Sega Superstars Tennis

Segas spelhjältar bjuder in till lite smågalen tennis. Nu förses bland andra Sonic, Beat och Amigo med var sin tennisracket innan deras karriärer inom spelvärlden svänger in på idrottsspåret.

Om du tittar in i en spelbutik så kan du hitta små tennisracketar att fästa på Wii:s handkontroll. Det finns nämligen en del kul tillbehör som drar fördel av Nintendos finurliga handkontroll. Ett sådant tillbehör är givetvis inte ett måste för att spela tennis på Wii utan bara en liten kuriosa. Däremot är Segas kontrollschema till Sega Superstars Tennis inte något kuriosa. Du har nämligen flera alternativa kontrollmöjligheter vilket gör att du kan välja och vraka. Du kan givetvis svinga kontrollen som om den vore en racket. Bäst är om du använder en nunchuk för att styra din gubbe med, men det går även att använda styrkorset. Gillar du inte att svinga kontrollen i luften kan du lägga din wiimote på tvären och slå till bollen genom att trycka in någon av knapparna 1 eller 2. Om du har en klassisk handkontroll så kan du även använda den.

Det är kanske bäst att nämna det direkt, Sega Superstars Tennis är roligast att spela tillsammans med en eller flera kompisar. Ni kan spela upp till fyra tillsammans, men det kan bli lite trångt om saligheten om fyra personer samtidigt ska stå och vifta med var sin kontroll framför teven. Sega Superstars Tennis är inte bara "vanlig" traditionell tennis utan Sega har lagt in lite små extravaganser. Varje karaktär har sitt eget specialslag. Att lyckas returnera sicksack-slagen från Beat (från Jet Set Radio) är givetvis ingen lätt match. Dessa specialslag var riktigt kul till en början, men efter ett tag visade det sig vara enbart tråkigt då vissa karaktärer hade klart bättre egenskaper än andra.

Tyvärr är det inte enbart specialslagen som är i obalans, det gäller även kontrollen. Sega Superstars Tennis är lite svårstyrt trots alla alternativa kontrollmöjligheter. Det var svårt att få flyt i tennisen. Spelet reagerade inte direkt på mina rörelser och knapptryckningar och precisionen var bristfällig, vilket var frustrerande.

Förutom själva tennisspelandet finns ett antal minispel med teman hämtade från Segas olika spel. Att skjuta skurkar med tennisbollar i Virtua Cop var riktigt kul medan det Tetris-inspirerade Pyo Pop-spelet inte tilltalade mig. Liksom minispelen har även de olika banorna teman från olika Segaspel. Här finns bland annat den hippa Jet Set Radio-banan och en rutig Super Monkeyball-bana. Det är dock bara grafiken och musiken som skiljer banorna åt. Själva spelandet känns identiskt.

Sega Superstars Tennis vill, trots Segas alla karaktärer, aldrig lyfta. Spelet är hyfsat som partyspel men det är inte lika kul att spela själv. Att karaktärerna har olika egenskaper är givetvis kul, men deras egenskaper är alltför obalanserade.