
Vet inte varför men ville bara ta med en eventuell SPOILER-varning.
Världens kanske häftigaste spelhjältinna, Lara Croft, har äntligen fått sig ett nytt spel som ska försöka starta om den mycket populära spelserien. Detta är historien om hur en ung arkeolog blir en äventyrare, överlevare och actionhjälte.
Bakgrundsstoryn är väldigt enkel. Lara samt hel del andra karaktärer är ute på en expedition med skeppet Endurance för att hitta en mytomspunnen plats utanför Japan. Det hela tar en mycket otrevlig vändning när en kraftig storm får skeppet att krascha på en mystisk ö inom "Drakens Triangel". Lara överlever tack och lov, annars hade det ju blivit ett kort äventyr, och en stor del av spelets inledning handlar om att hitta mat, skydd och skeppets övriga överlevare. Den första tredjedelen av spelet har faktiskt en del skräckvibbar. Samtidigt som man bara vill fly därifrån för allt vad tygen håller så är det inte svårt att bli mycket intresserad av vad som händer där. Mycket tack vara en väldigt välregisserad story och en snor-tät atmosfär.
Man känner sig i konstant underläge till en början. Vargar smyger runt i skogen, fanatiska infödingar håller på med någon mystisk hokus-pokus ritual och det lurar faror bakom varje hörn. Men sedan så börjar man samla på sig vapen och mer självförtroende och spelet utvecklar sig till ett regelrätt actionspel i vilket man man manglar allt ifrån små kaniner till vilda samurajer.
När man spelar Tomb Raider så är det svårt att inte bli intresserad av vart storyn är på väg. Jag finner mig konstant engagerad i vad som händer. Det är första gången vågar jag säga som ett Tomb Raider-spel håller mig kvar på grund av storyn. Tidigare så har det varit de fiffiga pusslena och utforskandet som varit den mest motiverande faktorn. Pusslena finns kvar, men tyävrr i alldeles för liten skala. Mestadels finns de i en serie gravkammare som kantar ens väg genom spelet. Tyvärr är de på tok för små och väldigt snabbt avklarade. Utforskandet finns kvar såklart i och med ön som man är på.
Det är nog ungefär 40% av spelet. Resten är ren och skär action. Även om Lara till en början inte verkar vara så förtjust i tanken på att nacka folk så blir hon, kanske lite väl snabbt, en mördarmaskin. Jag gillar dock att det känns som om hon skaffar självförtroende i spelet på samma sätt som jag gör det när jag spelar det. Först så är man i underläge och försiktig. Mycket smygande. Men när väl Lara plockat upp en granatkastare så ropar både hon och jag "Thats right, I got at grenadelauncher" samtidigt som fiendeliken hopar upp sig i högar.
Actionen är fullständigt annorlunda jämfört med tidigare. Det känns som om man sneglat över på Uncharted-serien både en och femtio gånger. Vilket är ett bra val då actionen faktiskt är jävligt rolig. Pilbågen, pistolen, gevären etc sitter jättegött och det är tack och lov väldigt roligt att använda dem. Man har inspirerats av de bästa actionäventyren på marknaden just nu och det har lönat sig. Så mina farhågor om att actionen på något vis skulle "dumma ner" serien var obefogade.
Spelet är riktigt ambitiöst och det märks att Crystal Dynamics och Eidos har tagit i från tårna för att få allting att fungera. Ljudet är bra, röstskådespelarna är bra, grafiken riktigt smaskig, effekterna välgjorda, animationerna kanon och designen väldigt snygg. Det är ett betydligt mörkare, blodigare och skitigare spel än tidigare. Vissa av dödscenerna som händer om Lara skulle trampa snett är brutala. Det är lite som de tidigaste Tomb Raider spelen som kunde ha riktigt sadistiska fällor. Någonting som inte varit med i de nyare titlarna. Det kändes som på den gamla goda tiden.
Det var nog konstigt nog ett bra val att starta om serien lite, för Lara Croft behövde en personlighet. Jag hoppas att de i framtiden inte gör allting på tok för mörkt då jag diggade Tomb Raider: Underworlds ljusa paradisplatser med. Kanske kan man hitta en balans? Jag saknar inte det gamla striddsystemet, atmosfären eller berättandet. Men om det är någonting jag inte gillar med nya Tomb Raider så är det att man skärt ner på pusslena. Det är ett pussel i en grav och sedan går man till nästa grav. Det borde finnas flera sådana och betydligt mer komplexa för oss gamla fans av serien. Det är min största kritik mot spelet. Sedan är Laras övergång till kallblodig mördarmaskin lite väl löjlig och hastig. Men det är väl det och ett par buggar som drar ner betyget.
Utöver singleplayer-delen så finns det ett multiplayerläge. Jag är väl medveten om att det finns men jag kommer inte spendera någon tid där. Jag köper inte ett Tomb Raider-spel på grund av flerspelarläget. Förstår inte poängen med det alls. Det är bättre att lägga pengarna på att bara göra ett riktigt bra singleplayerläge då det är där som man är unik och skiner.
En överlevare är född och hon kan mycket väl bli ett av 2013 års bästa spel. Men det kommer nog bli hård konkurrans.