"Det där är så coolt att till och med jag tycker det är häftigt" sa den lilla kassörskan på El Giganten när jag inhandlade detta spel.
Men är Gears of War verkligen så bra då? Så bra att till och med de som inte gillar actionspel eller ens spel överhuvudtaget faller för det? Jag tror nog inte det. Infantila brutalitetsfanatiker (som jag) gillar nästan garanterat ett spel som detta men den som inte är sådär värst van vid actionspel kan nog få det lite jobbigt...
Fast vem vet, den lilla kassörskan kanske endast hade sett spelet i rörelse utan att själv ha spelat det. Bara att se Gears grafik är nämligen en förträfflig upplevelse. Vissa verkar dock ha blivit svårt traumatiserade av designen. "Nej men Gud, så betonggrått och själlöst!" har vissa personer sagt... Trams. Designen visar på ett bra sätt upp många olika miljöer förstörda av krig samtidigt som man kan se spår av vad som fanns där innan allt förstördes av krigets härjningar. Tungt och dystert, det är härligt.
Där har vi anledningen till att jag tror att den actionovane kan få det svårt med GoW. Krig är själva grejen med spelet, helt klart. Man är en soldat i vad som är kvar av den mänskliga armén och motståndet står rasen Locust för, otäckingar som kom ut ur planeten Seras (där spelet äger rum) insida. Den första gång jag såg en bild på en Locust soldat tänkte jag att ett sånt där svin skulle jag vilja slakta. De är verkligen ljuvligt motbjudande och en av spelets stora behållningar. Och tro mig, det finns ett flertal sätt att ta livet av dem.
Cliff Bleszinski och de andra på Epic Games gillar tydligen våld i alla dess former. Motorsågsmord, trottoarstamp och huvuden som skjuts av från hemska monsters kroppar, det är bara några av de brutaliteter som ingår i GoW. Att utföra dessa fungerar dessutom snudd på perfekt tack vare en fantastisk spelkontroll med ganska många festliga funktioner. De två viktigaste funktionerna är en enkel ta-skydd-rörelse och en falsk fpsvy som kan aktiveras för överlägsen precision i siktet (ni vet, med kameran strax över spelarens axel).
Karaktärerna är ganska så avtrubbade och buttra herrar som passar väl in i spelets tema, sanlöst övervåld alltså. Samtidigt väcker de tyvärr inte något så där extremt engagemang hos spelaren, inga av de större karaktärerna i tv-spels historien direkt. Jag ger ändå mitt godkännande till tre av de fyra soldater som står i centrum (man spelar som en och har de andra med sig). Den fjärde är den lite väl skojfriske negersoldaten Augustus Cole. Han springer mest runt och vrålar om hur gött det är att vistas på slagfältet och är allmänt grobianaktig.
Handlingen är ganska så standardmässig, enkla förklaringar ges angående varför man ska skjuta och ha sig. Men det gör inte så mycket, det är ju trots allt sanslöst underhållande att skjuta och ha sig...
I Gears of War är det ialla fall det.
Grafik 10
Spelbarhet 9
Ljud 10
Hållbarhet 8
+ Grafik, ljud, spelkontroll, variation och fiender - samtliga av dessa är mycket bra, motorsågen är på egen hand en bra anledning att spela spelet
- Kort, en del karaktärer som känns lite bögiga