Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
MEDLEMSRECENSION

Mirror's Edge

Skrivet av: mamz   2011-04-21

Jag blir jagad av poliser med maskingevär, kulorna viner genom luften. Jag lyckas med nöd och näppe fly från poliserna med skinnet i behåll. Detta är Mirror's Edge, och det är någonting speciellt må jag säga.

Mirror's Edge utspelar sig i en stad där poliserna får mer och mer makt. De sätter upp övervakningskameror för att människorna ska känna sig trygga. De flesta är nöjda med detta, men det finns några få som är helt emot detta. Några av dem är så kallade "runners".

Karaktären man är, Faith är en runner. Man kan höra på namnet runner att man springer, och det gör man, mycket. Men inte tillräckligt mycket. Ett exempel är när DICE har lyckats få upp farten i spelet och allt flyter på riktigt bra, för att man sedan ska springa in i en hiss. Det är helt onödigt och förstör flytet i spelet. Ett annat exempel är när man måste stanna upp för att förstå vart man ska springa, det händer allt för ofta.

Storyn är för övrigt riktigt tråkig och jag minns inte ett uns av vad som hände i spelet. Det enda jag mindes var att ens syster blev kidnappad och att man var tvungen att rädda henne. En anledning till att jag inte minns storyn var på grund av alla namn i hela spelet. Jag tror det var runt 12 namn att hålla koll på, inte coolt alltså.

Striderna då, är dem något att ha? Japp, absolut. De är riktigt underhållande, det finns många olika sätt man kan ta sig an elitpoliserna man möter. Man kan använda slowmotion och plocka bort vapnet från polisen eller bara ge fienderna ett rejält pungslag. Alla närstrider underhåller mig till allra högsta grad. Någonting som däremot inte underhåller mig lika mycket är vapnen. Vapnen är dåligt balanserade och avsaknaden av HUD (heads up display) gör det väldigt svårt att hålla koll på ammunitionen. Pistolerna och kulsprutorna låter som soft-air guns. Krypskyttegeväret saknar rekyl, vilket är riktigt tråkigt då man kan besegra oändligt många fiender med den.

Under hela min genomspelning fann jag mig tänka att jag dog på tok för mycket. Jag dog för mycket på samma ställe, hela tiden. Jag kanske råkar hoppa lite snett eller försent, då dör jag och måste börja om. Därför tycker jag att Mirror's Edge är ett av de få spelen som skulle må bra av att "Call of Dutyseras". Dvs. Tydligare vart man ska gå, lite mindre pricksäkra fiender, lättare och fler fiender, fler checkpoints och fler rena actionögonblick. Till exempel att en bomb sprängs och att spelet stannar upp. För att man i sista sekunden akta sig för att en vägg ramlar över en.

Grafiken är bra, men inte fantastisk. Det som är fantastiskt dock är designen. Alla designval är klockrena, spelet igenom. Spelet är färglatt utan att bli fjolligt. Det behåller sin stil. Sista banan, "The Shard" är oerhört snygg. Det är lätt en av de snyggaste banorna någonsin i ett spel, och det är den enda banan i spelet där jag njöt av att åka hiss. Spela spelet så förstår ni vad jag menar.

Soundtracket är mycket bra och interaktiviteten är också imponerande. När det är lugnt så är musiken lugn, när det är stressigt är tempot i högvarv.

Sammanfattat är detta ett spel för den med bra tålamod, sinne för problemlösning och för den som vill pröva på någonting nytt! Dessutom känns spelet hyfsat fräscht på grund av musiken och designen. Avsaknaden av ett riktigt onlineläge gör att hållbarheten inte är särskilt lång.

Nu till delbetygen:

Grafik: 8
Ljud: 7
Spelbarhet: 8
Hållbarhet: 7

+
Snygg design
Bra närstrid
Grymt bra när det flyter på
Bra soundtrack

-
Bitvis frustrerande
Dåliga vapen
Inget riktigt onlineläge
Dålig story

Kommentera Gärna! (Konstruktiv kritik uppskattas mycket!)

Ninjaspark i fejjan, hur skoj som helst!

Medlemsrecensioner64
Samlat betyg: 8.4/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10