Svenska
MEDLEMSRECENSION

The Witcher 2: Assassins of Kings

Skrivet av: baathen   2011-08-23

Mörkret faller över den lilla byn. Byborna beger sig antingen till sina hem eller den lilla puben, som står värd för alla nöjen i den annars rätt stillastående byn. Vakter tänder facklor och patrullerar gatorna, men förutom dem är det inte mycket liv i rörelse. Den ovan nämnda puben är däremot fullsmockad med gäster, som äter, dricker och roar sig. Självklart är det här jag befinner mig.

I anknytning till puben finns det även en bordell. Den är belägen på nedervåningen, och är av besökarantalet att döma väldigt framgånsrik. Istället för att slösa dyrbara pengar på köttsliga nöjen försöker jag mig istället på att tjäna lite extra kosing. Två män sitter och spelar tärningspoker vid ett av borden. Jag utmanar en av dem, satsar en blygsam summa och vinner. Belöningen var inte särskilt stor, men den var tillräcklig för att ge mig blodad tand. När jag äntligen spelar min sista runda har solen börjat stiga över skogen.

Det är lätt att luras in i den värld CD Projekt RED har lyckats skapa. Allt från musiken till estestiken bidrar till en atmosfär så tät att man kan skära i den. Atmosfären är en oerhört viktig faktor i rollspel. Man ska sugas in i världen och verkligen "leva" i den.

Där andra rollspel oftast misslyckas med detta träffar Witcher 2 mitt i prick. Ett exempel på denna levande värld är byn Flotsam, en mindre by som man anländer till tidigt i spelet. Alla invånare lever ett eget liv, de arbetar på dagen, konverserar med varandra, och drar sig in i sina hus på kvällen. När det regnar söker de skydd under husen och klagar högljutt. De reagerar helt enkelt på förändringar i världen, och anpassar sig. Detta kombinerat med en väldigt läcker dag/natt-cykel och det föränderliga vädret gör att världen uppfattas som äkta.

Det är inte bara vädret som förändrar sig. Beroende på vad du säger och gör kommer historien att spela ut sig på väldigt olika sätt. Det läggs verkligen vikt på att en handling ska ha konsekvenser, både direkta och mer långsträckta. Beroende på hur du beter dig och vem du hjälper kommer du få oerhört annorlunda historier, vilket självklart inbjuder till flera genomspelningar.

Witcher 2 är ett läckert spel. Presentationen är en fröjd för ögon och öron. Allt från hur ljuset letar sig igenom de massiva trädkronorna i skogen utanför Flotsam till de fantastiska estetiska valen vittnar om ett finarbete av sällan skådat slag. Det går att skriva hela dagen om designval som gjorts, men istället uppmanar jag er att uppleva det för er själva.

Rent spelmässigt skiljer sig Witcher 2 enormt mycket från sin föregångare. Stridsystemet är helt ändrat och lutar numera åt God of War-hållet. Du har en snabb attack och en stark attack och beroende på motståndet är den ena bättre än den andra.. Utöver detta har du även magi att tillgå. Striderna är snabba och hänsynslösa och kräver att du väljer rätt svärd, slag och formel för att lyckas. Man kan även parera, men för att göra det måste du använda din "vigor", din uthållighet. Den används också för att kasta magier, så du måste analysera striderna noga om du inte vill finna dig själv I ett läge där du inte kan försvara dig.

En annan stor del av striderna i Witcher 2 är alkemin. Geralt kan brygga ett flertal olika brygder som hjälper honom i strid. De måste dock tillverkas och intagas före striderna och de kräver ingredienser som du hittar i vildmarken. Därför är det väldigt noga att du vet vad du kommer möta och vad du behöver för brygder utifrån den kunskapen.

Nu kanske det låter som om spelet är väldigt actioninriktat. Det ser definitivt så ut på ytan, men under döljer sig ett strategiskt djup som är likvärdigt med striderna i t.ex Dragon Age. CD Projekt har lyckats att skapa ett stridsystem som kräver flinka fingrar och goda reflexer kombinerat med strategiskt tänkande och positionering.

Självklart vore det inget rollspel utan levels och chansen att få skräddarsy sin Geralt, Du kan välja att inrikta dig på tre saker: Svärdsman, Magiker eller Alkemist. Beroende på vad du väljer skapar du oerhört olika spelstilar. Alkemisten utnyttjar sina brygder till det yttersta för att alltid ha en fördel i striderna som skall komma, medan magikern får mycket starkare magier och mer vigor för att kunna kasta ut fler besvärjelser. Svärdsmannen är rättfram, han får mer liv, starkare slag och större chans att göra kritisk skada. Oavsett vilken inriktning du väljer kommer du inte bli besviken på striderna. Känslan att gå vinnade hur en riktigt svår strid mot ett flertal fiender är lika belönande här som i mindre actionorienterade rollspel, om inte mer.

Allt är dock inte frid och fröjd i paradiset. Storyn är bra, men kan ibland förvirra dig då den refererar grymt mycket till böckerna och inte ger någon slags förklaring till de som inte läst dem. Det var flera gånger som jag inte riktigt visste vad som hände och varför. Jag rekommenderar er därför att läsa böckerna före om ni har lust och ork. Storyn förlorar även lite momentum i slutet, vilket är synd eftersom de första två tredjedelarna är enormt indragande.

En recension av ett spel i denna genren kan bli hur lång som helst, men någonstans måste jag sätta punkt. Jag summerar med att Witcher 2 är värt att upplevas. Världen som målas upp är den mest levande i ett spel hittils och presentationen höjer ribban både visuellt och ljudmässigt. Rollspelsmomenten är perfekt balanserade med det actionorienterade stridssystemet och handling/konsekvens-momenten har lika stor verkan på händelseförloppet som motsvarande spel i genren, (Dragon Age/ Mass Effect) om inte mer.

Kravet på en ganska häftig dator kan ses som en nackdel, men jag tror inte denna världen hade gått att skapa med denna generations konsoler. Spelet är dock vackert även på de lägre inställningarna (medium), så låt inte en lite blygare dator hindra er från att uppleva detta äventyr!

(Bilden nedanför är tagen på en dator som kör på High-settings)

Samlat betyg: 9/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10