Svenska
MEDLEMSRECENSION

DMC Devil May Cry

När Capcom valde att lämna över stafettpinnen inför nästa steg i Devil May Cry-serien till utvecklarna på Ninja Theory, som endast med två spel på sin resumé var jag inte särskilt orolig. De hade lyckas övertyga mig redan innan med Heavenly Sword och det tragiskt underskattade och i många fall förbisedda Enslaved. Så när jag nu slutligen fått sätta tänderna i detta nya spel så är det dags att ta reda på hur det egentligen smakade.

Istället för att fortsätta i Capcoms gamla slitna spår, valde Ninja Theory att gå sin egen väg och ta med oss Dante på vår resa från början, i vad man kan säga är en nystart på hela serien. Istället för den mer mogna versionen av vår huvudperson med det ikoniska vita håret får vi istället en kortklippt, svarthårig, kaxig och aningen valpig emo-typ. Jag hade på förhand inte valt att lägga något fokus på den nya designen utan väntade hellre på det färdiga resultatet innan jag valde att uttrycka mina åsikter, och i min bok är det inget som stör mig märkbart alls, och för den som föredrar den gamla Dante finns fortfarande blinkningar till ursprunget med i spelet.

Själva upplägget i spelet är sedan mer eller mindre detsamma, du tar dig igenom ett antal banor där du efter varje uppdrag bedöms efter dina ansträngingar i väl utförande, snabbhet och upptäckarglädje med mera, och i jakten på den perfekta rankingen krävs en del genomspelningar, då mycket du låser upp på vägen visar sig komma väl till användning i de banor du redan besökt.

Däremot känns det nya spelet inte lika überjapanskt som tidigare, men detta är ju definitivt inte så konstigt då teamet bakom är av västerländskt härkomst. Man kan kanske sakna japanernas vilda och galna fantasi emellanåt, men det betyder inte att det finns gott om variation och kreativa idéer även i detta när Ninja Theory tar oss med på en tripp bortom våra egna gränser då Dante träder in i Limbo i jakten på sin egen identitet. På vägen får han hjälp av Kat, en människa som kan kommunicera med honom från vår egen värld, samt den gamle bekante Vergil, det vill säga hans egen bror.

Här hittar vi allt från förfallna städer, en ödelagd herrgård och slitna industrier och mycket mer. En av de mer intressanta och roliga banorna för min del blev ett pumpande dansgolv med medryckande clubmusik och flashiga ljuseffekter, men inte så pass att det störde ögonen för spelbarhetens skull om jag får tala för mig själv.

Dante har en mängd olika rörelser och prylar att leka med, och mer och mer blir det ju längre in i spelet man kommer. Och allting kan uppgraderas med poäng som du får efter olika avklarade delmål. Jag måste nästan faktiskt säga att jag aldrig någonsin känt mig särskilt bra på denna typen av spel, och allt blir i stort sett bara ett evigt hamrande på knapparna i hopp om det bästa, men här låter de och nästan tvingar en att lära sig alla de olika funktionerna för att överhuvudtaget ha en möjlighet att komma vidare. Därför kan jag i viss frustration bli lite småless när jag i stridens hetta råkar trycka fel allt eftersom det blir mer att hålla reda på och faller antingen ner i en djup avgrund eller avbryter ett pågående combo för att ta emot en och annan smäll. Så det gäller att ha tungan rätt i mun när man tar sig fram.

Annars flyter striderna på hyfsat och så länge man vet vad man håller på med så är det inte någon större utmaning i sig. Däremot kan vissa av fienderna kännas lite väl seglivade innan man hittar rätt teknik för att göra livet surt för dem, och jag finner mig då och då bromsad av några som hoppar fram och tillbaka och det gäller att verkligen få in vältajmade slag och skyddande manövrar för att ens ha någon chans. Och när det är många fiender på banan samtidigt så är det bra om du planerar din framfart väl och håller koll på din omgivning.

Demonerna man genomgående möter i spelet är många och känns till en början väldigt omväxlande, innan man dock inser att den ena varianten av den andra efter den ena avlöser varandra. En sort som inte hade sköld den ena gången, har fått det den andra gången. Och andra fiender tar först bara skada av ett sorts viss vapen för att sänka garden på dem och så vidare. Designen är i överlag inget revolutionerande och tycker inte direkt att någon sticker ut ur mängden än någon annan som får mig att häpna. Men de har ändå gjort sitt bästa för att skifta upplevelsen och det känns inte allt för förutsägbart på vad som väntar runt hörnet.

Bossfighterna är inte heller så många som man kanske hade kunnat hoppats på, men när det väl smäller, fläskas det på rejält. Och det krävs att man tänker till ibland för att veta hur man enklast besegrar dem. De är rätt roliga i all sin enkelhet, men ännu en gång inget som får mig att tappa hakan avsevärt.

Det finns en hel del samlarobjekt på vägen, där du antingen måste lyssna efter tunga andningar från vilsna själar som sitter fast i väggen på väl valda platser, eller hitta nycklar för att låsa upp dörrar som leder till diverse utmaningar med olika utgångspunkter, där du i sin tur kan vinna uppgraderingar till bland annat din egen livmätare.

Grafiken är mesta dels snygg och känns så där lagom smutsig som det sig så bör göra i en del ut av helvetet. Musiken passar in i sammanhanget, men annars är jag verkligen inget fan av skrikig metal som utgör den största biten i stridens hetta, men tack och lov glömmer jag som oftast bort att lyssna på eländet. Röstskådespelarna gör ett fullt godkänt jobb, även om ingen kanske sticker ut ur mängden.

I slutändan är jag trots allt ändå rätt nöjd med Ninja Theorys skapelse, och har haft ganska trevligt under de gångna dagarna jag tagit mig an detta. Jag kan känna att det blir lite mättande i längden så en och annan paus kan behövas för att jag ska kunna hålla motivationen och suget uppe.

Och med tanke på att det är ett spel med mycket kvar att hämta i efter att eftertexterna har rullat, så kommer jag nog garanterat att starta upp det emellanåt och slakta lite fler demoner i jakten på det som blivit över. Spelet tillför inget nytt till genren, men till er som vet med er om att ni gillar denna typen av spel kan jag mycket väl rekommendera detta.

Samlat betyg: 6.2/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10