Svenska
MEDLEMSRECENSION

Infamous: Second Son

Skrivet av: AG Jati   2015-04-07

Det är dags att återigen dra tillbaka till Seattle för att fightas mot den onda regeringen. Den här gången med mannen med kondommössan, även känd som Delsin.

Som jag nämnde i mina bloggar för ett tag sen skulle jag lägga störst fokus på Infamous-serien. Möjligheten att hoppa runt och använda vansinniga krafter lät precis som ett spel för mig och First Light var precis den introduktionen jag behövde. I den korta men riktigt trevliga expansionen fick jag möjligheten att köra med spelets bifigur, Fetch. Spelet vara utan tvekan värd en solid sjua och det förtjänade den.

Nu däremot tar men an rollen som Delsin. En kaxig och ung grabb som oftast går emot lagen. Hans favoritsysslor brukar vara att göra graffiti och hjälpa sin byns ledare Betty. Plötsligt så dyker en kriminell kraftledare upp och råkar ge sina krafter till Delsin. Det resulterar till han blir tillfångatagen av Augustine, D.U.Ps ledare. Som tur är så är hans brorsa Reggie sheriff och lyckas ta honom till säkerhet tillbaka till byn. Delsin vill återvända till staden för att göra upp med Augustine nu när han har superkrafter. Reggie tvekar men går med på det, så länge han håller låg profil.

När man spelar som Delsin märker man genast att han får sina superkrafter från rök. Detta absorberas precis som då Fetch absorberar neon. Den stora skillnaden är att Delsins krafter är kortvariga och man behöver uppgradera hans krafter eller skaffa nya. Det kan göras med att få tag i kraftbehållare som är spridda runt igenom hela staden. Så förr eller senare kommer du utföra ett coolt kometslag eller ge fienderna en stinkbomb. Spelet kan bli svårt i början med tanke på att D.U.P-soldaterna är ena riktiga prickskyttar och skjuter nästan "magnetiskt" mot Delsin. På så sätt kommer man fly från en del strider rätt ofta.

Under senare del i spelet så kommer även Delsin att kunna utnyttja superkrafter via neon, precis som Fetch i First Light. Eftersom neon är fruktansvärt mycket mer kraftfullt än rök så kommer man stöta på moraliska val, även under striderna. I Second Son så kan du utföra olika uppdrag eller gärningar för att få ond eller god karma. Så om du väljer att skjuta på en fiendes ben resulterar det i god karma, men om du är en riktig stygging och väljer att skjuta på skallen kommer du få enbart ond karma. Så, till skillnad från många hjärndöda FPS som finns nuförtiden så får Second Son dig som spelare att känna sig som en hjälte.

Med tanke på att många delar av städerna fungerar som karaktän-zoner gäller det att se upp var man travar. Som ett enkelt "Siege" i ett valfri rollspel kan man lätt hoppa i en fiendens bas. Detta kräver dock en del stora strategier och ett gäng finurliga superkrafter på plats. Såvida du inte vill fly till närmaste skyskrapa är det bäst att du skaffar på dig dina krafter. Själva basen i en karatän-zon är nyckeln till framgång och dessutom låser upp fler sidouppdrag. Du kommer även att stöta på en del demonstrationer, gatumusikanter eller skylthållare som bär mycket kopplingar till storyn. Känner du för lite ond karma så är det bara slå till närmaste oskyldig civil.

Nu när jag gafflat det mesta om spelets innehåll är det nog dags att ta den mer tekniska biten. Inom de tekniska aspekten förblir Second Son närapå felfri. Jag gillar hur Sucker Punch har utformat de två stadsdelarna och gjort dem ruskigt identiska med originalen. Det är en fröjd att dag som natt klättra på höga skyskrapor och se över den vackra staden Seattle, även om man jagar en gäng busar eller spenderar lite quality-time med spelets andra huvudkaraktärer. Även på min skräp-tv som måste vara minst sex år gammal känns HD-grafiken tidslös och fångar varenda detalj. För varje superkraft finns även en cool feature där röken låter som Kraftwerk-techno och neonen som Skrillex-dubstep.

Även om många spelkritiker verkar ta upp den här biten, så känns det också att även jag måste ta upp det. Jag talar såklart om de moraliteten. Vid allt för många scener känns det gammaldags. Typ som att hjälten ska vara en typisk macho-grabb med en del lama one-liners och att dess side-kicks ska enbart bete sig som en fjortis. Det känns mycket Batman & Robin över det hela. Jag syftar såklart inte på den sämsta superhjälte-filmen av dem alla utan mestadels att karaktärerna är som taget från en serietidning. Jag önskar att Sucker Punch finslipar moraliteten inför nästa spel så att det inte känns alltför utdaterat.

I överlag(hur många gånger har jag nämnt det i en recension?) så är Second Son ett närapå felfritt spel. Fyllt med en enda stor stad där man friheten som en ask. Dessutom superkrafter som är riktigt unika och med sina egen personlighet. Sen så höjs spelet upp ytterligare ett plus med "karma"-metern. Fler spel behöver sådant, kanske Call of Duty? I alla fall, vill du ha underhållning likt inget annat som släppts till vår tids konsoler så är Second Son värt varenda peng. Jag älskar det. <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

Betyg

Spelkänsla: 10/10
Grafik: 10/10
Ljud: 10/10
Kontroll: 10/10
Karaktärer: 6/10
Story: 6/10

Overall: 9/10

+Det bästa spelet som hittills släppts till PS4
-Moraliteten mellan olika karaktärer känns lika old-fashion som Young Moneys "pickup"-line från Bedrock: "Call me mister flintstone, i can make your bed rock!"

SÅ GRYYYYYM LÅT!
https://www.youtube.com/watch?v=7RpbV3oAcXo

Medlemsrecensioner9
Samlat betyg: 6.9/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10