Mario + Rabbids Kingdom Battle

Jag var knappast ensam om att vara skeptisk mot de första ryktena om Mario + Rabbids Kingdom Battle. Legendariska Mario tillsammans med Ubisofts galna Rabbids i ett Xcom-liknande spel. Det ser på pappret mest ut som ett uppenbart aprilskämt. Förväntningarna inför E3 var därför låga, men hela publiken tycktes vara golvad av det som visades på Ubisofts presskonferens. Istället för skepsis infann sig spelsug. Kan Nintendo och Ubisoft ha lyckats? Svaret är trevligt nog ja.

Det osannolika mötet mellan båda världarna förklaras med att en virtual reality-forskare tagit fram en teknik kombinera element. Men så finns det ju Rabbids. De klåfingriga krabaterna saboterar såklart allt och snart har de lyckats kombinera sitt universum med de Mario-affischer som sitter på väggarna. Mer behövs inte för att ha kul, och det görs inga ansatser för att förklara varför vissa Rabbids är goda och andra onda. Men ärligt talat, Svampriket har varit med om märkliga saker förr och detta är säkert inte sista gången.

Ett bra exempel på märkligheter är första gången vi möter några av dess fusionerade Rabbids, nämligen Rabbid Peach och Rabbid Luigi. Två varelser som tycks ta livet med en gammal hederlig klackspark, vansinnigheterna leder ofta till slapstick-humor och det är ofta ganska roligt. Det är fler än en gång jag kommer på mig själv med att dra på smilbanden.

Både storyn och presentationen är underbart mixad där Svampriket är sig likt, Vi passerar snövärldar, lavaberg oh ganska precis allt däremellan. Det handlar dock inte om att röra sig fritt och i huvudsak fungerar bakgrunderna bara som kuliss snarare än något att interagera med annat än som statiska objekt. De kända Mario-världarna är tokmysiga att besöka, där Rabbids-kanoner skjuter mig till nya platser och tunnlar leder till hemligheter. Tänk Super Mario 3D World till Wii U, men med fasta vinklar.

Att det är på det sättet har såklart en förklaring. Det är inte bara från Mario och Rabbids inspiration hämtats, utan även en rejäl släng av Xcom: Enemy Unknown med dess turbaserade strider. Du ska därför inte bara utforska världarna utan spel så kallade Battle Spaces. Här vankas strider mot fientliga Rabbids och mycket annat. Dessa områden är tydligt märkta med svart piratflagg så du vet när det vankas strid. När du besöker dessa får du en genomgång av vad som vankas varpå du placerar dina tre utvalda kämpar på banan. Sedan börjar striden.

Systemet är verkligen nästan skamlöst tydligt saxat från Xcom-konceptet, men det är såklart en bra förebild. Du kan till exempel gå hukat för att minska risken att bli träffad, använda omgivningarna till din fördel (ta gärna höjder), uppgradera vapen och färdigheter och nästan allt annat vi vant oss vid från Xcom. Det är bra i sig självt, men här finns också mer. Kingdom Battle bjuder nämligen på egna intressanta tillägg. Bland annat ges möjlighet att ändra kommandon medan figurerna är i färd med att utföra det du bestämt. Ber du exempelvis Peach att gömma sig bakom en sten, kan du även kommendera bort henne för att slå ut en fiende längs vägen, varpå hon sedan fortsätter till stenen. Det gör matcherna mer dynamiska och intensiva, medan mycket av den tidskrävande aspekten av Xcom ersätts för något som känns mer Mario. Det går även att använda kamraterna som språngbräda för att öka räckvidden och därmed kunna överraska fienden. Allt detta gör Mario + Rabbids Kingdom Battle raskare och lite mer lättspelat än andra strategispel.

Om du önskar mer taktik kan du även spela ihop med en vän i specialdesignade utmaningar. Svårighetsgraden ökar såklart kontinuerligt och så småningom måste det verkligen finnas en bra plan för att lösa problemen. Detta är ett roligt tillägg jag gärna hade sett betydligt mer av, eller ännu hellre inbyggt i själva storyn.

Mario + Rabbids Kingdom Battle är kanske inte för dig som framför allt vill ha ett djupt och utmanande strategispel. Visst finns här en stor variation fiender och maffiga bossar, men de kräver sällan överdrivet mycket av dig eller tvingar dig att tänka igenom spelstilen. Detta är inte Xcom. Ubisoft vet att Nintendo har en mer familjeorienterad publik och detta reflekteras i Kingdom Battle. När eftertexterna rullar är jag därför nöjd, men jag kan inte hjälpa att tänka över vad det skulle ha kunna blivit. Det hade mer fördel kunnat låna lite från rollspelsgenren för att få dra mer nytta av olika egenskaper och vapen, vilket direkt gett mer variation. De färdigheter jag lär mig här påverkar egentligen ganska lite, och det är därför inte så givande att lära mig nya grejer. Därmed inte sagt att det saknas intressanta spelmekaniker dock, utan jag konstaterar bara att Kingdom Battle är enklare på gott och ont.

Mario + Rabbids Kingdom Battle kompenserar avsaknaden av djup med charm, design och självironi. Det är i slutändan ett mycket underhållande och vackert spel som jag aldrig tröttnat på under resans gång. Det är ett koncept som verkligen inte borde fungera, men ändå gör det och får mig att aldrig vilja lägga ner handkontrollen, utan snarare sukta efter mer.