Svenska
MEDLEMSRECENSION

Ryse: Son of Rome

Efter ha slagit mig igenom horder av barbarer i Colosseum, använt romerska kamrater till mitt förfogande och sett QTE som en del av vardagen i Cryteks romerska äventyr så är jag road, lite ledsen men har även förhoppningar. Det kunde ju blivit så mycket mer...

Under E3 galan 2013 var det spelet jag blev mest intresserad av var Ryse. Jag var orolig över alla QTE (Quick time events) men det visuella gav mig mer smak. Ju mer jag fick ju mer sugen blev jag. Och jag kan säga direkt att spelet är häpnadsväckande vackert. Marius rustning är rent ut sagt fantastisk att titta på. Omgivningen är storslagen och fantastiskt välgjord. När jag springer omkring med mina romerska kamrater så kan jag inte annat än att stanna upp, titta runt och beskåda det som sker. Det är dock inte länge man kan stå så, förens första pilen anländer emot min högra sida.

Ryse börjar verkligen urstarkt i min mening. Rom är invaderat av barbarer och som Marius Titus är du en ledande general som ska stå emot deras attack. Första sekunderna lär man sig att slåss och efter 15 sekunder av lärande så börjar det. Quick time eventsen. Jag lär mig att färgerna Blå och gul står för X och Y. Dem ska man trycka på när det är dags för en gedigen slakt av barbaren framför mig. Och när man väl genomför en perfekt kombination av X-Y så är det verkligen en fröjd att se. Barbarens ögon när det väl börjar är ren panik och man känner inte annat än med honom. Marius är en farlig man.

Nu tänker ni kanske att det är otroligt tråkigt med detta redan direkt. Självklart finns ju valet att bara banka ta ner dem snabbt som i Assassins creed. För så långt ifrån varandra är in Ryse och Assassins i stridsystemet. Det jag tycker är mest synd med just dessa QTE är att du inte kan misslyckas med dem. Det hade gjort så mycket mer för svårighetsgraden om jag nu fick mig en spark eller ett slag ifall jag inte hann trycka på någon av de knappar. Men icke, allt genomförs i vilket fall som helst. Dock får man inte lika mycket XP eller Hälsa tillbaka ifall man misslyckas katastrofalt.

Med erfarenhetspoäng så kan du köpa på dig nya avrättningsmetoder, hälsa och energi. Med nya avrättningsmetoder blir det mer kött på skärmen och riktigt fina avrättningar. Energin använder du till att sätta igång en slow motion scen. Alla andra blir långsamma så du kan ta ut dem farligaste först. Variationen på barbarerna är inte stor och utseendet på dem kommer återanvändas hela spelet. En viss specifik som man märker redan efter 10 minuters av spelande är skäggiga män med sköld.

Boss striderna kan vara lite utmanande då jag kollapsade säkert en tiotal gånger emot en viss boss i spelet. Det är då spelet enligt mig blir som bäst. När man verkligen känner hur pulsen höjs och varje drag jag gör med Marius är en tunn lina mellan liv och död. När spelet verkligen når sina största höjder så kan jag inte annat än att njuta. Och det finns QTE jag tycker är riktigt härliga att ta mig igenom, som när man tar två fiender samtidigt eller delar en person mellan sin vän i Co-op läget. Ibland kan QTE vara den enda räddning ifrån en säker död.

Som historia så tycker jag Ryse verkligen presterar bra. Jag är intresserad över varenda kapitel och bryr mig faktiskt om Marius. Och att få se så mycket under så kort tid som historien utspelar sig så kan jag inte annat än att känna att det är en aptitretare. Jag ville ha mer när det ändå var över. Jag ville veta mer om Marius och hans värld. Rom är en fantastisk stad att vara i när man väl spenderar tiden där. Och dem andra ställena man åker till är både otäcka och fantastiskt vackra. Och twisten emot slutet är verkligen bra. Jag var inte beredd på vad komma skall.

Ryse är inte bara fyllt av QTE, blod eller fantastiska miljöer. Utan det förekommer lite variation. Till exempel så kan man få ett gäng romerska legionärer att hjälpa en komma igenom ett farlig område genom den romerska stilen att slänga fram sköldar och skydda sig. Det här blir mer intressant ju längre i spelet man tar sig. Men tyvärr så tar det slut för fort. Sedan finns det ju andra små saker som äger rum, men den som kanske tar för mycket rum är helt klart en slags armborst. Det blir liksom fel att den är med. Man ställer sig vid den och skjuter fiender i ett. Inte alls vad jag förväntade mig.

Men som ensam är det sällan kul att spendera ett spel nu för tiden. Och där har vi Colosseum. Ryse Multiplayer där man är en gladiator som tar dig an horder av barbarer, fällor och utmaningar. Med en vän blir det här en spännande upplevelse med mängder av fiender på skärmen och svett i pannan. Jakten efter nya gladiator delar börjar direkt och man vill verkligen kämpa sig till nästa svärd, rustnings del eller sköld. I Colosseum så får man välja en gud att stödja under vågorna och man blir belönad av ett vapen eller sköld om man klarar sig igenom alla vågor. Man får även Health regen ifall man väljer till exempel Athena eller bättre skada av Ares. Detta kan göra dig och din vän till en farlig kombination eller rent ut sagt en enkel för fienderna.

Ryse har även voice commands som man skriker rätt ut som gör att det dina vänner antingen skjuter pilar när det blir för mycket barbarer eller kastar spjut. Finns även vid några tillfällen katapultskott som hjälper till. Detta funkar faktiskt otroligt smidigt och är smidigare än att hålla ner en knapp. För man hinner liksom inte göra det när det är fullt ös. Så skrika ut "Fire Arrows" funkar faktiskt exemplariskt.

Sammanfattning
Ryse är ett spel som har många brister, och tyvärr listade dem flesta ut det redan efter första blick. Men det har också potential att bli något så mycket mer. Jag gillar verkligen Ryse men det skulle behövas mer för att nå topp betyg. Spelet är bra. Och vill man visa upp ett spel för sina vänner med next gen grafik så är Ryse exemplariskt för detta. Det ser också fantastiskt kul ut och är det när spelet verkligen blir utmanande, men tyvärr är det för mycket fallgropar. Jag hoppas innerligt att Ryse får sig en värdig uppföljare som rättar till problem som Son of Rome har.

Samlat betyg: 7/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10