För några år sedan producerades ett mästerverk utav en av världens bästa spelutvecklare, Infinity ward. Spelet var Call of duty 4: Modern warfare.
Jag kommer ihåg, jag kommer ihåg hur jag tjatade. Tjatade på min föräldrar om att få spela dom spelen jag vill. Jag tjatade, tjatade och tjatade. Mitt argument var; Det är ju inte ni som ska spela spelen, eller? Och det tycker jag är rätt. Det är ju jag som ska spela, inte dom. Pappas argument var; när du fyller 18 så. Men till slut gav farsan med sig på Call of duty 4: Modern warfare och jag kan säga att jag har haft förbaskat mycket roligt med detta spel.
Spelet börjar med en träningsbana där du får lära dig grunderna. Du lär dig sikta, komma närmare storyn och använda vänster spak.
Det börjar bra, riktigt bra. Du ska evakuera ett fartyg där det finns en nukleär apparat ombord. Men det är bara början. Sedan pumpas det uppdrag över dig. Uppdrag efter uppdrag, men en sak kan jag säga. Det snuddar inte ens vid ordet enformigt.
En bit in i spelet börjar du att tänka på spelkontrollen. Det är ungefär som spelkontrollen i Max payne, du vet alltid att det var du som gjorde fel, inte spelet. Det är ungefär som att du knackar på spelets dörr och ber att få komma in, handkontrollen svävar bort och du är med i spelet, på riktigt.
Man vet alltid var knapparna sitter, det sker automatiskt. Som i en dröm. För allt sker ju automatiskt i en dröm, eller? Jag älskar spelkontrollen, det gör jag. Mer än Max payne? Ja!
I mitt tycke är grafiken väldigt bra. Inte den bästa, men väldigt bra. Personligen tycker jag att den slåt Uncharted, ganska så lätt. Uncharted har också väldigt bra grafik, men i en kamp mot en av nutidens bästa spel så, nej. Tyvärr så får Call of duty lämna över grafiktiteln till Killzone 2. För det första är Killzone 2 ett nyare spel och för det andra så är det bara Crysis som slår Killzone 2 grafikmässigt, än så länge. Det finns en nackdel med grafiken i detta moderna krig. Denna nackdel kanske inte alla tänker på, men det ser väldigt fult ut. För mig händer det oftast på Crossfire, online. Det kommer flygande små pappersbitar av något slag. Jag tycker att det ser vedervärdigt ut. Det passar liksom inte in i denna vackra grafik.
Ljudet är faktiskt, enligt mig en snudd på helt perfekt. Inne i de hetaste av actionstrider eller när du smyger på ett gäng ryska ultranationalister så bara njuter du av ljudet, varje steg, varje skott och varje gång du laddar om så blir glad över att du köpt detta mästerverk, för ljudet, det är superbt, om inte mer. Även musiken när man har vunnit en online match, blir jagad eller smyger så kan man nästan inte hålla sig för skratt eller sluta drägla över handkontrollen. Jag föredrar att drägla, det känns lugnare.
Ni kanske har hört om online läget? Det bästa som finns på de moderna konsolerna. Jag, som många andra, älskar det. Vapenutbudet är inte lite stort och banorna kan vara i allt från Bagdad till Sibirien. Runt 15 maps tror jag att det finns att spela online. 25 vapen, olika sikten och massor av perks, ungefär som abilities, du har mer liv eller släpper en granat när du har dött. Onlineläget rockar, stenhårt.
Dock är detta spel lite för kort och ibland kan det bli lite ojämnt tempo i campaign. Grafikmissarna är inget att gräma sig över efter ett så här underbart spel. Infinity ward har gjort det som många spelutvecklare inte kan, ett sådant här spel.
Grafik: 9 svag
Spelbarhet: 10 svag
Ljud: 10
Hållbarhet: 8
Plus: Superb Grafik, makalöst ljud, inlevlse till 1000, miljövariationen, vapenutbud online, spelkontrollen, världens bästa onlinestöd.
Minus: Kort campaign, ett fåtal grafikmissar, ibland oroväckande ojämnt tempo.
Summa: Ett suveränt spel som du bara inte får missa, jag vill tacka Infinity ward, för så jätte mycket bättre blir det inte. Om inte campaign hade varit så kort så hade jag gett spelet en 10:a, men tyvärr. En väldigt stark 9:a, får räcka.