Svenska
MEDLEMSRECENSION

Mass Effect 3

Skrivet av: Leorio   2019-06-13

Spelet som visar att Bioware kan misslyckas med att få ihop en bra kampanj, men lyckas med att skapa underhållande online multiplayer. Här är Mass Effect 3!

Mass Effect 3 släpptes 2012, men spelet kunde tveklöst ha släpps även i år. Det har alla kännetecken av ett modernt spel. Det har pay-to-win lootlådor. Kampanjen är tråkig och oinspirerad, medan DLC-äventyren är betydligt mer intressanta, underhållande och påkostade. Spelet är alldeles för långt, med massor av hopplösa sidouppdrag. Spelet är så enkelt på "Normal" att fienderna knappt tar sig in på skärmen förrän de alla ligger döda. Mass Effect 3 är allt som är fel med moderna spel i ett enda härligt paket.

Missförstå mig inte, Mass Effect 3 är inget dåligt spel. Kontrollerna krånglar inte, storyn är inte korkad, det finns inga dialoger som får dig att skämmas, och grafiken är helt underbar. Jag menar, du kommer att äcklas av lootlådorna och bli uttråkad av att ta dig igenom samma gamlas strider om och om igen, men man blir aldrig förbannad på spelet. Eller ja, inte innan slutet i alla fall. Så länge som du köper allt DLC, ser till att spela riktigt mycket av det beroendeframkallande och härligt intensiva co-op online multiplayer läget, och ser till att spela på "Hardcore" så är det ett hyggligt spel trots allt.

Men om du tänker dig att du ska spela utan något DLC och utan att spela online så är spelet en katastrof. Inte en katastrof i den meningen att spelet skulle vara trasigt, nej, men för att det är urvattnat och tråkigt. Det första Mass Effect var ett underbart spel som stördes av flera stora designmisstag. Det andra Mass Effect var ett underbart spel som gjorde sig av med samtliga stora designmisstag från det första spelet, bara för att lägga till några egna. Det tredje Mass Effect-spelet har inga stora designmisstag att prata om, mer än att det misslyckas med att vara en intressant upplevelse.

Spelet saknar själen och hjärtat från de två första spelen. All upprymdhet över att besöka främmande planeter och att kasta sig in i det smutsiga spelet i galaxens politiska center är borta. Mass Effect 3 känns mer som en cover eller en spin-off än ett riktigt Mass Effect-spel. Visst, det finns ögonblick av storslagen och gripande drama och det finns ett par chockerande vändningar i storyn, men de är få och det är långt mellan dem. Andra halvan av spelet väntade jag mest bara på slutet, medan jag var fast i samma gamla rutiner, och det var spelet också.

Spelets största synd är att striderna är tråkiga. På "Normal" utgör skurkarna inget som helst hot mot dig. De dör bokstavligt talat i kanten av skärmen, så hela jäkla gården framför dig är helt tom på fiender, medan du dödar fiender du knappt ens hinner se förrän de är historia. Om du drar upp svårighetsgraden till "Hardcore" så blir det lite roligare, men bortsett från en och annan riktigt svettig bosstrid så blir inte spelet mycket mer utmanande. Du dör egentligen bara av tre anledningar - Shepard ställer sig obegripligt nog upp från skyddet när hon ska byta ammunition eller hela en gruppmedlem, eller så misslyckas Shepard med att söka skydd till att börja med, eller så blir du så uttråkad av alltihopa att du gör något korkat, som att springa rakt mot fienden.

Striderna känns aldrig bra i kroppen. Mass Effect 2 var också en bit för enkelt, men fienderna kändes som riktiga personer, som tog verkliga beslut, och även de svagaste fienderna utgjorde ett påtagligt hot mot dig om du inte var uppmärksam. Så du gav dig in i varje strid med en känsla av oro och spänning. I Mass Effect 3 får även de kraftfullaste fienderna dig att känna dig som om Shepard var fast i någon slags datorsimulation för barn. Fienderna är bara hjärndöda tv-spels-nollor som du lätt gör dig av med.

I Halo-spelen möter du också samma fiender igen och igen, men varje strid erbjuder något nytt, något oväntat, även om du spelar om striden. Men Mass Effect 3 har fastnat på repeat, där du spelar precis samma strid om och om igen.

Märkligt nog så är fienderna i online co-op multiplayer fullständigt badass. De kommer att fullständigt köra över dig om du tappar koncentrationen bara för ett ögonblick. Jag menar, det är samma fiender och samma strider som i kampanjen, eller det borde vara det i alla fall, men fienderna i kampanjen kunde ofta inte bry sig mindre om dig, de vacklar omkring som ett fyllo på morgonen efter en stor fest.

Att spela online co-op multiplayer däremot är otroligt underhållande. Det räddar hela spelet. Det vi får är klassisk horde-skoj för fyra spelare, där du och tre andar spelare tar dig an vågor efter vågor av fiender, och utför enkla uppdrag innan tiden tar slut. Det drar mina tankar till så väl Salmon Run i Splatoon 2 som till Warhammer: Vermintide 2.

Co-op online multiplayer skulle ha kunnat vara fullständigt underbart om det inte vore för progressionssystemet. Det tar en evighet att låsa upp nya karaktärer eller något bra vapen, och allting är slumpmässigt, så du får aldrig det du vill ha. Systemet är inte upplagt för att du ska ha kul och för att du ska vilja komma tillbaka för mera, men för att tvinga dig att köpa så många loot boxar som möjligt. Om du jämför progressionssystemet med det i Warhammer: Vermintide 2, så är det spelet så väldigt mycket mera belönande och beroendeframkallande direkt från början.

Allt som allt är inte Mass Effect 3 inte ett misslyckande, men det är en besvikelse. Det bjuder på några smarta ögonblick av härligt berättande, speciellt när spelet till sist står till dig med konsekvenserna av valen som du gjorde i de två tidigare spelen, men jag blir mer imponerad som författare i hur de lyckas knyta samman alla trådar, än jag blir som entusiastisk spelare. Men när man tänker på alla moraliska val i alla tre spelen, alla möjliga romanser, alla valen att rekrytera gruppmedlemmar i det andra spelet, och det faktum att alla karaktärer kunde dö i det spelet också, och det är lätt att förstå varför spelmakarna hade så svårt att få ihop någon vettig huvudstory för det tredje spelet. Ditt manskap i det tredje spelet är också betydligt blekare än ditt tidigare gäng, och när de gamla karaktärerna gör sina entréer så är det vanligtvis på en ganska forcerad "hej-titta-på-mig-nu-är-jag-tillbaka"-sätt.

En sak som det tredje spelet trots allt gör bättre än det anda spelet är att din besättning känns mer som som ett riktigt gäng i det här spelet. I det andra spelet var det ingen riktig interaktion mellan medlemmarna i din besättning alls, men i det här spelet så spenderar de faktiskt en del tid med varandra. Karaktärsuppgraderingarna är också mycket bättre än i det andra spelet. Det återför en del av glädjen i att uppgradera dina färdigheter som helt försvann i det andra spelet. Mass Effect 3 skildrar också krigets vansinne på ett gripande sätt. Tre saker som får mig att fortsätta spela.

Men trots den kompakta undergångsstämningen är Mass Effect 3 mer plågat av "spelindustrin" än av krigets hemskheter. Jag har inget problem med DLC som är bättre än huvuduppdragen, men DLC som är en essentiell del av huvudstoryn är inte acceptabelt. DLC borde vara något extra, mer av det riktigt härliga grejerna för de största fansen, och inte något som är en grundläggande del av huvudstoryn och spelets huvudsakliga upplevelse. Om du låter någon spela det här spelet och inte berättar att några av uppdragen är DLC så kommer personen inte att säga att "oj då, det här uppdraget känns som något extra, det måste vara DLC." Däremot kommer de förmodligen att undra varför produktionsvärdena precis sköt genom taket och varför storyn plötsligt blev betydligt mer avslöjande och intressant.

Efter två mästerverk är det verkligen trist att trilogin ska sluta på det här sättet, med en kampanj som framför allt lever på nostalgin från de två första spelen utan att lyckas leverera något eget. Men spelet är ändå värt att spela, för DLC-uppdragen och co-op online multiplayer, och för att att trilogin som helhet fortfarande bjuder på en närmast unik upplevelse när det gäller historieberättande, spelarens val och konsekvenser. Men Mass Effect 3 handlar mindre om Shepards moraliska val och mer om de felaktiga val som spelets utvecklare, eller kanske snarare utgivare, har gjort.

Och till sist måste vi prata om slutet. Slutet på Mass Effect 3 är en av de mest kontroversiella och hatade sluten i spelhistorien. Jag gillade det verkligen på ett känslomässigt plan, men när jag försökte att tänka igenom slutet efteråt måste jag erkänna att jag inte förstod alls vad som hände. Efter fyrtioåtta timmar av inte mycket story och massor av tråkiga strider var slutet otroligt kort, otroligt stressat, och det hände massor av saker på detta korta utrymme som inte gick ihop om man inte tror på konspirationsteorier.

Det finns ett utökat slut som man kan ladda ner, som de lade till när alla blev så upprörda, men jag har tänkt att jag ska spela båda, så jag tänker spara det utökade slutet till min andra genomspelning med min hänsynslösa manliga Shepard. Men det kommer att få vänta. Det finns många andra spel som jag hellre spelar än kämpar mig igenom det här spelet en gång till.

Fördelar: underbar online co-op multiplayer, fantastiskt berättande, underskön grafik, spännande DLC-uppdrag, massor av nostalgi, det finns gott om spelare online trots spelets ålder

Nackdelar: enformiga strider, alldeles för långt, tråkiga sidouppdrag, pay-to-win loot boxar, blek besättning i jämförelse med gänget i det andra spelet, Omega DLC:et är hemskt dåligt

Medlemsrecensioner10
Samlat betyg: 7.2/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10