Svenska
MEDLEMSRECENSION

Fire Emblem

Skrivet av: NuYu   2009-01-11

Så försiktigt man talar om ondskan i väst,
närmast så den ej existerar
Trots att allt handlar om ondskan i väst,
den som försöker regera

Den styggelse som i handlingar söker förstöra,
önskar att sig själv tillfredsställa
Den ondska som tror sig göra det rätta,
som för att sprida sin hetta

Ondskan som tror sig vara fullkomligt god,
tills den förstår att den lurats
Vad ska då hända med ondskan i väst,
som trodde att vissa, skulle bevaras?

Försiktigt börjar det äventyr du leder. En ensam taktiker som möter en kvinna, enslig och utlämnad sedan hela hennes by slaktats av rövare. Några riddare kommer till platsen, sökandes efter en arvtagerska till stor hertig i söder, som visar sig vara dödligt sjuk, varvid det självklart uppenbarar sig att kvinnan från byn - vid namn Lyn, tveklöst är denne arvtagerska. Utan att hurra över annat än att någon än hennes släktingar ännu är i livet beger hon sig till den avlägsna platsen, men inte ohindrad. Hertigens bror önskar tronen för sig själv då hertigen slutligen somnar in, och tänker inte låta en enkel flicka från de norra vidderna ta den ifrån honom. Dessutom är något annat i farten, en hemlig organisation sökandes efter något, eller kanske med en högre önskan av okända proportioner.

Sparsmakad, är ordet som beskriver den inledande delen av en ytterst angenäm berättelse, långt mer avancerad än det först verkar. För på något vis har drakar med allt att göra, dessa mäktiga varelser som sedan generationer tillbaka bannats från kontinenten, allt sedan det stora kriget rasat mellan mänskor och dessa bestar.

Försiktigt börjar berättelsen, endast en introduktion till vad som komma skall. Kanske för att förbereda spelaren, eller har allting med något att göra?

Liksom historien börjar småskaligt är inte heller striderna i detta rollspelinspirerade strategispel storslagen. Detta självfallet inte i början, men liksom hela spelserien är det främst en kamp mellan små trupper, allt som oftast innehållande ett tiotal individer till ditt förfogande, medan fienden besitter en något större samling soldater.

Det som dessutom gör spelserien unik är faktumet att varje enhet - eller individ, är en helt unik person som enbart lever en gång. Dör denne på slagfältet är den borta för alltid. I och med denna ytterst realistiska verklighet formas även spelstilen till att bli högeligen defensiv, något som även detta skiljer spelet från mängden. Tempot blir därmed inte lika högt, och med tanke på det turbaserade upplägget kan en omgång vara i flertalet timmar, något som ibland kan vara till spelarens förtret. Försiktighet och eftertänksamhet är a och o, liksom förberedelser vad gäller vapen, enheter och uppställning - allt detta som sker innan uppdragen tar sin början.

Som för att skapa tempo i stillheten finns därmed dessa moment för stress impregnerade i spelet, då spelaren ombedes skynda sig till en viss by - då denne annars kommer förstöras, eller självfallet de ögonblick då någon av de viktigare enheterna är i fara. I synnerhet en speciell individ som fungerar som förråd för alla överblivna föremål, vars viktiga syssla hejdar honom från att både slåss och röra sig. Då fienderna uppenbarar sig på andra sidan planhalvan och inriktar sig på den hjälplöse mannen blir det därför en kamp om att hinna tillbaka i tid. Dessa ögonblick, liksom alla andra stressmoment, är del av den variation i tempo som skapas då spelaren mot överväldigande odds kämpar för att hålla alla sina enheter vid liv.

Inte enbart omväxling i tempo räcker för att få spelet att inte glida ned i enformighetens håla. Detta faktum är självklart uppmärksammat, därför bjuds det på stor variation vad gäller miljöer, stridsförhållanden och fiender, men däremot används en del av låtarna alltför flitigt. Att musiken skulle vara dålig stämmer däremot inte, ty den är en perfekt följeslagare som ständigt ligger och vilar i bakgrunden, ömsom lugn och stämningsenlig, ömsom kraftfullt medryckande.

Karaktärerna hör även de till variationskontot då alla möjliga personligheter finns representerade, vars kommentarer för det mesta känns närmast perfekt anpassade efter det tema som genomlöper spelet. Ett tema fyllt av kampen mellan gott och ont, som trots att skaparna på sina ställen tycks ha valt sida, ändå behåller en något neutral syn på hela det mänskliga psyket.

Det mänskliga psyket, kantat av motgångar för att nå fram till det den söker, så även i detta spel. Svårighetsgraden ligger på sina ställen närmast löjligt högt, på andra känns det nästan enkelt. Och hela tiden denna fruktan för att förlora de personer som du med tiden börjat älska. Försiktigt tar du dina steg, försöker tänka före alla de andra, undviker att ta vägen förbi de allra starkaste fienderna. Resan är svår, men ack så beroendeframkallande, och dessutom fyllt av kvaliteter. Tydliga sådana, liksom gömda. Se dig om var du trampar, ondskan i väster har precis börjat röra på sig.

Plus:
Bra om än enkel grafik, stämningsfylld musik, varierande tempo, närmast perfekt stridssystem, bra och engagerande story, intressanta karaktärer, utmanande.

Minus:
Sega mellanpartier, aningen enformig musik efter ett tag, vissa kommentarer känns inte helt klockrena, något obalanserad svårighetsgrad.


89 %

Samlat betyg: 9.5/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy