Army of Two

Army of two är det spel som ja har sett mest fram emot under 2008. Nu har ja äntligen fått sätta tänderna i det

Att köpa Army of two har varit självklart för mig redan innan det kom ut. Första gången ja hörde talas om det blev ja vild av glädje. Ett spel som var designat för co-op, vilken lycka. Nu efter snart fyra genomspelningar har ja satt mig ner för att jobba på min recension.

Army of two inleds år 1993 i Somalia där Tyson Rios och Elliot Salem är på (Audition) till SSC. Resten av spelet utspelar sig dock på 2000-talet. Man får besöka krigshärjade områden såsom Afghanistan och Irak men även ett hangarfartyg och Miami. Tyvärr så finns det bara 6 olika uppdrag vilket gör spelet en aning kort. Uppdragen är i och för sig ganska långa men ja hade hellre sett fler och kortare uppdrag för mer variation.

Inledningsvis känns Army of two sådär. Rörig kontroll och en aning svårstyrt. Men när man väl har kommit in i spelet är det inget man tänker på. Medspelar AI:n känns inte helt perfekt. Den är inte jättedålig men den är heller inte bra. Fördelarna med att spela själv är att spelet flyter bättre och att det blir en aning snyggare. Men då för man också ta en inte allt för smart medspelare. Ja hade hellre sett samma system som i Rainbowsix Vegas där man pekar vart medspelaren ska gå istället för att be honom att rycka fram för att sedan be honom hålla sin position. Däremot tycker ja att Aggro-mätaren fungerar bra med medspelar AI:n. Det är väldigt smidigt att be honom vara aggressiv eller lite lugnare.

För er som inte vet vad Aggro är kommer här en förklaring: Om den ena personen skjuter mycket och den andra håller sig lite lugnare kommer den som skjuter att dra på sig fiendeelden. Den andre kan då smyga runt och skjuta ner fienderna bakifrån. Men så fort den förste sluter skjuta får den andre all Aggro. För att lyckas i Army of two måste man kunna hantera Aggro-mätaren. Vissa fiender måste man skjuta ner bakifrån och då är det ju smidigt om den ena drar till sig hans uppmärksamhet. Aggro- mätaren fungerar också utmärkt när man ska flankera.

Army of two har alltid varit designat för co-op och det är också det som är roligast att spela. Det blir genast mycket lättare när man slipper hålla reda på två spelare samtidigt. När man spelar co-op så är det inte bara Salem och Rios som munhugger med varandra utan också de som sitter i tv-soffan. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att spela co-op online men ja antar att det är minst lika underhållande som splitscreen.

När det kommer till ljudet har ja inget att klaga på. Röstskådespelet är på topp och det övriga ljudet är det heller inget fel på. Grafiken kan ja heller inte klaga på. Army of two är inte supersnyggt, men det är långt ifrån fult. Som tur är finns det bara ett fordon med i spelet. I de två sista uppdragen tvingas man åka runt i en svävare som nästan är omöjlig att styra.

Ja har inte nämnt allt bra i spelet, men ja känner att ja inte får plats. Förutom fordonen är det mesta på topp och ett spel som ja tycker alla som har en Xbox 360 eller ett Ps3 ska inhandla.

Grafik 8/10
Spelbarhet 8/10
Ljud 9/10
Hållbarhet 7/10

Plus: Grymma vapenuppgraderingsmöjligheter, bra röstskådespel, bra co-op

Minus: Svårstyrd svävare, medspelar AI:n är inte på topp