Svenska
MEDLEMSRECENSION

Amnesia: The Dark Descent

Skrivet av: weeth18   2011-01-31

Recension - Amnesia: The Dark Descent

Svettig panna, skakande händer och bultande hjärta. Detta är vanliga symptom hos de som spelar Fictional Games senaste titel.
De svenska stoltheterna har denna gång hårdsatsat på skräck, med allt vad det innebär. Vilgot är blöt i byxan och är redo att prata om det.

Jag lägger hastigt ingredienserna i grytan och häller den färdigställda gröna sörjan i mitt provrör, sedan vänder jag mig om för att bege mig därifrån så fort som möjligt, det hörs dunkande ljud från korridoren från andra sidan dörren, som om något stort är på väg hit. Jag börjar flåsa kraftigt och huvudet dunkar. Sekunder senare är dörren sönderslagen och en missbildad naken filur med trasig käft står i dörröppningen. Rädslan hos protagonisten vars namn är Daniel är enorm, han har huvudvärk och benen börjar ge vika.
Sicken mes kanske ni tänker, men faktumet är att jag själv är lika rädd som protagonisten, trots att jag sitter bakom datorskärmen.
Ja, för så läskigt tycker jag faktiskt att Amnesia: The Dark Descent är. Inte just för det som händer i spelet, utan för det DU inte kan göra. För till skillnad från tillexempel Fear och Condemned där du kan försvara dig med hjälp av hjärnrör och skjutdon, så är det i Amnesia tändstickor och en oljelampa som du förlitar dig på, samt såklart förmågan att springa. Som för övrigt används flitigt genom hela spelet, inte just för att det behövs, utan för att man är så förbannat rädd.
Något annat som gör just Amnesia så unikt läskigt är stämningen, ljudet, atmosfären och medkänslan.

Som ni kanske förstår med tanke på spelets titel så lider protagonisten av amnesia, eller minnesfölust som det heter i vanlig folkmund. Med jämna mellanrum hittar man brev som är skrivna av en själv, men som man inte minns att man skrivit. Och med hjälp av dessa brev kan man lösa diverse pussel som dyker upp i spelet. Det är förmodligen det jag gillar mest med detta spel, för majoriteten av dagens spel är alldeles för självspelande, tillexempel att det endast finns en väg att gå, att ens uppdrag är markerade med markörer eller blinkande stigar som man ska följa. I Amnesia får man istället leta efter spår i miljön eller läsa igenom anteckningar som man hittat.

Precis som med de flesta skräckspel, om inte alla, så är upplevelsen betydligt mer komplett om man spelar det ensam i ett mörkt rum. Gärna med hörlurar eller ett grymt surroundsystem med tanke på att ljudet är helt fantastiskt och tillför en hel del till upplevelsen.
Om du inte törs spela det ensam så går det alldeles utmärka att spela det med en kompis bredvid, för trots att spelet är lite för kort så det är helt klart något du inte bör missa, oavsett vad.

Grafik: 7
Ljud: 8
Spelbarhet: 8
Hållbarhet: 6

Totalt: 8

Medlemsrecensioner6
Samlat betyg: 7.8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10