Mario Kart: Super Circuit

I sann Mario Kart-anda ger vi oss ut på slagfälten. Ja, vi kallar det slagfält. För vad ska vi annars kalla de miljöer spelet utspelar sig i, där bananskal flyger all världens väg, där röda skal är vardagsmat och där falska föremålslådor kan bytas ut mot riktiga?

Banorna är lite kortare än i senare spel ur serien. Man kan säga att det är en blandning mellan Super Nintendo-spelet och Nintendo 64-spelet. Du samlar pengar, precis som i det första spelet. För pengarna kan du gå upp i högre rank efter turneringens slut. När du krockar i dina motståndare förlorar du en peng eller två, så kör försiktigt. Drick inte alkohol när du kör bil, du kan spilla på sätet.

Även om detta är en klart godkänd variant, och särskilt med tanke på att det är bärbart, första bärbara i serien förresten, föredrar jag Mario Kart 64, och har alltid gjort. Körkänslan är lite svag i Super Circuit, och multiplayermöjligheterna räcker inte riktigt till. Särskilt när man är tvungen att ha en kompis, två konsoler, två kopior av spelet och världens kortaste linkkabel mellan enheterna. Det blir ingen körkänsla när man sitter still, och om man inte sitter still blir det Connection lost.

Vad ni ville veta var dock om det var ett bra spel värt att köpa, eller hur? Svar: ja.