Army of Two

En så kallad armé som endast består av två militära soldater. Armé av två, skulle man kunna kalla det.

För det första så är dom inte en ända armé. Men eftersom dom tydligen håller ihop och oftat strider endast tillsammans så är det ju uppenbart att det är "Army of Two". Egentligen så finns det fler soldater men dom ser man nästan aldrig. Okej, för att börja med spelet. Träningen.

Träningen är på nåt sätt lite simpel. Eller i själva verket, på tok för simpel. Man får för lätta besked och det känns linjärt. Men såklart så måste man tänka på att det är här man får lära sig grunderna av vad Army of Two har att erbjuda. Och när jag menar erbjuda så menar jag verkligen det.

Innan du sätter igång kampanjen så får du spela som någon av Army of two medlemmarna. Antingen så spelar du som den lite mindre och smalare snubben som bär namnet Elliot Salem. Eller så tar du kontroll över den lite bjässigare kamraten vid namn Tyson Rios. Jag valde att spela som Elliot, eftersom han hade den lite snyggare masken.

Spelet börjar med år 1994 i Somalia där dom tränade sig. Sedan så går storyn lite sakta framåt, där man till exempel ska strida i Afghansitan och Iraq. Efter en bra och rätt så slät början, så kommer dom riktiga "hårdingarna". Det har såklart gått ett tag, och dom har blivit mer vana med att slakta sina fiender på alla möjliga sätt. Året är 2003, och man får alltså uppgifter av sin ledare som man ska då utföra. Storyn var rätt så kort, och jag tyckte inte alls att den var bra. Du kommer att kämpa vidare i tiden också, men jag tänker inte berätta hur långt.

Vad ska vi börja med. Ljud eller grafik? Äh, vi tar väl ljudet... Ljudet var inte enastående, den var helt okej. Det som inte gjorde det bättre från "okej" var pågrund av ljuden från vapnerna. Vapnerna har exakt likadana ljudeffekter och det tycker jag inte så mycket om. Dom kan skjuta för sakta, eller helt enkelt låta enormt lama.

Grafiken var då någonting man kunde hurra sig på. Jag menar, det är rätt så snyggt med finfina detaljer samt så är vapnerna bra gjorda. Detaljerna på maskerna, utrustningen och i största del miljön kan nog inte bli bättre. Eller jo, om man anstränger sig lite. Miljön tyckte jag då bäst om, den är oerhört mysig, och ger verkligen känsla om hur ensamt det ibland känns.

Spelet bär en grym Co-op som jag tyckte var det bästa med hela spelet faktiskt. Co- op är mycket viktigt om du vill spela med en kompis bredvid eller bara lira Online med polare. Hjälp varandra, byt vapen med varandra. Använd den rätta taktiken så vinner du.

Legoknektarna Elliot och Rios får även ta kontoll över fodorn. Så som båtar till exempel. Det är rätt så roligt, och kontrollen är simpel. Så det finns inge problem med det. I vanliga fall så är kontrollen mycket bra. Lättspelat skulle jag kalla det.

Spelet bjuder på ett enormt förråd av vapen och utrustning. Om du till exempel tröttnar på din trista mask, och vill ha en ny. Försök att spara pengar som du kan tjäna eller finna under spelets gång. Och sedan är det bara att inkasera en finare mask. Eller helt enkelt skaffa en fetare rustning också, så att du tål mer fiende eld.

Uppdragen är rätt så enformiga, där det bara går ut på att finna sitt mål, sikte. Och ta död på han, eller ta med sig. Man får dock mycket pengar för det och det kan jag inte tacka nej till. Eftersom Elliot är så enormt kär i stålar så blir han på mycket bättre humör när man skaffat lite cash. Det händer att dom nämner någonting lite småroligt.

Enorm teamwork krävs om du ska kunna hålla dig och din kamrat levande ifrån fienders klor. Så kom ihåg att din polare är det viktigaste, och om han blir träffad så måste du få upp honom på fötter igen. Annars så är det adjöss med det. Och det är ju såklart inte roligt.

Sammla på dig vapen, ammonution, Tillbehör och allt som du kan bära, och sedan är det bara att rensa sin väg från sura gubbar. Så ha alltid ditt vapen laddat innan du klamppar ut i stridsfältet.

Någonting som du kan göra mitt under spelets gång, är att du kan köpa nya vapen och lägga till tillbehör på dom som du helt vill. Varför inte förlänga pipan på din M16? Eller skapa en Guld Desert Eagle och endast använda den? Det här tyckte jag var ett enorm úberplus.

Med EA:s Army of Two spel som dom lanserade 2008, blev en enorm hit. Eller åtminstånde mycket omtyckt av både köpare och kritikers. Så Army of Two fick många fans, och det sålde både snabbt och mycket.

Varför det här spelet bara förtjänar en sjua är en lite krulig fråga måste jag säga. Kanske angående storyn som inte alls var bra tycker jag. Jag blev helt enkelt besviken. Samma tanke hade jag om ljudet, som lät riktigt bedrövligt. Dock bara ljudeffekterna, för spelets musik är rätt bra, skön och så, men det får ändå inte topp i betyg.

Det finns ett och andra tips. Spela inte ensam. Eftersom enspelar läget är minst lika trist som att kolla på Eurovision song contest. Så spela hellre med en kompis än med dig själv. Tro mig, jag spelade hela kampanjen ensam och jag tyckte det var rätt så trist. Så ha en kamrat i närheten.

Army of Two är inget dåligt spel. Det säger jag. Med sin fina grafik och maffiga combo attacker så som "Rygg-mot-Rygg", så finns det som sagt alltid misstag. Och dom misstagen finner du i texten. Men köp det här spelet om du inte har några bra Co-op spel, för här finns någonting._Captian Price

Sammanfattning: Grafiskt sätt så är det snyggt, samt så finns det gott om vapen så du behöver inte oroa dig. Vad gör du när du står öga mot öga med en av dina griniga fiender. Ta upp honom och släng iväg honom. Fucki'n fun.

Testad version: PlayStation 3

Slutbetyg: 7/10

Grafik: 8/10 Ljud: 6/10 Spelbarhet: 7/10 Hållbarhet: 7/10

Plus: Mycket bra Co-op stöd, Riktigt snyggt, skön musik, finfina miljöer, grymt vapenförråd, simpel spelkontroll, tempofyllda eldstrider.

Minus: Trist enspelarläge, usla ljudeffekter, Kort och dålig story, rätt så linjärt.