Svenska
MEDLEMSRECENSION

Resident Evil: Revelations

Skrivet av: CH91   2013-02-23

Recension hämtad från Nintendobloggen.se!


En gammal skräck i nytt format

Ett utav mina käraste spelminnen kommer ifrån Resident Evil, en serie jag har blivit totalt förälskad i. Följetången har skrämt livet ur många av oss och i och med att den har varit så fantastiskt framgångsrik under åren behöver jag kanske inte ge er någon större bakgrund, men för att alla ska förstå recensionens innehåll kan det ändå vara på sin plats.

I mina ungdomsår, när jag först började spela denna serie, var skräckspel något helt nytt för mig. En filmfantast har jag alltid varit, men spel, kunde det fungera med skräck i spel? Tankarna var många och frågorna desto fler.

Efter att ha spenderat några timmar i den kusliga herrgården som det första spelet till större del utspelar sig i kom jag att ändra min uppfattning. Kortfattat kan jag säga att det blev sömnlösa månader då jag med bestämdhet och fullständig tro var övertygad att monster faktiskt fanns. Få gånger har jag blivit så skrämd som i scenen när zombiehunden kastade sig in genom fönsterrutan bakom mig för att sedan gå till attack och kalasa på mitt kött.

Trots att det har gått många, många år sedan de dagarna finns minnena fortfarande kvar i mitt huvud, lika starka och lika underbara på sitt eget knasiga vis.

En ny saga tar sin början

Låt mig nu få presentera den nya delen i Resident Evil-serien: Resident Evil: Revelations. Ett efterlängtat spel till Nintendo 3DS som visar vad konsolen framförallt är kapabel till att producera i fråga om bild och ljud. Det mesta känns helt nytt, fast med en familjär känsla kvarlämnad bakom skynket.

I Resident Evil: Revelations axlar du rollen som agenterna Jill Valentine och Chris Redfield (som förövrigt var de två första karaktärerna du kunde spela som i det första spelet) när de undersöker terrorgruppen Veltro. I deras jakt efter sanningen skiljs dem åt och hamnar på olika platser runt om i världen. Detta både bidrar till och begränsar upplevelsen. På den goda sidan blir variationen större och på den mindre goda tappar spelet en del av sina skräckelement, vilket kan orsaka en del långsamma partier under resans gång.

Revelations utspelar sig storymässigt mellan Resident Evil 4 och 5 och vi får bl.a. förklarat mer ingående hur Jill och Chris engagerade sig i BSAA, organisationen som kämpar mot bioterrorism. Historien i Revelations känns som en klassisk Resident Evil-saga, detta trots att jag saknar Umbrella Corp. som skurkbolag (för er som inte vet så var det genom företaget Umbrella som seriens odöda varelser först kom till).

Skräcken har återvänt

När Resident Evil 4 släpptes till GameCube beskrev kritikerna det som en nystart för serien. Kontrollerna var nya, grafiken hade fått sig en plastikoperation och handlingen var bättre. Resident Evil 4 tog många steg framåt men många blev besvikna när uppföljaren slutligen kom. Resident Evil 5 var enligt många inte tillräckligt kusligt för att kallas "Resident Evil". Namnet som alltid stått för skräck och obehag representerade nu i stället ett actionkoncept som mer liknade Gears of War än vår kära zombieserie.

När jag utforskar det enorma kryssningsfartyget som Jill Valentine och hennes partner Parker hittat i Revelations känner dock jag genast igen atmosfären av obehag. Det är samma hemska känsla som jag en gång fick när jag för första gången stirrade en zombie i vitögat. Skräcken har återvänt och är förhoppningsvis tillbaka för att stanna för gott.

Korridorerna är trånga, mörka och obehagligt utformade. Färgtonen är mörk med mycket detaljer och 3D-effekten skänker ett otäckt djup. Jag blev jätteförvånad när jag såg grafiken i spelet, den är helt fantastisk för att vara ett bärbart spel. Både grafiken och skådespelarna imponerar djupt och visar återigen vart skåpet ska stå när det kommer till skräck.


I ett mörkt rum med hörlurarna i öronen skapar spelet faktiskt sömnsvårigheter, tro mig, jag är själv ett levande bevis till denna tes. Att alltid behöva vara på sin vakt är en utomordentligt stark upplevelse som bidrar extremt mycket till att föra spelaren framåt.

Dock är Chris Redfields uppdrag till en början mycket likt Resident Evil 5-upplägget, d.v.s. mer ammunition och mer vapen. De som inte tyckte att detta tillförde något nytt till serien kommer nog bli lite besvikna på detta plan. Som tur är väger Jill Valentines klaustrofobiska resa upp betyget rejält. Det är skräck så som skräck ska vara: läskigt så in i Bullet Bill!

Sammanfattning

Sammanfattningsvis vill jag säga att jag har haft många bra timmar med Revelations. Det har en ny story, nya karaktärer, nya pussel och nya fiender. Dock finns det en sak som förblir densamma, och det är känslan. Och är det något som denna serie genom årens lopp lyckats bevara, så är det just känslan av skräck. För att sätta er i rätt sinnesstämning dagen till ära lämnar jag er med ett citat från skräckmästaren Hitchcock själv:

"Känn dig inte dum om du kollar under sängen, i garderoben eller bakom draperiet innan du släcker ljuset och går och lägger dig. För det kan ju faktiskt stå något där."

- Alfred Hitchcock


+ Skräcken har återvänt på heltid i Resident Evil-serien, med underbar grafik och en engagerande story.

- För mycket action kan vara en belastning för vissa spelare.

Samlat betyg: 8.3/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10