Eternal Darkness: Sanity's Requiem

Deep into the darkness peering, long I stod there, wondering... fearing...doubting...
/Edgar Allan Poe

Alex Roivas, spelets huvudperson, får reda på att hennes morfar blivit mördad i sitt hus på Rhode Island. Alex beger sig dit, bara för att finna att något inte står rätt till. Hon hittar en bok kallad Tome of Eternal Darkness där hon läser om elva olika personers bitvis hemska öden. Alex Roivas får till slut redan på att hon är den sista levande ättlingen i en släkt som slagits mot mörkret i över 2000 år och att det nu är hennes uppgift att fortsätta kampen.

Spelet skulle släppas till Ninendo 64 först men maskinen sålde så dåligt så flyttade de projectet till gamecube.

Hela spelet är uppbyggt kring att Alex och hennas läsande i The tome of eternal darkness, när Alex läser ett kapitel så tar du rollen som den person kapitlet handlar om. Miljöerna är varierade och sträcker sig ifrån innan Jesu födelse och ända fram tills nutid. Spelet berättas hela tiden på ett smakfullt och engagerande sätt och man kan bara inte sluta spela!

I spelet finns det 3 olika mätare,Health,Magic..

..Och en mätare visar hur pass mentalt stabil karaktären är och när denna mätare närmar sig botten så händer det minst sagt skruvade saker. Du kan t ex få ett felmeddelande att kontrollen inte sitter i konsolen fast du ser att den definitivt gör det eller så krymper plötsligt karaktären och det börjar rinna blod från väggarna. Det kan hända precis vad som helst och allting verkar hända slumpmässig så man är aldrig med på det.

Charactererna är varierade och har olika förmågor,tex medans Ellia är snabb som blixten så är Maximillan tjock och långsam men har en betydligt större sanity mätare.

Känsla:
Plötsligt tappade ens huvudkaraktär huvudet. Sedan armarna, och till sist själva överkroppen. Man kunde vandra i taket, höra våldsamma knackningar på ytterdörren, fotsteg från ovanvåningen, ekande klockor i fjärran och barn som gråter, man kunde explodera i en kaskad av blod, omringas av osårbara helvetesvarelser, se hur salongstavlor gick från somriga landskap till uppfläkta kroppsstycken i en miljö av kött, förföljas av prydnasstatyetter av sten, se droppar av blod rinna längs väggarna och ett par flintlåspistoler vandra genom korridorerna, bevittna hur en fluga kryper på insidan av tv-rutan, se böcker sväva i biblioteket, råka skjuta sig i ansiktet vid en omladdning. Man kunde råka ut för mycket, och allt hände i karaktärens eget huvud. Inget var på riktigt.

Men allra värst var när jag skulle spara. Det var så jävla läskigt. Det var även ganska tidigt in i spelet, innan jag hade lärt känna alla effekter och dess verkningar.

Paus. Save Game. Memory Card Slot B.

Saving.

Deleting files on Memory Card.

Blixtpanik. En procenträknare fyller skärmen. Deleting, deleting. Jag trodde att jag hade kommit åt något, gjort något fel, klantat mig.
Jag stänger av,något senare förstår jag att jag blivit lurad av spelet.Genialt.

+: Spelkänslan,mm
-:FÖR KORT!

Grafik:8
Ljud:10
Utmaning:7
Speldesign:10
Totalt:9