Planescape Torment

Ett fullständigt mästerverk. Dialogen är det bästa jag sett i ett spel, valfriheten är skön att ha, och det är jävligt fritt, både sett till karaktärsuppbyggnad och problemlösning.

Just problemlösningen är lite fascinerande. Aldrig förr har jag stött på ett spel där du kan snacka dig ur så mycket! Om du vill så kan du ju ta till vapen i stället, men resultatet av det valet kan påverka hela spelet. Det kan det förstås göra om du är diplomatisk också.

Storyn skall jag inte avslöja här, men det är antagligen den bästa jag har stött på i ett spel.
Någonsin.

Karaktärsuppbyggnaden är fascinerande. I de flesta rollspel väljer du direkt från början vilken klass du ska ha, hur du ska se ut etc. Men nej då, här har du en kille du inte ens kan välja namn på. För han heter ju trots allt The Nameless One. Från början sätter du bara ut stats, och vaknar som en Fighter inne i ett mysigt bårhus. Sedan kan du ställa om klassen till Thief eller Mage om du vill, och du kan alltid revertera till Fighter om du vill.

Allt som allt, ett helt underbart spel om du älskar textväggs-dialog och en story så tung att Atlas hade haft problem med att lyfta den.
Tio av tio, helt klart.