Skate (2007)

Jag skulle kunna säga att jag är alldeles för intresserad av skateboardkulturen för att i princip inte åka själv. Jag kan åka framåt och svänga och göra ollie, om jag har tur. Ändå ligger det mig varmt om hjärtat. Jag kan sitta och titta på skateboardfilmen i timmar, trots att jag sett dom flera gånger förr. Lite nördigt, men väldigt kul.

Med andra ord är jag även ett stort fan av Tony Hawk-spelserien även om jag tycker att de bara blivit sämre och sämre från THUG 1. Jag har spenderat otäckt många timmar framför samtliga spel, förutom THUG 2 som är ett ytterst mediokert spel med alldeles för mycket Bam och alldeles för lite vett. Så när EA utannonserade Skate blev jag främst förvånad och grymt nyfiken. Då fanns det bara en allsmäktig skateboardkung och jag trodde till en början att Skate skulle få det väldigt tufft. Men allt eftersom fler och fler screenshots kom ut blev jag mer och mer övertygad om att det kunde bli ett riktigt bra spel trots allt. Och oj vad rätt jag hade!

San Vanelona är platsen där det händer, en öppen virtuell stad utan laddningstider med sannerligen vacker grafik (sparkar Tony Hawks rumpa hårt) som bjuder på varierande terräng och struktur. Genom att spela in videos, plåtas för tidningar samt lite andra blandande utmaningar ska man jobba sig uppåt och nå toppen. Passande nog bor typ 20 av världens skickligaste skejtare i samma stad som hjälper dig fram, bland annat svenske Ali Boulala.

EA har helt enkelt gjort en skatesimulator där du styr dina trick främst med högerspaken (flickit). Denna fantastiska idé gör att känslan av att spela är i princip att du själv åker på brädan. Åkaren svarar på minsta rörelse med flickit-kontrollen och det går at göra massvis med fliptricks beroende hur du väljer att öra spaken. Samma gäller för grinds. Och enkelheten med att göra manuals gör att man kan göra riktigt läckra sekvenser.

En annan mästerlig del av spelet är ljudet. Man har varit grymt noggranna med utformningen och timingen av ljudet. Det är verkligen verkligehetstroget, vilket det inte är i Tony Hawk på samma sätt (svårt att inte jämöra dessa två). Det spelar ingen roll om du åker på asfalt, plattor eller grindar på räcken, betong eller marmor, allting sitter perfekt vilket tillför ännu bättre helhetskänsla.

Man kan även spela in filmsekvenser och byta kameravinklar, effekter och hastighet med mera. Detta kan man sysselsätta sig med otaliga timar för att få en riktigt schysst film.

Om vi ska prata nackdelar så är det svårt att lära sig kontrollen och tajmingen i början, vilket gör det mycket svårt att spela det mot kompisar som inte har spelat det förr. Tony Hawk var ju mycket simplare som vilken dönick som helst kunde lära sig på 2 minuter. Sen finns det heller inte möjlighet till freeskate, eller spelvarianter motsvarande trick attack och score challenge med mera vilket gör multiplayerdelen offline begränsad.

Aldrig mer Tony Hawk är mitt slutgiltiga omdöme om detta magnifika spel.