The Elder Scrolls Online

Efter mycket om och men, och efter flera spelade timmar har jag slutligen kommit fram till vilket betyg jag ska sätta på The Elder Scrolls Online, Zenimax Onlines MMO-satsning i den omåttligt populära Elder Scrolls-serien. Men är det ett MMORPG som tar efter från det som kännetecknar Elder Scrolls-spelen och vågar förnya genren, eller är det mer av ett typiskt MMO?

När The Elder Scrolls Online först utannonserades vart jag lite chockad, men samtidigt måste jag säga det bara var en tidsfråga innan det skulle göras ett Elder Scrolls MMO. Förutsättningarna för att göra ett MMO fanns där, då Elder Scrolls är en spelserie som bara säljer mer och mer för varje spel, men också eftersom Elder Scrolls-världen enligt mig är en av de mest intressanta fantasy-världarna som finns. Till en början vart jag optimistisk, men när de första bilderna dök upp vart jag riktigt besviken. Spelet såg fult ut och den övergripande designen var både mer generisk och tecknad än den hårdare designen i Skyrim som jag gillade starkt. Efter det föll intressenivån bokstavligt talat till botten.

Men sedan kom jag tillbaks efter jag hade snubblat över en Youtube-kanal som aktivt följde spelet och varje vecka satte sig ned för att diskutera eventuella nyheter, artiklar och trailers. Här började intresset dyka upp igen, dels för att grafiken gjorts om en aning och såg betydligt bättre ut, och dels för att mycket av det som jag hörde lät som om det kunde göra att The Elder Scrolls Online inte skulle kännas som ett typiskt MMORPG. Jag fick också lite hopp eftersom utvecklarna Zenimax Online visade sig bestå av ett flertal personer som tidigare varit med och utvecklat ett annat MMO, Dark Age of Camelot, som har en del likheter med The Elder Scrolls Online.

Men oavsett vilket går det inte att ignorera faktumet att The Elder Scrolls Online är ett oerhört ambitiöst projekt. Vi pratar om en spelserie som existerat i 20 år och som enbart fokuserat på en singleplayer-upplevelse där spelaren får utforska en stor och öppen värld, som den här gången gör sin MMO-entré. Anledningen till att detta är så ambitiöst, är helt enkelt för att Elder Scrolls-fansen har helt andra förväntningar än vad MMO-fansen har och det är naturligtvis meningen att The Elder Scrolls Online ska tilltala åt båda hållen. Som sagt består utvecklarlaget av ett flertal personer som tidigare jobbat med ett annat MMO, men också sade de klart och tydligt att de såg på projektet mer som ett Elder Scrolls-spel med onlinefunktioner än ett regelrätt MMO. Vilket, även fast jag personligen föredrar att utforska Tamriel på egen hand, ändå är ett tillvägagångssätt som jag föredrar framför att göra ytterligare en kopia av det populära World of Warcraft.

The Elder Scrolls Online utspelar sig nästan 1000 år före händelserna i The Elder Scrolls V: Skyrim, och året är 582 i den andra eran (2E 582). Det är en tid då kaos råder genom hela Tamriel, och utan en självklar ledare har tre olika fraktioner uppstått. Ebonheart Pact, Aldmeri Dominion och Daggerfall Covenant strider mot varandra om makten i Cyrodiil. Samtidigt har Tharn-familjen format en allians med nekromantikern Mannimarco för att hålla Imperials styre i Cyrodiil starkt, men i hemlighet har Mannimarco gjort en pakt med den Daedriska prinsen Molag Bal, som låter sina arméer invadera Tamriel för att slå ihop det med sitt eget rike Coldharbour. Låter en del av detta bekant? För överlag är det mer eller mindre taget direkt från storyn i The Elder Scrolls IV: Oblivion. Det är alltså i princip mer eller mindre samma story fast med vissa skillnader naturligtvis.

Som brukligt i ett Elder Scrolls-spel startar du som en fånge, den här gången befinner du dig i Coldharbour och din själ har stulits av Molag Bal. Det första som jag slås av är hur mycket alternativ som finns när jag ska skapa min karaktär, då jag bland annat kan ändra längd, ha tatueringar och även göra min karaktär tjock, något som jag inte kunnat göra i tidigare Elder Scrolls-spel. Det går minst sagt att skapa en karaktär som jag känner mig nöjd med, något som jag gillar skarpt.

Jag måste även välja en klass innan jag kan säga mig vara färdig med min karaktär. Det finns fyra olika klasser att välja mellan, Dragonknight, Sorcerer, Nightblade och Templar, som har sina egna speciella färdigheter. Dragonknights är det närmaste till en regelrätt krigarklass som finns, Sorcerers kan kasta en massa besvärjelser, Nigthblades gillar att hålla sig bland skuggorna, och Templars är mer eller mindre som en regelrätt Paladin. Men till skillnad från andra MMORPGs är klassystemet mycket öppnare än vad vanligt, då varje klass visserligen har sina egna speciella färdigheter, men utöver dessa är det fritt fram att bestämma själv. Det går exempelvis utmärkt att utrusta sin Sorcerer med tung rustning eller sin Nightblade med en stor stridsyxa. Det öppna klassystemet gillar jag starkt, och ger mig massor med frihet kring min karaktär.

Efter att ha rymt från Coldharbour och återvänt till Tamriel tänker sig nog de flesta att de bara kan ge sig iväg åt ett håll och göra exakt som de själva vill, vilket brukar vara vanligt i de tidigare Elder Scrolls-spelen. Världen i The Elder Scrolls Online är ju ändå rätt stor, så man skulle kunna tänka sig att det skulle gå. Trots att vi bjuds på en öppen värld, känns spelet mer eller mindre linjärt och begränsat större delen av tiden då jag går från uppdrag till uppdrag för att komma någonvart, och någon större upptäckarglädje vill aldrig infinna sig. För de som är vana vid MMORPGs lär detta inte komma som någon överraskning, men för den vane Elder Scrolls-spelaren lär detta snabbt få de uttråkade. I och med att jag spelat mycket World of Warcraft tidigare känns det hela naturligtvis igen och det dröjer inte länge förens min vana kommer tillbaks och jag tragglar mig genom spelet som utvecklarna tänkt jag ska göra. Men är det verkligen inte dags att bryta denna formula och komma med något nytt istället? För personligen börjar jag tycka att denna formula känns föråldrad, och jag tror de flesta hade uppskattat ett MMO med betydligt mer frihet, och jag tror även det hade gynnat The Elder Scrolls Online oerhört mycket.

Som sagt är det genom uppdrag som du i princip kommer någon vart i spelet, något som dessutom inte blir bättre när majoriteten av uppdragen är mediokra som bäst. Lyckligtvis är det inte alltför många uppdrag där jag tvingas samla ihop tio vargstjärtar, något som är lite väl vanligt i den här typen av spel, och de gånger som jag får dessa uppdrag känns de i alla fall någorlunda välmotiverade. Men de flesta uppdragen är inte speciellt intressanta, då jag knappt bryr mig varken om de inblandade karaktärerna eller vad jag håller på med. Vilket är synd, för det finns uppdrag som jag genuint gillar och det finns karaktärer som jag finner välskrivna. Men för varje uppdrag eller karaktär som jag gillar, måste jag genomlida ett flertal riktigt ointressanta. Ett flertal uppdrag ger mig också ett par val, vilket är trevligt men samtidigt får jag sällan uppleva konsekvenserna av mina val vilket gör det känns rätt meningslöst.

Föga förvånande går många uppdrag ut på att jag ska döda fiender, och när det gäller striderna finner jag det vara ett dubbeleggat svärd. Utifrån en MMO-spelares perspektiv är striderna i The Elder Scrolls Online helt klart bland de bättre, i och med att det inte bara går ut på att högerklicka på en fiende och sedan trycka på en knapp i rätt tillfälle. Istället är jag hela tiden aktiv med att attackera, blockera och använda mig av mina specialförmågor, och vart jag står i förhållande till fienderna är också viktigt. Men jämfört med tidigare Elder Scrolls-spel känns striderna betydligt stelare och mer tyngdlösa, och även fast Skyrim inte har det bästa stridssystemet gillade jag själva känslan i det. Något som saknas helt i The Elder Scrolls Online.

Men där jag finner PvE-delen vara sådär, måste jag säga att PvP i The Elder Scrolls Online är betydligt bättre. Istället för att det ska gå att göra olika PvP-aktiviteter i olika delar av spelvärlden, har all form av PvP placerats i Cyrodiil där krigandet om makten där pågår jämt och ständigt. I huvudsak är det olika fort som det kämpas om, och roligt nog lär de flesta som spelat Oblivion tidigare känna igen namnen från gamla ruiner som den här gången är fullt fungerande militärfort. Striderna kring forten blir snabbt stora belägringar tack vare stora grupper av soldater från olika sidor och en massa belägringsvapen, vilket snabbt gör striderna kaotiska och en av de största styrkorna med The Elder Scrolls Online. Vill du inte delta i stora slag men ändå hjälpa din fraktion på något sätt är det möjligt genom bland annat olika uppdrag, men oavsett vad du gör gäller det att hela tiden hålla ögonen öppna. Minns en gång när jag ensam skulle ta mig till ett område, bara för att bli överrumplad av minst dussinet fiendesoldater. Jag tror ni kan lista ut vad som hände sedan...

Som nämnt tidigare finns det tre olika allianser som strider om kontrollen i Cyrodiil, Ebonheart Pact, Aldmeri Dominion och Daggerfall Covenant, som har sina egna ideologier och raser som strider för de. Även fast The Elder Scrolls Online inte är det första MMO-spelet med tre fraktioner är det ändå något som jag tycker är intressant. Tanken är väl delvis göra de tre allianserna mer uppmärksamma mot varandra, då när man minst anar det kan en tredje fraktion dyka upp mitt i en strid mellan de två andra fraktionerna. Sedan öppnar det också upp för att två av allianserna kanske genomför en tillfällig pakt för att slå ut den tredje alliansens fort eller liknande, men än så länge har jag aldrig sett detta ske, vilket kan bero på antingen att spelarna känner en stark lojalitet mot sin egen fraktion eller att de helt enkelt inte övervägt det alternativet överhuvudtaget.

När det avslöjades att det skulle krävas en månadskostnad för att spela The Elder Scrolls Online var det många som blev upprörda. Även fast det kanske finns bättre metoder, måste jag ändå säga att jag faktiskt gillade att det var månadskostnad som gällde, även fast jag ändå tycker priset kanske borde varit lite billigare. Dels för att utvecklarna utlovade nytt innehåll var 4-5 vecka, och för jag hoppades det innebar att det inte skulle finnas någon form utav "pay gate" i och med att jag redan betalade en summa för varje månad. Huruvida allt nytt material kommer rättfärdiga månadskostnaden återstår att se, men än så länge känner jag inte att utvecklarna lyckats rättfärdiga månadskostnaden. Dels för hela rabaldret kring Imperial Edition, som för en summa pengar gav tillgång till både Imperial som spelbar ras och andra föremål som man vanligtvis får tag på långt senare. Utöver detta finns det också en form av "cash shop" där det sagts att kosmetiska saker kan köpas för riktiga pengar, och som inte ska ha någon större effekt. Men sist jag kollade var allt som fanns en uppgradering till den digitala versionen av Imperial Edition samt en häst. Något som jag inte är förtjust i då jag redan betalar en summa för varje månad.

Just det här med hästarna är också värt att ta upp, eftersom om jag inte hostar upp riktiga pengar dröjer det länge innan jag äntligen kan köpa min första häst. Bara den billigaste varianten kostar över 17 000 guld, vilket är mycket att spara till dels eftersom jag inte får mycket pengar av att döda fiender och dels för att jag också måste köpa olika förnödenheter och dylikt som drycker, större väskor, kits till att reparera min rustning och soul gems för att fylla på magin i mina magiska vapen. Det finns inte heller några auktionshus där jag kan sälja värdefullare föremål som jag hittar under mina äventyr, och då jag inte får speciellt mycket pengar av att sälja dessa till spelets försäljare är det enda alternativet att ställa sig mitt på torget och spamma chatten med att jag har ett särskilt föremål att sälja. Korkat är bara förnamnet.

När det kommer till grafiken och presentationen av spelet känner jag mig lite blandad. Rent grafiskt tycker jag spelet är snyggt, och det tåls att säga att det utan någon tvekan är det snyggaste MMORPG-spelet som finns ute på marknaden. Samtidigt känner jag mig aldrig speciellt imponerad av grafiken, och bara en sådan sak att det nästan tio år gamla Oblivion imponerar mer säger en hel del. Ett annat problem jag har är designen, som rent övergripande ser rätt bra ut men som också på många håll ser oerhört generisk ut. Exempelvis ser de olika alverna den här gången ut precis som fagra människor med spetsiga öron, vilket jag förväntar mig från Tolkiens fantasyvärld men verkligen inte vad jag förväntar mig från The Elder Scrolls.

Tillkommer gör också ett gäng buggar, vissa är mindre och påverkar inte min upplevelse något nämnvärt, men sedan har jag också stött på ett par buggar som gjort att vissa uppdrag inte gick att slutföra tills en patch släpptes. På senaste tiden har jag dock inte stött på speciellt många buggar, så det har blivit bättre men jag räknar med att det finns ett par stycken kvar. Releasen av spelet kunde dock skett mycket mer smidigare, det tåls att säga.

När det kommer till ljudet har jag också rätt blandade åsikter, men rent generellt tycker jag ljudeffekterna är godkända. Musiken är också för det mesta bra, vissa kortare stycken går att känna igen från tidigare spel och vid vissa stunder tycker jag musiken låter riktigt vacker. Musiken når dock aldrig upp till samma nivå som de tidigare spelen, vilket kan bero på att det inte är Jeremy Soule som komponerat musiken den här gången bortsett huvudtemat. Sedan har vi också röstskådespelarna som minst sagt är av blandad kvalité. De större karaktärerna, som ledarna för allianserna och karaktärerna som är involverade i huvuduppdragen framförs med bra röstskådespel, medan röstskådespelarna till nästan alla andra karaktärerna inte känns speciellt engagerande. Att accenten som de även försöker få till för alla Nords låter sämre än vad det gjorde i Skyrim var inte heller vad jag hade väntat mig.

I slutändan om jag skulle sammanfatta mina åsikter om The Elder Scrolls Online, skulle jag säga att de rent överlag är oerhört blandade. För det är inte så att jag tycker spelet är dåligt, tvärtom gillar jag det faktiskt och har rätt kul med det, och jag ser framemot vad som komma skall i framtida uppdateringar. Men trots detta kan jag verkligen inte blunda för de fel som finns i det här spelet. Jag tror de flesta hade hoppats på att The Elder Scrolls Online skulle vara enligt den vision som utvecklarna haft, nämligen att det skulle vara ett Elder Scrolls-spel med onlinefunktioner. Men istället fegade Zenimax Online ut och satsade på säkra kort, och resultatet blev istället ett typiskt MMO som utspelar sig i Elder Scrolls-världen. Summan av kardemumman är det ett fullt godkänt och bra spel som dock kunde varit så mycket mer. Gillar du MMORPGs och söker något som inte är alltför likt World of Warcraft kan det vara värt att ta sig en närmare titt, men om du är ett renodlat Elder Scrolls-fan har du dessvärre inte särskilt mycket att hämta härifrån.

Plus:
Öppet klassystem, mycket karaktärsval, riktigt bra PvP-del, snygg grafik, bra musik

Minus:
Begränsad spelvärld, för det mesta meningslösa val, generisk design, mikrotransaktioner trots månadskostnad, ett gäng buggar

Testad version: PC