God of War (2005)

Jag köpte inte God of War förrän något år efter releasen. Varför? Det verkade knappt ha någon story och efter att ha läst recensioner tyckte jag att det verkade för lätt - Kratos har ju domedagsvapen som slaktar fiender på löpande band. Slutligen övertalade en kompis mig att köpa det. Jag gillar nämligen Prince of Persia och han sa att det var Prince of Persia minus en del story och pussel men plus en massa action. Jag har inte för en sekund ångrat detta köp. Det första man lägger märke till är den fenomenala grafiken. Det visar sig också snart att striderna är betydligt mer utmanande än man kanske kan tro (åtminstone på högre svårighetsgrader). Å andra sidan är kontrollerna intuitiva och relativt lättinlärda. Spelet bjuder på en blandning av action - och här snackar vi verkligen action - och pussel. Personligen kan tycker jag att vissa moment mellan striderna kan vara väldigt frustrerande, t.ex. då man ska hoppa mellan plattformar medan kameran är placerad i en fullständigt överidiotisk vinkel. Tanken är dock god och det är skönt med lite omväxling i allt fiendeslaktande. Miljöerna är i sina bästa stunder i klass med dem i Prince of Persia: The Sands of Time och det vill inte säga lite. De få negativa sidorna är att spelet kan bli något repetetivt, att det är för kort samt att storyn kunde ha broderats ut något mer.