Svenska
MEDLEMSRECENSION

Resident Evil 4 (2004)

Under en tid upplevde jag ett spel till Gamecube som var på en helt annan nivå i jämförelse med de andra spelen, och kan bara mätas med att säga att det var perfektion av denna underbara serie

Capcom, som en gång skapade det smått kantiga zombiespelet med en munter bakgrund och röda fyrkanter som skulle föreställa blod. Hur som helst, så gav de år 2005 ut det sjätte spelet i Resident Evil-serien (räknar inte med omgjorda verisioner) och släppte det först till Gamecube. Först trodde jag att det inte skulle vara något för mig - det var mitt största misstag att tro.

Spelet började lite lätt med att huvudpersonen Leon Scott Kennedy öppnade prologen med det sorgliga citatet:
"1998... *sigh* I'll never forget", och började förklara att han hade fått uppleva de kantiga zombies som hade kommit tillbaks i Resident Evil 2 och överlevt. Han berättade också lite snabbt vad som hände både innan och efter att staden han hade jobbat i: Racoon City hade blivit förstört. Detta på grund av spridningen av ett farligt virus som kallades för T-Virus, skapat av företaget Umbrella. Sedan fick man veta vad som hände under loppet av sex år, sedan staden sprängdes i luften. När detta kom ut offentligt genom landet, hade den amerikanska staten börjat på en politisk fråga. Den grundade sig på att få bort Umbrella från deras värld, vilket ledde till att Umbrella slutligen hade gått i konkurs.

Efter loppet av sex år, hade Leon fått jobb på en hemlig organistation (liknande med Secret Service) som jobbade direkt under staten, och Leon var ansvarig för att försvara den nye presidentens familj. Därmed hade han fått uppdraget att resa till en kylig del av Spanien för att hitta presidentens kidnappade dotter Ashley Graham - i mitten av hösten för att inte göra det muntrare. Efter att ha fått ta sig dit i en bil som kördes av två kartiga, spanska poliser, så hamnade jag i en by och fick bege mig av på egen hand. Vettskrämd gick jag de första tio stegen och blev ryckte till bara när tre korpar flög över mig.

Sedan kom jag allt närmre ett hus, och fick plötsligt se ur en mystisk skuggas synvinkel. Den stod och stirrade på mig från sitt nästan helt förplankade fönster, samtidigt som jag gick in i huset med gåshud. Inomhus fick jag höra någon hosta - tveksamt gick jag vidare. Då fick jag möta en spanjor som hostade och höll på att rota i en brasa.
"Excuse me, sir", sa jag, utan att personen reagerade. Jag gick då fram till mannen. Han vände sig om samtidigt som den läskiga musiken ekade i trumhinnan på mig. Jag visade honom ett foto av Ashley Graham som jag hade fått för att känna igen henne.
"I was wondering if you might recognize this girl on this photograph", undrade jag. Spanjoren började säga några okända ord med en arg ton. Jag trodde att jag hade stört honom och bad om ursäkt och stoppade undan kortet. Det var då han tog fram en yxa som lutade mot väggen bredvid eldstaden och anföll mig. Jag hoppade undan, och siktade min pistol mot honom. "Freeze", ropade jag. Han reagerade inte, utan fortsatte att vandra fram mot mig med en höjd yxa. "I said: Freeze!" Sedan fick jag ta till med våld, och sedan låg han där, död. Då startades en lastbil utomhus, och den körde mot den väg som hade lett mig till huset, och förstörde bilen som hade tagit mig dit, samt den enda bro som ledde ut därifrån - det fanns ingen återvändo nu...

Ensam fick jag(Leon) springa igenom byn och träffa varelser som anföll mig med yxor och högafflar, och tål flera skott på en gång. Samtidigt stönar de inte som de zombies jag hade mött en gång i tiden, utan var något helt annat, överlycklig när jag såg dem röra sig, prata och anfalla. Aldrig hade jag sett ett spel till Gamecube som var så bra i grafiken - skuggorna, blodet, munnarnas rörelser, bakgrunderna och främst karaktärerna.

När jag såg detta mirakulösa, hade jag aldrig blivit så förtrollad. Jag kunde inte lägga undan mig kontrollen, och var tvungen att tvinga mig ifrån spelet med all min kraft för att kunna lämna denna magnifika skapelse - då jag med min pistol fick försöka hitta Ashley, samtidigt som jag fick hjälp av en del personer. Utan tvekan tackar man ja för hjälpen, ty den främsta uppgiften för att kunna rädda Ashley... var att överleva.

Samtidigt som jag letar efter henne, så märker man med tiden att något inte stämmer: då någonting inuti Leon plågar honom, och ju längre in han kommer in i denna förvrängda värld... desto mer inser man att det kan finnas något mer än bara de konstiga spanjorerna. Det finns min sida, spanjorernas sida... och en mystisk tredje spelares sida - som är ovanligt bekant...

Ett fantastiskt mästerverk, som var rent sagt en revolution inom Resident Evil, där Leon är personen som håller geväret, och spelaren är den som trycker på avtryckaren. Med sin Gamecubekontroll, får man nu också sikta helt själv samt trycka på specifika knappar, som annars kan leda mer skada eller en enkel död. Sedan lite extramaterial efter att man har klarat spelet och njutit.

Efter att ha kört igenom det flera gånger, så har jag inte tröttnat alls. Ett otroligt fantastiskt spel, som inte har några brister över huvudtaget: för jag utnämner detta spel till ett av världens bästa spel någonsin. Njut när ni skjuter skallen av en spanjor och får bevittna otroliga scener som kommer att påverka er alla.

Grafik:10/10 Ljud:10/10 Spelbarhet:10/10 Hållbarhet:10/10
[Capcoms ögonsten]
+Grymma scener, asbra grafik, rysande fiender, underbara effekter, skitbra extramaterial
- Det finns inget negativt...

Medlemsrecensioner54
Samlat betyg: 9.5/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10