Nintendo World Championships: NES Edition

För många av oss var det magi på 80-talet när man kunde köpa spelen med de svarta omslagen som var lite enklare, de med silver som lyxigt nog hade lösenord så man kunde spara - eller guldkassetterna med inbyggt batteri. Idag har åtskilliga av dessa spel getts ut på nytt mängder av gånger och kanske äger du direkt eller indirekt fler än ett exemplar av exempelvis Super Mario Bros.

Så behöver vi ett till? Svaret måste bli ett rungande "ja", för Nintendo World Championships: NES Edition är något helt annat än att bara sälja 13 NES-spel i ny förpackning. Nintendo har istället gjort över 150 minispel av dem att tävla i på speedrunning-premisser som påminner om det första WarioWare (ni vet, på den tiden då minispelen kom i ett kulsprutetempo och var ultraintuitiva). Och trots att jag spelat alla dessa spel ett halvt oändligt antal gånger - så har jag senaste två veckorna varje kväll suttit och trimmat mina personbästa.

Utmaningarna är synnerligen välbalanserade och precis lagom svåra på svårighetsgraden Normal. Att få betyget A kräver i de flesta fall några omspelningar, men vill du ha det där lockande S-betyget lär du få kämpa. Går du sedan upp i svårighetsgrad har du något riktigt brutalt att se fram emot. Ofta kan det handla om att besegra en fiende i Zelda, hoppa upp på en avsats i Ice Climber, simma i Super Mario Bros eller kanske nå målet i Ballon Fight. Grenarna varierar från någon enstaka sekund till runt minuten, och eftersom de är så många och evigt omspelbara så känns det hela tiden fräscht.

Brasklapp dock för att detta är just NES-spel. De var ofta bara en timme eller två långa, och livslängden kom från bra gameplay och väldigt mycket utmaning, samt att de spelades på ilsnabba tjockis-TV med en delay extremt få plattskärmar kan matcha. Den som glömt hur det var eller helt enkelt inte var med kommer därför få ett bryskt uppvaknade när de inser hur pixelperfekta hopp och vinklar måste vara för att lyckas riktigt väl med uppdragen.

Nintendo har lagt till flera sätt att avnjuta spelet, och det finns exempelvis ett Survival-läge där du kan tävla mot andras spöken, vilket gör att du kan använda detta även när du är själv och du slipper oroa dig för taskiga uppkopplingar. Även om jag till största del suttit och retromyst för mig själv med Nintendo World Championships: NES Edition, så är det dock skapat för multiplayer i första hand, antingen lokalt eller online. Förstnämnda är naturligtvis rena drömmen om du har folk att spela med, där upp till åtta gamers kan delta, och online har du ännu fler möjligheter att variera ditt spelande.

För den som känner sig extra tävlingssugen finns ett mästerskapsläge inkluderat - något som känns passande med tanke på att spelet är ett slags hyllning till de Nintendo-mästerskap som tidigare anordnades. Här handlar det om att spela en av fem utvalda utmaningar och posta ditt bästa rekord för att se hur du står dig mot resten av världen.

Ett litet problem dock är att du generellt aldrig spelar live mot andra spelare, utan tävlar mot deras "spöken" (redan gjorda prestationer), vilket gör att Nintendo World Championships: NES Edition saknar den där nerven som finns i exempelvis Tetris 99. Att veta att det inte finns en människa i andra änden som reagerar på det ju gör, förtar mer nerv än jag trodde. Det ska sägas att detta är ett problem som i hög grad beror på hur spelet är utformat, men jag hade nog ändå velat ha ett dedikerat live-läge med.

Om du vet med dig att du i huvudsak kommer spela ensam är de båda NES Remix-titlarna som lanserades till Nintendo 3DS och Wii U generellt bättre. De handlade mer om att utmana dig som spelare i remixade versioner av NES-klassiker, medan fokus här snarare ligger på high score och multiplayer. Och har du bara vänner (som gillar retro) att spela mot - är detta svårslaget kul. NES-versionerna är helt intakta, och även minnesvärda buggar är här att betrakta som features.

Med det sagt så har jag ändå haft väldigt trevligt med detta paket, och jag har som sagt i huvudsak spelat själv. Det finns så mycket ljuvlig NES-nostalgi gömt i spelläget Legend Challenge (komplett med minnen av gamla speltidningar om du behöver hjälp från en guide) som gör att jag ofta bara sitter som ett fån och ler. Och med tanke på att flera av dessa spel är sådana jag efter snart 40 år fortfarande återkommer till mellan varven - så är det knappast någon risk att jag skulle tröttna nu. Här är de ärkeklassiska spelen som finns med:

Balloon Fight
Donkey Kong
Excitebike
Ice Climber
Kid Icarus
Kirby's Adventure
Metroid
Super Mario Bros
Super Mario Bros 2
Super Mario Bros 3
Super Mario Bros: The Lost Levels
The Legend of Zelda
Zelda II: The Adventure of Link

Kort sagt har jag inget problem att rekommendera Nintendo World Championships: NES Edition till dig som älskar NES och var med när det begav sig, eller bara vill ha en bite size-portion av klassikerna i helt ny tappning för att slippa spela igenom lastgamla titlar, men ändå kunna få historielektionen. Enda negativa är som sagt att jag tycker multiplayer-aspekten online känns lite ofärdig, och önskar att detta hade vägts upp av mer singleplayer-innehåll istället. Men varför klaga? Jag vet vad jag kommer spela på stranden i sommar.