Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
MEDLEMSRECENSION

Bioshock Infinite

Allting börjar precis som förra gången. Det känns nästan förväntat och hemtrevligt den här gången. Jag befinner mig utanför kusten vid Maine, några efter efter sekelskiftet. Jag kan snabbt erinra mig en känsla av semimodernism och i ekan jag befinner mig i sitter också två andra figurer, två figurer som är klädda nästan likadant, två figurer som talar oerhört intensivt. Jag strandsätts vid en fyr med en pistol, ett foto och med endast en mening i detaljer för uppdraget jag har fått: "Ge oss flickan så skrivs skulden av!"

Men för alla oss som spelade det första Bioshock 2007 vet vi att det inte kommer att bli så enkelt. Istället kommer vi att slängas med i ett politiskt äventyr som inte bara går till botten med ideologiska frågor men som också illustrerar detta med hejdundrande action, vacker arkitektur och en berättelse som kör med din gärna så hårt att du aldrig mer kommer vilja läsa Stephen Hawkings populärvetenskapliga litteratur(inte för att du ville göra det ändå).

Jag fortsätter, ensam, upp genom fyrtornet och längst på toppen, i rummet där en blinkande lampa egentligen ska stå placerad, står en rödskinande stol. Villigt placerar jag mig i stolen och snart sluts en metallisk kapsel kring mig. Några sekunder senare skjuts jag upp bland molnen, från det regniga Maine till den frälsta, vackra och fria staden Columbia!

Återigen så vet vi att det inte är så enkelt. Jag möts visserligen av en stadssiluett utan motstycke, varken i spelvärlden eller i verkligheten. Svävande byggnader, gator och luftskepp är vad staden Columbia är uppbyggt av, långt ovanför molnen. I ett försök att bevara och realisera kristendomen, den amerikanska nationalismen och exeptionalismen har den visionäre profeten fader Comstock ironiskt nog med hjälp av vetenskapen och kvantfysiken byggt sin stad Columbia. Fader Comstock är vad man i Bioshock-kontenta skulle kunna kalla Andrew Ryans absoluta motpol.

Medan Ryan talar om en fri marknad, egoism och förnuft talar Comstock om Gud, offer och rasism. Vad som först verkar vara en skinande stad visar sig snart vara ett rasistiskt, segregerat helvete i var orättvisorna är större än nere på jorden. Alla som inte håller med regimen döms ut som anarkister, inklusive arbetarrörelsen Vox Populi som faktiskt utgör ett reellt hot. Men de är knappast bättre. Ett gäng kommunister och vänsterradikaler som använder sig av brutala metoder för att genomdriva sin revolution. Irrational Games fångar allt, i loppet av bara några timmar.

Interfacet, min HUD, spelmekaniken. Det är detsamma som i det ursprungliga Bioshock. Det finns liten skillnad, och detta är i min mening positivt. Det känns bra att känna igen sig och det tar inte alltför lång tid att bekanta sig med spelmekaniken. Som jag förstår använder sig fortfarande utvecklarna av Unreal Enginge 3, men en något boostad version. Vad som slår mig speciellt är att jag, trots min tämligen gamla och ringrostiga dator, kan köra Bioshock Infinite på nästan högsta grafikinställningar. Irrational Games har inte bara designat spelet något otroligt men också opimerat det något kusligt bra.

Och ja, för designen, den är verkligen läskigt snygg. Allt är sjukligt detaljerat och vackert. Det märks att det är deras lilla älskling. Men det borde ha tagit längre tid att utveckla spelet. Man kan undra om inte Irrational Games besitter någon märklig förmåga att resa i tid och rum...

Som vanligt finns det bra med inslag av komik i Bioshock Infinite. Det varvas med djup stortelling och action. Stundtals läggs det för mycket tid på striderna, som ibland också kan vara ganska förvirrande. Det är en ganska stor värld vi befinner oss i och skotten kommer vinande från både höger och vänster, upp och ned. Ändock finns det en hel del tillskott i stridsmekaniken. Du har också med dig din sidekick Elizabeth. Till skillnad från medkämpar i andra spel är hon inte klumpig, ivägen eller kräver skydd. Hon är faktiskt till stor hjälp, många gånger, då hon förser en med ammunition eller första-hjälpen-kit.

Allt har komponerats väl denna gången med. Om Bioshock blir en trilogi, något jag verkligen inte hoppas på eftersom jag vill se mycket mer av denna fantastiska serie, så kommer Bioshock och Bioshock Infinite vara det man minns. Det första och det sista i serien. Irrational Games gör ett strålande jobb på alla sätt och vis. Jag kan inte göra annat än att ge högsta betyg. Bioshock Infinite är en shooter i första klass, det är mer än så, det är ett ideologiskt drama i första klass. Irrational Games gör det med klass, briljans och den där skärpan som bara dem har i åtanke.

Medlemsrecensioner27
Samlat betyg: 8.5/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10