och en som styr. Detta innebär att man kan vara lite taktisk och växla mellan en figur som Bowser med hög maxfart och en som svänger smidigt som Koopa. Du växlar karaktär med z-knappen och kan på så sätt pressa dina tider. Karaktärsutbudet bygger på att det finns spegelvarianter och dessa delar på ett specialföremål. Donkey och Diddy Kong kan exempelvis placera ut gigantiska bananskal som splittras till tre när någon åker på dem och prinsessorna har sina hjärtan som skyddar dem. Dessa specialföremål gör självfallet att vissa spelstilar gynnas mer och det riskerar att göra spelet obalanserat. Till denna upplaga känns det dock som vapnens betydelse skruvats ner en aning. Du kan inte susa förbi hela fältet från sista platsen, genom att använda en blixt som gör alla till långsamma minivarianter. Det går inta att hoppa i Double Dash!! och även om det ibland är så fullt av bananskal på vägbanan att jag febrilt försöker hitta en hoppknapp så känns det som att det är mer riktig racing. Det handlar om att ta kurvor på rätt sätt och undvika bananskal, bomber och dylikt, inte att hoppa fram som en galning längs banan.
Men även om det två karaktärerna per fordon förändrat enspelarläget så är givetvis den stora nyheten att man kan samarbeta två spelare på samma "go-kart". "Snabbt, vi byter plats! 1, 2, 3, z... Använd svampen!", kan det låta. I samarbetsläget är ständigt kommunikation ett måste. Samarbetsläget bygger på att bägge två samtidigt trycker på z-knappen när man vill byta plats. Den som sitter bak kan förutom att skjuta föremål även plocka upp skal som skjuts mot fordonet, eller tackla motståndarna. Passageraren kan även assistera vid svängar. Det är lite svårare att lyckas i grand prix i samarbetsläget och det tar ett tag innan man är samtrimmade, men det uppstår onekligen många roliga situationer. Dels genom misstag som när någon använder en svamp i en sväng, så polaren styr rakt åt skogen och dels genom de tillfällen när man genom samarbete lyckas utföra ett byte och dubbelträff med föremålen. Helt klart någon som berikar Mario Kart-upplevelsen.
Grafiken är inte spelets främsta kvalité. Det känns ganska polygonfattigt, och visst kantigheten tillhör designen, men den är inte helt lyckad. I övrigt känner vi igen banor och design från gamla spel, Bowsers slott och Rainbow Road finns givetvis med. Och svaret är nej, Rainbow Road saknar i stora delar räcken, vilket fått mig att svära de senaste tio åren med jämna mellanrum. Men det är som det ska vara. Musik och ljudeffekter är passande och mycket är hämtat från de gamla spelen. Precis som sina föregångare ska Double Dash!! helst avnjutas med några kompisar, men även för en spelare är spelet en utmaning och 150cc kräver närmast felfri körning för att guldpokalen ska bli din. Visst har det hänt en del med Mario Kart, men den gamla känslan är kvar och ni som längtat kommer inte att bli besvikna.