Red Dead Revolver
De mördar dina föräldrar. De bränner upp din gård och det enda hem du någonsin haft. Du lämnas ensam kvar, bortglömd. Är hämnd den enda vägen till rättvisa?
Det är precis så Red Dead Revolver börjar. Du styr den unga pojken Red, som bor på en gård långt ifrån allt annat tillsammans med sin mor och far. Fadern har de senaste månaderna varit bortrest men återvänder nu med rikedomar och en ny, sällsynt revolver. Unga Red får ta över sin fars gamla pikadoll och beger sig en bit ifrån huset för att träna på att skjuta. Det är först nu du får ta kontrollen över Red, och lära dig kontrollerna. Men under tiden anfaller ett gäng banditer din gård, och du får för första gången delta i en eldstrid, då du hjälper din far försvara gården. Efter att ha manglat några banditer avbryts striden av en mellansekvens, och du får reda på att din far dör.
Red Dead Revolver är ett Western-actionspel som äntrade spelvärlden 2004. Utvecklarna Rockstar San Diego har verkligen lyckas fånga den där härliga cowboy-känslan, och efter att ha spelat RDR önskar jag att jag själv befann mig i samma värld. Rent tekniskt liknar spelet vilket actionlir som helst. Du får ett mål, och utför det genom att ta dig igenom en ganska linjär bana full med badguys för att i slutet möta en extra stark fiende. Men det är snarare storyn i spelet som lockar.
Efter inledningen jag beskrev i första stycket har flera år passerat, och den unga Red har nu växt upp till en kall och stenhård Bounty Hunter. Även om han i de flesta fall kan se lite känslolös ut, tycker jag han vid många tillfällen visar en ganska känslig sida. Han är ju trots allt the good guy. Hur som helst är det nu det riktiga äventyret sätter igång, och du får styra Red genom en mängd äventyr i jakt på dåren som låg bakom föräldrarnas död. Allt från tågaction och häststrider till dueller och barfighter kommer korsa din väg. Samtidigt får du även hjälpa världen att ta kål på vilda västerns mest efterlysta avskum.
Red Dead Revolver bjuder på den härligaste samling karaktärer du kan tänka dig. I ett uppdrag ska du söka och upp döda cirkusfreaket Pig Josh, en enorm man med kärlek till dynamit. I ett annat ska bege dig till spökstaden för att träffa Mr Black, en helt vanlig psykopat med en kista på ryggen där han förvarar sin kulspruta. Nästan alla karaktärer du möter på är intressant på sitt eget sätt, och i menyn kan du trycka dig fram till en stor bok där information och historia om varje karaktär står skrivet. Red är inte helt ensam i sin kamp mot ondskan, utan det finns ett gäng vänliga själar som hjälper honom. Exempelvis den välklädda engelsmannen Jack Swift, eller Reds indiankusin Shadow Wolf. Dessa får du även styra genom ett uppdrag, mest för att få se hur deras situation ser ut.
Grafiken i RDR är väl rätt svår att analysera, då det var ett tag sedan spelet kom ut. Men jag kan ändå tänka mig att det var helt okej för sin tid. Kontrollen är väldigt enkel att förstå sig på och inom själva spelet är det alltid ganska självklart vad du ska göra för tillfället. Spelets musik passar in i situationerna, men är annars inget märkvärdigt man lägger på minnet.
Spelet innehåller en hel del olika vapen som kommer till användning under uppdragen. När du befinner dig i en stad, eller innan varje uppdrag brukar du få möjligheten att köpa antingen vapen eller annat som kan hjälpa dig, men även andra saker som låser upp banor eller karaktärer i multiplayerläget jag ska presentera snart. Innan varje uppdrag får du även bestämma vilka vapen du vill använda. En pistol, ett gevär och ett annat hjälpmedel (kniv eller dynamit) kan du bära med dig från början, men självklart plockar man upp sina döda fienders vapen under banans gång.
Men det är multiplayer-delen av spelet jag verkligen har lagt ner mest tid på. Det är en ganska simpel funktion där du väljer en karaktär du själv vill styra samt tre andra datastyrda du vill möta. Alla släpps ner på valfri bana och det går alltså ut på att döda varandra. Det är även möjligt att skapa lag, till exempel 2vs2, men självklart också att en eller flera kompisar pluggar i sin kontroll så ni alla kan spela. Har du nyligen köpt spelet har du bara några få karaktärer att välja mellan, men ju längre du spelar i storyn och jo oftare du vinner i Showdown (som multiplayerläget kallas) dyker allt fler karaktärer att spela som upp, och tillslut har du en rejäl bunt att välja mellan. De har alla även en varsin specialförmåga. Att varje gubbe säger något fyndigt varje gång man klickar på dem är bara extra roligt.
Jag älskar verkligen detta spel och även om du själv inte ser det som ett mästerverk tror jag ändå att du hittar några timmars trevlig underhållning i det.
Grafik: 7/10
Ljud: 8/10
Spelkänsla: 9/10
Story: 10/10
Hållbarhet: 9/10
Plus:
Extremt härliga karaktärer
Bra story
Rolig multiplayer
Varierande miljö
Enkel och bra kontroll
Minus:
Bitvis linjära banor
Lite tråkig musik
