Blacksite

Demot var bra och stundtals riktigt underhållande. Trots irriterande instabil bilduppdatering som konstant droppade under det acceptabla, så gillade jag ändå det jag spelade. Skarpt. Spelade aldrig det följande demot för att inte sabba storyn.

Spelet fick ett genomsnittligt godkänt betyg men knappt något att hurra över egentligen. Här bevarade jag det optimistiska minnet från sessionen med demot och hur härligt det var att panga utomjordingar med en M4:a. Massiva horder bestående av otäcka rymdvarelser man plöjer ner tillsammans med hjälp från käcka följeslagare. Vem kan avstå njutningen?

Inte jag iallafall som i ren förnekelse lyckades lura mig sig själv till att faktiskt älska Blacksite, i 30 minuters tid. Förnekelse utan dess like. Kort därefter föll dock allting inklusive mitt breda monsterdräpande-leende. Det föll snabbare än jag hann yttra "299 kronor för det här. Det här?". Förvisso kunde jag använda fodralet till något annat än spel, och manualen gick att läsa igenom en gång i toan för att sedan användas till det mer praktiska användingsområden när rumptrullen gick slut, men ändå.

Av moraliska skäl (men inte för att låta snäll nu, det är jag inte) kunde jag med handen på hjärtat bara inte förmå att byta in skiten till den närmaste spelbutiken så att en annan otursföljd stackare skulle köpa det. Då är man svart i själen och en värre skitstövel än spelproducenterna som gav ut eländet.

Mina största problem är följande:

Tror inte jag har sett maken till ett buggigare spel sedan jag hade det tveksamma nöjet att spela igenom Hour of Victory. Yeah, den skiten.

Det finns fyra vapen i spelet varav den roligaste används minst. Männsklighetens försvar består alltså av en pistol och ett maskingevär. Typ.

Spelet är för kort. Vilket är... bra?

Bristande variation ur precis alla avseenden. Alla!

Grafik: 2
Ljud: 5
Spelbarhet: 3
Hållbarhet: 3