Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
MEDLEMSRECENSION

Mirror's Edge

Skrivet av: NuYu   2008-11-18

Frihet är ett vitt begrepp för oss människor. Vissa anser det som en enkel sak att förklara, andra svår. I en inte alltför avlägsen framtid finns denna frihet inte längre bland oss, men bara man vågar ta steget ut från spegelns kant, finner man den runt hörnet. Ovan husen, över hinder och utan hämningar. Där uppe springer hon fram, och så fort då vågat greppa kontrollen, är du där med henne, vid brytningen mellan verklighet och illusion, vid spegelns kant.

Ett kraftfullt vitt sken bländar dig då du springer fram längs väggen. Du hoppar över ett galler, kastar dig ut för ett till synes oöverkomligt stup, greppar kanten till byggnaden på andra sidan, klättrar upp och fortsätter sedan. Med en fantastiskt precis spelkontroll är du Faith för en stund. Det handlar om att memorera varje rörelse, varje knapptryckning, och sedan verkställa den på skärmen framför dig. Inte bara det att kontrollen i sig själv är unik och väldigt precis, den passar dessutom perfekt för spelet och om något någonsin går snett, kan du inte skylla på någon annan än dig själv.

Men snett kommer det gå, ett antal gånger. I recensioner överallt klagas det på en överdriven svårighetsgrad, men ta alla dessa åsikter med en nypa salt. Du kommer dö, säkerligen hundratals gånger, speciellt om du vägrar köra på den enklaste svårighetsgraden från första början. Men de som spelat genom hela Mega Man 9 kommer skratta sig fördärvade. Även de som lirat igenom något Contra spel eller varför inte suttit sig med valfritt NES spel för en smula nostalgi, kan skratta gott. Med tanke på de hundratals gånger jag tvingats nöta en ynka bana i Contra 4 känns Mirror's Edge inte alls så svårt som de flesta klagade över. Men vet du med dig att du lätt blir irriterad, ger jag dig ett varningens finger. Kom bara ihåg, alla misstag; alla de där fallen ned från den skyhöga skrapan, alla de är dina. Så klaga inte på någon annan, för kontrollen eller spelet är det inget fel på.

För att räkna fel i detta spel är svårt. Grafiken är underbar; en klar, tydlig och sterilt vacker framtidsskildring, där inslaget av enstaka, starka färger skapar kraft och bryter mönster. Den otroligt stilrena miljön får mig att genast vilja flytta, och i kombination med stämningsfyllda och spännande låtar och ett underbart ljusspel får det mig att kapitulera fullständigt. Huvudtemat är bara det så pass bra att man kan starta eftertexterna bara för dess skull. Sedan kommer jag till ljudeffekterna. Det finns inget att klaga på. Vad gäller röstskådespelarna har de gjort ett underbart jobb, och aldrig någonsin tvivlar man på situationen.

Däremot finns det en del missar i fiendedelen. Poliser, eller Blues som de kallas, utan hjälmar/masker finns nämligen bara i två utföranden: en man respektive kvinna. Och att möta dessa två genom hela spelets gång, vilket däremot inte ligger på över fem gånger, är lite tråkigt. Dessutom faller vapendesignen mig aldrig i smaken. Men fungerar gör vapnen, tillräckligt bra för att du om du vill ska kunna sno fiendens vapen och sedan skjuta alla i din omgivning, så länge det finns några skott i magasinet förstås. Men detta är inget skjutspel, så det går lika bra att bara springa förbi alla man ser, utan att någonsin skjuta en enda person. Men vill du slåss kommer du häpnas över alla de rörelser Faith kan utföra med ett enkelt knapptryck. Själv föredrar jag dock att springa och hoppa, och detta riktigt fort.

Jag nämnde NES spel förut, och i vissa avseenden är detta just ett sådant. Eller lite mer som ett racing-spel faktiskt. Det finns en tydlig början och slut, men hur du vill ta dig fram över banorna är i viss mån upp till dig själv. Därför njuter jag av att ständigt söka nya, snabbare vägar mot mitt mål, och om jag någonsin skulle tappa bort mig, finns det en knapp som enkelt för mitt huvud åt det håll jag ska. Hur jag ska ta mig dit är däremot upp till mig själv, vilket sätter hjärnan och fantasin på prov.

Att nämna spelets story i denna text är inget som egentligen behövs, men kort och gott spelar du som en Runner, en slags kurir som levererar hemlig information utanför den fascistiska styrelsens klor, som efter ett rutinuppdrag finner hur hennes syster - en polis - hamnat i knipa och anklagas för ett mord hon inte begått. Det är en tät berättelse, med tanke på att spelet är över efter sisådär 6 timmar under första genomspelningen. När jag sedan klarade spelet och fann konceptbilder till det, stod det under en bild av några väskor att dessa hade en viktigare roll under spelets tidiga utveckling. Kanske skulle de behållit det så, för jag saknar lite det där med att bara springa fram utan att ha något personligt mål med det hela, och detta finns inte i spelet, förrän man kikar in Time Trial. Detta är detsamma som i alla bilspel, men enligt min personliga åsikt mycket roligare. Jag kan sitta i timtal och nöta en enskild bana, bara för att finna det där lilla hoppet som avgör hundradelen. Ett fruktansvärt roligt tillägg.

Förutom att spelet är väldigt kort finns inte mycket mer att klaga på förutom ovan nämnda polis- och vapenproblem. Videosekvenserna känns smått opersonliga dock, men med tiden fastnar man för dem.

Jag hade inte förväntat mig det, men spelet levererar på nästan alla punkter. Det är vackert, välljudet och bjuder på bra utmaning. All den irritation du hinner skapa under resan slås snabbt i spillror då den där perfekt combon av rörelser får dig att närmast flyta fram över hustaken. Under den tiden då du springer fram utan att något kan stoppa dig, då överträffar spelet det mesta. Hade känslorna bara hållit i sig lite längre hade fullpottaren varit ett faktum. Nu får det nöja sig med att bara vara underbart.

Plus:
Vacker grafik, stilren design, fantastiskt ljusspel, underbar musik, bra röstskådespeleri, perfekt spelkontroll, balanserade vapen, bra utmaning, adrenalinfyllt tempo, makalösa scener, häpnadsväckande "stunts" och mer än välkommen Time Trial.

Minus:
Lite för svårt på vissa ställen, lite väl kort, likadana poliser, småfula vapen och något opersonliga videosekvenser.


91 %

Medlemsrecensioner66
Samlat betyg: 8.3/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10