The Conduit

The conduit skulle pressa ut allt ur Nintendos lilla vita låda. Det skulle vara spelet som skulle ha grafik som var var i klass med Xbox 360 och Playstation 3. Spelet som skulle tillfredställa alla hardcorespelare till Wii. Hur blev resultatet?

Du är Michael Ford, agent för den hemliga organisationen The Trust, och du ska döda en jäkla massa utomjordingar kallade The Drudge. Visst, historien är inte så enkel, men det är egentligen allt man behöver veta. För att helt förstå historien finns det mellan varje uppdrag en mellansekvens och under själva uppdragen finns det radioapparater som kan hjälpa till att förklara.

Historien kan man i stora drag skita i. The Conduit handlar om att skjuta i högt tempo. Spelet är väldigt enkelspårigt. In i ett rum, skjut ner allt i rummet, vidare till nästa rum. Till min hjälp har jag en liten teknisk apparat kallad A.S.E (All-seeing Eye). Den är ett hjälpmedel som kan hitta hemliga meddelanden, visa vägen och hjälpa till med små pussel. Dessa små pussel är inte mycket till pussel, utan känns bara som tidsfördriv för att spelet inte ska gå för snabbt att klara av.

Ett problem jag har med spelet är att det är så enformigt. De har flera rum som ser exakt likadana ut. Man går från biblioteksrum till biblioteksrum. "Ibland får jag känslan, var jag inte här precis?" Verkligen återvinning av samma bana.

The Conduit har varierande fiender dock, även om de inte är särskilt smarta. Förutom The Drudge finns det gott om andra fiender. Mites påminner om Gears Of Wars tickers och smäller när de kommer nära en. Jag saknar några riktiga bossar. Det finns Scarabs (inte alls samma sak som i Halo 3) och Enorma insekter. Man behöver inte lista ut var fienderna har sin svaga punkt, det är bara skjuta på, men vilket vapen som helst. Ett störningsmoment ibland är att fienderna respawnar hela tiden. Men det finns också förklarningar till det. För att få dem att sluta respawna måste man skjuta sönder deras ägg eller slå sönder deras portaler, deras så kallade "Conduits".

Spelet fungerar bra online. Jag har hört att en del klagat på problem online, men jag själv har inte haft några. En miss är dock att man precis som i Mario Kart Wii lottar fram vilken bana man vill spela. Det är inget fel på det, men det allt ska lottas, vilken sorts match det blir dessutom. Och oftast slutar det med att man måste spela en 20 minutersmatch.

Till grafiken. Är det det snyggaste spelet till Nintendo Wii? Nej. Ibland kan det se riktigt läckert ut, men bara några minuter senare ser det ut som det är gjort 1998. Jag vet att Wii klarar bättre grafik än så, snart två år gamla Metriod Prime 3: Corruption ser bättre ut.

Det är inte grafiken som var spelets starkaste punkt, utan det var kontrollen. Retro Studios har redan visat i Metriod Prime 3: Corruption att man kan göra bra FPS-kontroller till Wii. High Voltage Studios förbättrar kontrollerna och får spelet att kännas otroligt bra. Att rikta wiimoten mot fienderna och trycka av känns så mycket bättre än analoga spakar. Att rycka på nunchucken för att kasta handgranater kan tyckas låta plojigt, men känns utmärkt. Jag har inte spelat ett FPS-konsolspel med så bra kontroller, någonsin. Och det bästa är, gillar du inte kontrollerna, ställ om de så som du hade velat ha dem.

Med sitt höga tempo och sina bra kontroller så glömmer jag bort att AI:n är kass, designen är enformig och att spelet inte ser lika bra ut som ett HD-spel, och bara njuter av att springa omkring och skjuta ner Drones och Drudges i The Conduit.