Gamereactor Sverige. Kolla in stekheta speltrailers samt uttömmande intervjuer från spelvärldens största spelevenemang. Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
MEDLEMSRECENSION

Napoleon: Total War

Skrivet av: Filip_M   2010-03-20

Creative Assemblys kritikerrosade spelserie Total War har rönt stora framgångar. Efter att ha besökt feodala Japan, antikens Rom, Medeltiden och nu senast upplysningens Europa ges du chansen att vara Napoleon Bonaparte för en stund.

Napoleon Bonaparte var många ting. Han var konsul, revolutionens son, talangfull artilleristkommendant, briljant statschef, maktgalen, womanizer, men framför allt - han har gått till historien som en av världens mest genialiska krigsstrateger genom tiderna. Hans många segrar över ibland omöjliga odds, hans sätt att fullständigt vända en batalj till sin fördel och de strategier som han implementerade och gav till modern krigsföring; allt detta åstadkom han inom några år, i en tid av kaos och förvirring. Berättelserna har varit många om denne småväxte korsikan, men en sak är säker - han erövrade och vände upp och ner på Europa för alltid.

Föga förvånande får du också leda Napoleon samt hans trupper till ära och berömmelse. Kampanjläget erbjuder historiska scenarion såsom kuvningen av Italien, den misslyckade erövringen av Egypten, dominansen över Europa och givetvis skildras slutet på Napoleons saga - slaget vid Waterloo. Dessutom återges några betydande strider i Napoleons gigantiska repertoar, som hans första övertygande vinst vid Lodi, det berömda slaget vid Austerlitz, sjöstriden vid Trafalgars sund m.fl. För att fläska på innehållet får man leda koalitionens största styrkor - Storbritannien, Preussen, Österrike och Ryssland. Det är ditt val och din chans att förändra händelseförloppet som förorsakade första världskriget, gav oss den första moderna lagstiftningen, och drog början till de landsgränser vi har idag.

Som föregående titlar inom Total War-serien administrerar du din fraktion i ett turbaserat läge, men engagerar dig i realtidsstrider. Inte mycket har ändrats från de tidigare titlarna, förutom ett uppdaterat stridssystem, ett snyggare interface, ett förslitningsmoment i översynsläget (för att simulera köldskador och uttorkning), en listigare AI (enligt ansvarige utvecklares uttalanden), lite nya uniformer (närmare sagt 355) och givetvis, chansen att leda revolutionens trupper. En aspekt som gjorde mig besviken var Sveriges minimala roll i krigen. Visst hade de en väldigt blygsam roll i Napoleonkrigen, men att låta dem vara med enbart i multiplayerläget är tråkigt för oss nordbor. Fast i och för sig, vem kan konkurrera med de stormakter som befolkade krigsscenen?

Den allra största nyheten i Napoleon måste vara möjligheten att flexibelt koppla upp dig och strida mot andra online. Om du inte vill spela kampanjläget ensam kan du vid vissa strider söka efter en motståndare att spela mot, och ett riktigt, (förhoppningsvis) buggfritt multiplayerläge finns nu för alla att åtnjuta. Ni kan även samtala via mikrofon. En annan stor nyhet är att eftersom spelplanen är det kokande Europa, så har även området komprimerats avsevärt. Mellan 1805 och 1812 får du spela med antingen de revolutionära staterna, eller koalitionens medlemmar. Personligen fann jag det här otroligt tråkigt och spelförstörande. Inte så att spelmekaniken ramlade ihop per se, utan att slagfältet, den radius som tidigare innefattat hela världen, var nu begränsat till centrala Europa. Inte ens USA fick plats. Okej för att Preussen är skitkul att storma fram med i intensiva strider, eller att bombardera österrikare med le Grande Armée, men kom igen. I det här fallet är mycket - mer. Nu får man invänta möjliga mods från Creative Assemblys fanbase för att korrigera "problemet" i så fall. Inte mycket från spelplanen har förändrats, förutom möjligheten att bygga mer pjäser och byta ut dem för en viss summa om du helt plötsligt känner att ett skattekontor är viktigare än en klassig opera.

För att tillägga har man influerats av Napoleons ursprungliga yrke som artillerist och hans ledarskap; artilleriet är viktigare än förr, därför krävs det att du disponerar dina resurser noga och lyckas bryta linjerna med hjälp av (vissa) buffade kanonadpjäser. Generaler har en tyngre roll, eftersom de kan inspirera och förbättra ditt manskaps prestation och moral. Samtidigt fungerar de som regenerationskällor i strategläget då man inte längre behöver köpa förstärkningar, utan trupperna får sakta tillbaka sina förlorade mannar under ledningen av din general.

Jag tyckte också att spelandet haltade på grund av den känsla av totalt utebliven belöning som var närvarande genom hela mina spelsessioner. Vann jag en strid så tänkte jag "jaha", när jag hade massakrerat Giza och vunnit den historiska striden vid pyramiderna ryckte jag på axlarna och inte ens chansen att bonka fransoser med hederliga gamla tyskar var roligt. Det hade behövts en krydda förutom den historiska autenciteten. Något som säger att du är kejsare över Europa eller fredens väktare när du vinner.

För att inte tala om hur omöjligt svårt och utmanande det är för nybörjaren! Jag hade enorma problem med att hävda mig i spelsfären när jag väl testade mina första stapplande steg. Som gammal Medieval-räv tänkte jag att jag skulle ha en viss kompetens i striderna, men tydligen betyder inte taktisk briljans med medeltida medel att man har en susning om hur modern krigsföring går till. Utöver min brist på talang för krig (jag har fortfarande problem på easy och överlåter det mesta till slumpen, som finns som alternativ innan själva striden) tyckte jag att spelmekaniken rörande striderna var lite hackig. Antingen har min sagda brist på organisering och disciplin en avgörande roll i alla strider, eller så lyder helt enkelt inte vissa av mina trupper mig. Infanteristerna speciellt sprang runt som yra höns och var ytterst svårmanövrerade. Grenadjärerna var ännu värre, men jag vet inte. Det kan som sagt vara sedvanlig orutin som avgör striden. Även på easy. Och det är bra på ett sätt, men kanske inte för någon som introduceras till spelserien. Strider till sjöss är hyfsat oförändrat, förutom att jag var tvungen att vara tålmodig och invänta de otroligt sega konflikterna - vilket visserligen är berättigat.

Grafiskt är Napoleon otroligt vackert. Strider avgörs på vackra ängar, vida landskap, i ökens hetta, Italiens alper och Rysslands stäpper. Estetiskt nytt för Napoleon är enligt Creative Assembly omboningar i truppernas ansikten - tidigare titlar hade för många generiska anleten; ett realtidssystem för väder (sandstorm och kraftigt regn påverkar effektiviteten) och effekter efter artilleriets kanonkulor. Om de skjuter i marken lämnas en krater för att markera var den landat. Döda kroppar befolkar stridsscenen och man kan se hästar utan ägare ränna runt mitt under en strid. Överlag är Napoleon något snyggare än sin föregångare, och det kan kräva lite av grafikkortet då det hackade en del för mig.

Ljudmässigt bekantas du med upplysningens smäckra symfoniska toner. Som kontrast är slagfälten ett rent helvete av dödsvrål, tysk-britt-franska order som ekar från generalerna, en hypnotiserande marsch från de organiserade infanteristgrupperna, dova explosioner från kanonkulor samt hagel och matrosers förtvivlade upphetsning över att deras fartyg har satts i brand. Stephane Cornicard gör rollen som Napoleon och låter ruskigt övertygande. Ljudet är högklassigt helt enkelt.

Om man bara vill dra igenom NTW utan att riktigt bejaka spelets djup med ofantligt många omspelningar så klaras det av på tio-femton timmar. Annars kan man bekanta sig med funktioner och svårare utmaningar i fem-tio timmar till, om så önskas.

Tyvärr kan jag dock inte säga att NTW är mycket av ett fristående spel. Det håller sina föregångare i handen samtidigt som det vill vara självständigt i och med sin egen titel, men att lägga ut motsvarigheten till ett "riktigt" spel för det här känns något överdrivet. Hade det varit en expansion eller en sorts DLC, visst. Då hade det varit välkommet och inte alls lika omgärdat av tomhet från min sida. Nu sitter jag bara och suckar över att jag inte fick alliera mig med Indien i en episk strid mot britterna, som ett nästa steg från erövringen av Egypten. Ska man dock bortse från att den har lite att leva upp till så är den perfekt för dig som fortfarande lever kvar i revolutionens era, där allt hände på grund av en liten italiensk korsikan.

+ Behandlar Napoleons livstid väl
+ Underbart att påverka hans strider
+ Grafiken
+ Ljudet

- Tveksam AI
- Brist på revolutionerande (no pun intended) nyheter
- Något onådigt för nybörjaren
- Förminskad spelplan

Samlat betyg: 8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10