De moderna datorskärmar vi konsumenter kan välja och vraka bland i butikerna är inget mindre än små teknologiska underverk. Magiska manicker manicker som erbjuder en ljusstyrka, kontrast och färgåtergivning vi så sent som för bara fem-tio år sedan inte kunde fantisera om ens i våra vildaste drömmar. Finesser som HDR, G-sync och blixtsnabb responstid är vardagsmat. Vi är bortskämda. Gruvligt bortskämda. Men det är inte bara mängden högteknologiskt lull-lull och smarta funktioner som ökar utan även skärmstorleken. Större, bredare och gärna kurvigare än en smal väg genom alperna. De riktiga bjässarna från LG, Samsung och Asus är i storleksordningen av mindre TV-apparater och inget man med lätthet monterar ihop på egen hand alla gånger. För att inte tala om dessa ohyggligt gräsliga fötter som medföljer till alla dessa skärmar. Designmässiga katastrofer, men så klart ett nödvändigt ont för att inte pjäserna ska tippa över och välta.
En smula obefogat gnäll från en gaggig gubbe, ja så klart, och jag är fullt medveten om att vi har det oanständigt bra idag jämfört med förr. Jodå, jag minns. Jag var där. Mängden lokala nätverk som jag släpade runt min blytunga 17" Samsung CRT-skärm till är direkt skrämmande. Kanske var det karaktärsbyggande, lite som lumpen. En kul grej och något man ser tillbaka på med nostalgiskt tindrande ögon men något jag aldrig i livet skulle få för mig i vuxen ålder. Denna gubben är på tok för bekväm. På tok för bortskämd. Men lik förbannat har jag återkommande svurit långa ramsor över den Y-formade ohygglighet till fot som min 34" LG Ultragear vilar på. Infernaliskt fult och en riktig tjuv när det kommer till bordsyta, något jag har tillräckligt begränsat av som det är. Det var dags för förändring, något nytt. Foten skulle väck och i dess plats önskade jag något stilrent, flexibelt och robust. Mardrömmen hade ju varit att få elvatusen kronor skärm rakt ner i golvet.
I min värld fanns där egentligen bara två alternativ bland alla dom jag tittade närmare på. Ergotron och Multibrackets, de två marknadsledande inom vad vi får kalla premium-segmentet bland lösningar för att montera skärmar. Go big or go home brukar man ju så fint säga. Så det var väldigt kul när Multibrackets ville ställa upp med en av sina gasdrivna VESA-armar i vitt utförande till mitt lilla projekt. Anpassad för mellan två till tio kilos belastning och med trivsamt tilltagna inställningsmöjligheter så var anordningen i varje fall på pappret exakt det jag letat efter. Så nu var det upp till bevis, och jag blev verkligen inte besviken. För direkt ur lådan kändes konstruktionen både behagligt robust och gedigen samt den glansigt vita finishen härligt lyxig. Därtill också otroligt snyggt paketerad med små klisterlappar som syftade att påminna om de olika justeringar man förväntades göra baserat på den vikt man tänkt belasta VESA-armen med.
Alla justeringar gjordes enkelt med de medföljande hex-nycklarna och där var aldrig något steg under monteringsprocessen där frågetecken uppstod, ja till och med utan den medföljande manualen hade detta inte varit några problem att montera ihop. Själva basplattan spände man enkelt fast i bordsytan genom en skruv som snyggt var dold inne i stommen och kontaktytorna mellan bordet och plattan hade små skyddande gummiplattor. Genomtänkt och snyggt. När väl grunden var på plats återstod det bara att klicka in de två sista delarna av armen, enkelt och smidigt, samt skruva fast själva VESA-fästet på baksidan av ens skärm. Sista steget var nu bara att hänga upp skärmen i armens översta fästpunkt vilket gick som en dans. Några små justeringar med de medföljande hex-nycklarna var allt som sedan krävdes för att få balansen perfekt, eller så nära perfekt det nu gick. Skärmens sladd för displayport och ström kunde jag sedan lätt dra längs den inbyggda kabelkanalen i armen. Återigen, strålande genomtänkt!
Slutresultatet talar för sig själv och det var minst sagt befriande att få tillbaka så mycket av den bordsyta som tidigare ockuperades av foten till datorskärmen. Jag kan nu dessutom med lätthet justera positionen på skärmen i alla möjliga och omöjliga vinklar. Långt mer än jag någonsin kommer behöva men en trevlig möjlighet att ha oavsett. Den enda egentliga kritik mot denna annars så fenomenala lösning är att jag upplevde kabelkanalerna som en smula omständiga att arbeta med. Jag fick bråka och kämpa för att få in mina två sladdar som löper till skärmen. Utrymmet var tajt och de plastlock som håller allt på plats bjöd på rejält med motstånd. En petitess så klart men ändå värt att poängtera, egentligen också det enda som hindrar den från att få en perfekt tia men även solen har sina fläckar heter det ju. För er med fler än en skärm har självfallet Multibrackets versioner av sin gasdrivna arm även för det och jag har svårt att tänka mig någon bättre och mer välanpassad anordning för ändamålet än Multibrackets VESA Gas Lift Arm.
Nu återstår det att ordna lite anständigare belysning, dölja fler av de kvarvarande sladdarna och möjligen se över och byta ut bordsskivan till något trevligare än Ikeas sömniga spånskiva. Men det får bli ett framtida äventyr. För er som önskar spana in Multibrackets VESA Gas Lift Arm så finns den på inet för 1790kr.