Kingdoms of Amalur: Reckoning

Rpg fanatiker som jag är var jag väldigt intresserad av Amalur. Men jag dröjde ändå med att köpa det, dels då jag skrämdes av att folk påstod att det liknade Fable, och att Skyrin höll mig fast vid tvn.
Men nu har jag äntligen tagit del i detta lilla mästerverk.

Likheterna med Fable visade sig mest handla om den färgglada grafiken. Tack och lov eftersom Fable både känns simpelt och fånigt.

I Amalur har alla ett öde, detta är förutbestämt och går inte att undkomma. Åtminståne inte tills nu, då du vaknar upp från de döda i ett mystiskt experiment.
Helt plötsligt kastas folks inrutade liv och tro ikull. Och nånstans börjar en ondska resa sig. En ondska som naturligtvis bara du kan stoppa!

Efter att ha valt kön och en av fyra raser, två mänskliga och två alv liknande, kastas du ut i världen för att stoppa ondskan, loota grottor, rädda bybor, tillverka vapen eller bara vara.

Att spelet inte är lika öppet som tex Skyrim är något man inte tänker på efter ett tag. Men det finns osyliga gränser överallt och det tar ett tag att klura ut hur man tar sig till diverse ställen.
Du kan heller inte hoppa så glöm Skyrims "hoppa upp för berget" metoder.

Fighting systemet funkar ypperligt och tar inte lång tid att sätt sig in i. Efter ett tag hugger du vilt och kastar magier som värsta proffset.
Det är verkligen ett flexibelt system som borde inplanteras i fler rpgs.

Går upp i level gör du såklart också. Och du kan sätta ihop din figur hur du vill. Du är alltså inte bunden till ett specifikt yrke. Vill du vara en lönnmördande magiker? En storsvärds svingande rouge? Inget hindrar dig!
Ångrar du dig kan du uppsöka en sk Fateweaver som nollställer dig så du kan ändra hur du sätter ut dina points. Fantastiskt!
Röstskådisarna gör ett bra jobb och det finns inget rent ljudmässigt att klaga på.
Musiken är pampig när den ska och man slipper tex Skyrims upprepande repliker från invånarna.
Monster floran innehåller alltifrån småtroll, vargar, banditer och jättemonster. Och de flesta tappar alltid pengar eller nya vapen.
Det är lätt att bli beroende av att förnöjt dräpa ett stort rot-troll och ivrigt kolla statsen på vad det nu kan ha tappat som loot.

Det finns mycket att säga om Amalur, men mycket sällan något negativt.
Ska man klaga på nåt är det väl kanske att ingen i spelet är speciellt minnesvärd. Att det saknas en hopp knapp ( känns fånigt att behöva gå runt en simpel trädrot!)Och att det nästan finns för mycket att göra.
Snabbt fylls ens questbook av löjligt många uppdrag och man blir nästan förvirrad av allt. Lyckligtvis kan man bestämma vilken quest som ska vara aktiv och därmed få det utpekat på kartan.
En fast travel funktion finns också tack o lov.
Om du känner dig upplagd kan du även gå med i en typ guild. Dessa har oftast sin egen questline som tar ett tag att klara.
Det finns ett slags theifs guild, fighters guild och några andra som du får upptäcka själv!
Och längden på spelet är säkert på över 100 timmar om du vill klara allt.
Under äventyret hittar du även örter, olika vapendelar och värdefulla stenar. Det finns nämligen ett läge som låter dig bygga egna vapen, brygga egna potions ell enchanta rustningar och vapen. Även detta är mycket välgjort och något man kan pyssla länge med.

Så, köp detta spel om du älskar rollspel, magiska trollskogar och stora grott troll. Hoppas nu bara att någon gör fler delar, det skulle uppskattas. Bra rollspel kan man inte få nog av.

Grafik 8 mysigt och stundtals vackert med mycket färger.

Ljud 8 bra skådisar och fin musik

Kontroll 9 Enkel att lära sig och mycket välgjord

Hållbarhet 10 Perverst många sidequests och mycket att leka med

Totalt 9 Ett rpg för alla som gillar öppen gameplay, svärd och oknytt! Köp köp köp!