Ni No Kuni Wrath of the Wite Witch
När Level 5 och Studio Ghibli slår sina kloka huvuden ihop kan det väl inte bli annat än succe?
När nyheten först nådde mina öron att världens bästa animéstudio och Japans i särklass bästa spelhus(vad det gäller rollspel) blev förväntningarna genast skyhöga. Level 5 hade förvisso gjort ett par felsattsningar med White Knight Chrinicles I och II men med tanke på vilket track record de hade under PS2-eran(Dark Chronicle, Rogue Galaxy och Dragon Quest VIII) kunde jag inte hålla hypeometern nere. Att man dessutom toppar detta med att Studio Ghibli har ett finger med i spelet vad gäller det visuella, ja då är det bara att kapitulera.
En saga om en liten pojke
Handlingen kretsar kring pojken Oliver som bor i den 50-talsdoftande staden Motorville. Efter en familjetragedi vaknar hans mjukisdjur Drippy till liv och Oliver får då reda på att det finns en helt annan värld som samexisterar parallellt med hans vanliga värld. I denna alternativa verklighet har magikern Shadar sköljt över landet med sina mörka krafter och enligt profetian är Olivers öde att stoppa honom. Handlingen är med andra ord precis vad man kan förvänta sig och följer den ABC-mall som så många andra JRPG utgått ifrån tidigare.
Vid första anblick kan detta tyckas vara aningen oinspirerat. Uppläget där en ung protagonist i de yngre tonåren skall rädda världen har gjorts oändligt antal gånger tidigare. Och visst, även i Ni No Kuni är handlingen i grunden något förutsägbar men det som skiljer nämnda spel från mängden är sättet den berättas på. Karaktärerna är välskrivna och målas upp i en härlig färgpalett signerat Studio Ghibli. Även röstskådespelarna håller riktigt god klass vilket liksom gör att man glömmer bort att berättelsen i sin grund är stöpt i samma form som så många andra japanska rollspel.
Stridssystemet
Striderna kan bäst beskrivas som en hybrid mellan Active Time Battle från Final Fantasy VII mixat med en klick monster från Pokemon. Du har din vanliga uppsättning karaktärer att välja på som ingår i ditt party men utöver detta så har du ett gäng familiars som även deltar i striderna. Dessa familiars är knutna till dina olika partymedlemmar(du bestämmer själv hur laguppställningen skall se ut) och kan ersätta din karaktär mitt under striderna. Det finurliga i det hela är att dina karaktärer delar hälsopoäng med sina respektive familiars. Detta i kombination med att de små husdjuren har vitt skilda förmågor gentemot deras ägare(och till stor del varandra) gör att det krävs en hel del strategi och planering både före och under striderna.
Under resans gång har du möjlighet att införskaffa nya familiars om du så har lust, men det är på inget sätt något tvång. Så länge du kontinuerlig ser till att dina familiars håller sin level i fas med de övriga i partyt kan du i stort sett avsluta spelet med de monster du fått med dig från start.
Sidequests
Runt om i världen kommer du stöta på personer som behöver din hjälp. Uppdragen kan variera i både omfattning och svårighetsgrad men är överlag roliga att utföra. Något som verkligen håller drivkraften uppe är belöningarna du får, efter varje avklarat sidouppdrag får du en viss summa poäng som kan spenderas på olika förmågor. Det finurliga är att det faktiskt är förmågor som man verkligen känner gör nytta under äventyret och det finns inget annat sätt att få tag på dom.
Köp det!
I sin helhet är Ni No Kuni ett ytterst traditionellt JRPG men som verkligen briljerar på de punkter ett spel i den här genren ska briljera på. På ett sätt är det som att hoppa in i en DeLorean och tidshoppa tillbaka ett par årtionden i tiden och spela ett JRPG av den gamla skolan fast med dagens teknik med allt vad det innebär. Tycker du om rollspelande och animé är köprekommendationen stark och för alla er andra; Köp ändå!